Bevakningsinformation

Ny färdplan för kvalitetsjobb tar riktning mot en mer konkurrenskraftig union

Published On: 2026-02-11Last Updated: 2026-02-11

Enklare regler för företagen, rättvisa och jämlika villkor på arbetsmarknaden för kvinnor och unga, samt stöd till arbetstagare i den gröna, digitala och demografiska omställning – så lyder EU-kommissionens färdplan för sysselsättning av hög kvalitet. Planen ska vägleda det kommande arbetet med att stärka arbetsvillkor, kompetensförsörjning och konkurrenskraft i EU och framtagandet av en rättsakt för kvalitetsjobb.

Bildkälla: EU-kommissionen

Den 4 december 2025 presenterade EU-kommissionen färdplanen för sysselsättning av hög kvalitet. Geopolitik, digitalisering och industriell omställning påverkar alla delar av politiken, och så även arbetsmarknaden. EU-kommissionen vill stödja både arbetstagare och företag i att möta ökade kompetensbehov och tekniska förändringar. Kommissionen ser kvalitetsjobb som centralt både för unionens konkurrenskraft och sociala sammanhållning. Begreppet kvalitetsjobb definieras inte uttryckligen, utan är ett paraplybegrepp för flera arbetsmarknadspolitiska mål, så som: försörjning, arbetsvillkor, kollektivavtalstäckning samt kompetensutveckling.

Färdplanen är inte ett lagförslag, utan anger kommissionens prioriteringar inför kommande åtgärder och lagstiftning. Färdplanen presenterades tillsammans med ett första samråd med arbetsmarknadens parter på EU-nivå inför en eventuell rättsakt för kvalitetsjobb, som i så fall läggs fram i slutet av 2026.

Färdplanen innehåller fyra fokusområden:

Skapa och behålla kvalitetsjobb i hela EU

För att möta utmaningar i ett snabbt föränderligt omvärldsläge, med fragmentering av det globala landskapet och en oförutsägbar handelspolitik som hotar befintliga värdekedjor lyfter kommissionen behovet av att underlätta för företag. Särskilt startups och scaleups ska ges bättre förutsättningar genom regelförenklingar och minskad administrativ börda. Åtgärderna kopplas till bredare initiativ som Given för en ren industri, Kompetensunionen samt det kommande initiativet om kompetensportabilitet, för att möjliggöra att kompetenser tas tillvara och erkänns över landsgränser.

En viktig del av färdplanen är också den planerade revideringen av upphandlingsdirektiven. Kommissionen vill undersöka hur socialt ansvarstagande i offentlig upphandling kan stärkas, bland annat för att öka utrymmet för kollektivavtalsförhandlingar. Man vill också bättre kunna kontrollera underleverantörers tillförlitlighet och motverka utnyttjande av arbetstagare i offentliga upphandlingar.

Modern arbetsmarknad i en digital tid

EU-kommissionen lyfter digitalisering som avgörande för innovation och för att stärka unionens konkurrenskraft. Samtidigt betonar kommissionen att digital teknik i arbetslivet måste användas på ett sätt som skyddar arbetstagare mot diskriminering, överdriven övervakning och andra risker.

Kommissionen pekar på att AI-förordningen och dataskyddsförordningen (GDPR) är två starka regelverk, men att det är viktigt att se till att reglerna följs i praktiken. Om det visar sig att det finns luckor i dagens lagstiftning, är kommissionen beredd att föreslå kompletterande åtgärder.

Digitaliseringen förändrar hur människor arbetar, och distansarbete blir allt vanligare. Kommissionen konstaterar att det ibland är oklart vilka regler som gäller och ska därför se över den lagstiftning som påverkar distansarbete och rätten att koppla ned.

Rättvisa, trygghet och jämställdhet

EU-kommissionen betonar att ett starkt regelverk för arbetsmiljö och arbetsvillkor är viktigt för att skydda arbetstagare och skapa kvalitetsjobb. Under 2026 ska kommissionen lämna en rapport om hur ramdirektivet för arbetsmiljö genomförs.

Kommissionen ska också:

Kontrollera att minimilönedirektivet genomförs korrekt i medlemsländerna.
Säkerställa att lönetransparensdirektivet genomförs för att motverka löneskillnader och värdediskriminering, särskilt i kvinnodominerade yrken.
Förbättra ungas situation på arbetsmarknaden, bland annat när det gäller osäkra anställningar.

Möjliggörande faktorer för att kunna bevara och stärka kvaliteten på jobb i unionen

Kommissionen vill att EU ska bli bättre på att säkerställa efterlevnaden av redan existerande sociala rättigheter och att dessa fungerar i praktiken på arbetsmarknaden.

Kommissionen lyfter att fungerande social dialog och kollektivavtal är nödvändiga för hög jobbkvalitet. De vill därför fortsätta stödja parterna genom lagstiftning, policy, finansiering och kapacitetsbyggande.

