Bevakningsinformation
Nu är SKR:s skrift På gång inom EU hösten 2025 publicerad
Framtiden inom sammanhållningspolitiken och offentlig upphandling är några av de ämnen som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) lyfter i höstens På gång inom EU. Utöver detta fortsätter SKR även att följa energi- och klimatfrågor, digitalisering, kompetensförsörjning, utbildning och mycket annat. Syftet med skriften är att ge en översikt över de aktuella frågor som SKR bevakar för sina medlemmar, och inom vilka områden de bedriver påverkansarbete.
Två gånger per år publicerar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriften På gång inom EU, en översikt över aktuella frågor och politiska processer på EU-nivå som är särskilt viktiga för kommuner och regioner. Meningen med skriften är att sammanställa EU:s senaste inom områden som sammanhållningspolitik, miljö, klimat och energi, digitalisering, inre marknad, arbetsmarknad samt civilt försvar och krisberedskap med fokus på hur de kan påverka Sveriges kommuner och regioner.
Den här upplagan speglar ett EU där många beslut nu genomförs eller förbereds inför den kommande långtidsbudgeten för 2028–2034.
Sammanhållningspolitiken är fortsatt en central fråga för kommuner och regioner och är särskilt aktuell i relation till EU:s kommande långtidsbudget för perioden 2028–2034, som EU-kommissionen presenterade i juli 2025. Sammanhållningspolitiken står för en betydande del av EU:s budget.
Förslaget till ny långtidsbudget innebär omfattande förändringar av sammanhållningspolitiken. Bland annat föreslås en kraftig förenkling av strukturen av fonderna, där 14 nuvarande program slås samman till en enda fond som omfattar nära hälften av EU:s totala budget. Varje medlemsstat ska ta fram en nationell och regional partnerskapsplan (NRPP) som ska ligga till grund för genomförandet och spegla både nationella och regionala behov. Samtidigt är det frivilligt att inkludera regionala kapitel, vilket väcker oro för att den regionala nivån kan få minskat inflytande över prioriteringar och medelsfördelning.
En annan förändring är att utbetalningar av medel ska bli prestationsbaserade, vilket innebär en tydlig skillnad jämfört med dagens kostnadsbaserade modell. Förslaget har mött kritik för ökad centralisering och för risken att fokus på regionala skillnader minskar till förmån för konkurrenskraft och nationella prioriteringar. SKR är, liksom många andra aktörer, oroade över denna utveckling och bedriver därför tillsammans med Sveriges regioner ett aktivt påverkansarbete gentemot både EU-nivån och nationell nivå.
SKR arbete inom EU:s miljö-, klimat- och energiarbete under 2025 har präglats av ett ökat fokus på industrins konkurrenskraft och på att kombinera klimatomställningen med en stärkt resiliens i EU. I detta sammanhang lyfter SKR bland annat Given för en ren industri (Clean Industrial Deal), som presenterades i slutet av februari 2025 och som ska utgöra grunden för det fortsatta omställningsarbetet under nuvarande mandatperiod. Given omfattar bland annat ökade investeringar, minskade energikostnader, cirkulär ekonomi, kompetens samt implementering av redan beslutade delar av den gröna given och klimatmål för 2040.
I EU-kommissionens arbetsprogram för 2026 lyfts två prioriteringar som är särskilt relevanta för miljö- och klimatområdet: en ny plan för hållbar utveckling och konkurrenskraft i Europa, som omfattar energi och klimat, arbetet med livsmedelssäkerhet, vatten och natur. Det väntas flera lagförslag kopplade till energiunionen, ett ramverk för klimatresiliens och en uppdaterad styrning av EU:s energi- och klimatpolitik.
Samtidigt finns det för stunden ett starkt tryck på att förenkla redan befintliga EU- regelverk för att stärka konkurrenskraften, såkallade Omnibus-paket. Det gäller bland annat lättnader inom delar av klimat- och energireglering och förenklingar. Dessa initiativ kan få direkt påverkan på kommuners och regioners arbete inom klimat och miljö, vilket gör det viktigt för SKR att följa och påverka EU-arbetet i ett tidigt skede.
SKR kommer arbeta vidare med några prioriterade initiativ. Dessa listas nedan.
- Nytt direktiv om övervakning av jordhälsa och resiliens
- Förordning om förebyggande av förluster av plastpellets
- Förordningen om förpackningar och förpackningsavfall
- Lag om cirkulär ekonomi
- Europeisk strategi för vattenresiliens och den europeiska havspakten
- Det reviderade avloppsdirektivet
- Revidering av havsmiljödirektivet
- Direktivet om luftkvalitetsdirektivet
- Direktivet om energieffektivitet och byggnaders energiprestanda
- Direktivet om förnybar energi
- Industriell plan för nettonollindustri och kritiska råmaterial
- EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter och CSRD-direktivet
- EU:s sociala klimatfond
- EU:s förordning om restaurering av natur
EU:s transportpolitik för hösten 2025 präglades av ett fortsatt fokus på att genomföra redan beslutade regelverk för att nå klimatmålen, samtidigt som arbetet med att stärka sammanlänkning mellan medlemsstaternas transportnät fortsätter. Efter flera år med omfattande lagstiftningspaket är det betydligt färre nya förslag nu, men viktiga processer pågår, bland annat med järnvägskapacitet och arbetet för ett mer sammanlänkat Europa ingår i förslaget för ny långtidsbudget. SKR betonar vikten av att kommande beslut värnar förutsättningarna för regional och storregional trafik och att transportsektorns omställning sker på ett sätt som stödjer kommuner och regioner.
- Införandet av förordningen för TEN-T-förordningen
- Förändrade luftfartsriktlinjer
- Fonden för ett sammanlänkat Europa, FSE (”Connecting Europe Facility”, CEF).
SKR beskriver att digitaliseringsfrågorna i EU under hösten 2025 och framåt i hög grad präglats av ett ökat fokus på digitalt oberoende och säkerhet. I EU-kommissionens arbetsprogram för 2026 betonas behovet av att minska beroendet av leverantörer utanför EU, särskilt när det gäller digital infrastruktur, molntjänster och digitala plattformar. Frågor kopplade till dataskydd och rättslig osäkerhet fortsätter därför att vara centrala.
EU-kommissionen aviserar flera initiativ på området, bland annat arbete med en europeisk molninfrastruktur, satsningar på AI och kvantteknik, men även åtgärder för att förenkla offentlig upphandling inom digitalisering. Digitaliseringsfrågorna ingår även i andra politiska områden, såsom krisberedskap och skola och kan få betydelse för kommuner och regioner. Flera av de centrala initiativen väntas presenteras under 2026.
- En digital Omnibus
- Betrodda digitala tjänster och leverantörer
- Data Union Strategy
- EU:s arbete med cybersäkerhet
- Europeisk handlingsplan för cybersäkerhet för sjukhus och vårdgivare
- Digital Networks act
SKR följer EU:s arbete med civilt försvar och krisberedskap och sprider kunskap om de initiativ på EU-nivå som påverkar svenska kommuner och regioner. Under 2025 har EU-kommissionen presenterat flera satsningar med syfte att stärka unionens gemensamma beredskap, bland annat genom ökade investeringar i civil beredskap i förslaget till ny långtidsbudget och genom ett ökat fokus på samverkan mellan EU-nivå och nationella och regionala aktörer.
EU-kommissionen har även presenterat nya strategier och färdplaner för att stärka beredskapen, däribland färdplanen Preserving Peace – Defence Readiness Roadmap 2030 och strategin för en europeisk beredskapsunion.
Flera av de pågående och kommande initiativen kan få betydelse