EU-fonderna beskrivs som avgörande för att omsätta politiska mål till konkreta förbättringar. EU-kommissionen menar attfonder som ESF+, InvestEU, NextGenerationEU, den regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning ska fortsatt bidra till bland annat kompetensutveckling, digitalisering och en rättvis omställning. Bland annat pekar kommissionen på att de i sitt förslag på nästa långtidsbudget vill att minst 14 procent av medlemsländernas nationella och regionala partnerskapsplaner gå till att nå unionens sociala mål.

Läs mer om förslaget på EU:s nästa långtidsbudget

Läs vår tidigare artikel om EU:s förslag på ny långtidsbudget

Lyssna på vårt avsnitt om EU:s långtidsbudget

Svenska röster om färdplanen

Sveriges regering

Regeringen välkomnar att konkurrenskraft och ett socialt välfungerande EU kopplas ihop. Samtidigt understryker regeringen att EU:s insatser på arbetsmarknadsområdet bör begränsas till de fall där gemensamma åtgärder verkligen behövs och tillför ett tydligt mervärde. Det är centralt att befogenhetsfördelningen mellan EU och medlemsstaterna respekteras, liksom de nationella arbetsmarknadsmodellerna och parternas autonomi. Arbetsmarknadens parter måste fortsatt ges utrymme att själva hitta balanserade lösningar, för att undvika onödig detaljreglering på EU-nivå och säkerställa att frågor hanteras av dem som bäst känner arbetsmarknadens förutsättningar.

Regeringen ser inget generellt behov av ytterligare EU-lagstiftning på det arbetsrättsliga området. Däremot välkomnas tydliggöranden som underlättar tillämpningen av redan beslutade regler, så länge de inte riskerar att försämra företagens konkurrenskraft. Regeringen anser också att social dialog både på nationell och EU-nivå bör främjas, eftersom den är central för att hitta långsiktigt hållbara lösningar.

Regeringen betonar vikten av att redan beslutade gemensamma regler följs och tillämpas i praktiken. Samtidigt anser regeringen att EU bör undvika att lägga till nya krav och i stället minska den regelbörda som redan finns för företag.

Svenskt Näringsliv

Inför att EU-kommissionen tog fram färdplanen för sysselsättning av hög kvalitet lämnade Svenskt Näringsliv ett skriftligt bidrag till det öppna samrådet som genomfördes. De välkomnade att färdplanen betonar jobbtillväxt, drivkrafter för arbete och ett dynamiskt arbetsmarknadsklimat, samt att kompetensförsörjningen måste stå i centrum. Gapet mellan arbetsgivarnas behov och individers kompetens är en avgörande utmaning för både jobbkvalitet och konkurrenskraft, menar organisationen.

Men Svenskt Näringsliv lyfte även att flexibla arbetsformer, som deltid och distansarbete, är värdefulla lösningar – inte problem som behöver ”fixas”.

Svenskt Näringsliv betonade även vikten av att värna arbetsmarknadens parters självbestämmande. Kollektivavtal kan bidra till kvalitetsjobb, men olika medlemsstater har olika modeller och kommissionen bör undvika toppstyrda lösningar.

Vad händer nu?

Under 2026 fortsätter EU-kommissionen arbetet genom dialog med arbetsmarknadens parter och genom insatser för att stärka genomförandet av befintliga direktiv. Parallellt pågår ett formellt samråd om möjliga EU-åtgärder för att ytterligare förbättra kvaliteten i arbetet. Nästa steg är att kommissionen planerar att lägga fram ett förslag till en rättsakt om kvalitetsjobb i slutet av 2026, som ska komplettera färdplanen.

EU:s befogenheter inom sysselsättningspolitik

EU har en viktig samordnande roll inom sysselsättningspolitiken, men EU-länderna har fortfarande huvudansvaret för att utforma och genomföra sina egna arbetsmarknadspolitiska åtgärder. EU:s inflytande sker främst genom koordinering, riktlinjer och finansiering.

EU:s påverkan på sysselsättningspolitiken:

Europeiska sysselsättningsstrategin: Sedan 1997 har EU haft en strategi för att samordna medlemsstaternas sysselsättningspolitik och främja en kvalificerad och anpassningsbar arbetskraft.
Europeiska socialfonden (ESF): Inrättad 1957, ESF är ett av EU:s viktigaste verktyg för att bekämpa arbetslöshet och stödja utbildning och kompetensutveckling.
Riktlinjer för sysselsättningspolitik: EU fastställer årliga riktlinjer som ger vägledning till medlemsstaterna om hur de kan förbättra sysselsättningen och arbetsmarknadens funktion.
Europeiska pelaren för sociala rättigheter: EU har satt upp ambitiösa mål för att skapa en rättvis och jämlik arbetsmarknad, där sysselsättningsfrågor är en central del.
Europeiska planeringsterminen: EU övervakar och bedömer medlemsstaternas sysselsättningspolitik inom ramen för denna ekonomiska samordningsprocess.

EU kan alltså påverka sysselsättningspolitiken genom att sätta mål, ge vägledning och erbjuda finansiering, men det faktiska genomförandet ligger hos medlemsstaterna.

Källa: Sysselsättningspolitiken | Faktablad om Europeiska unionen | Europaparlamentet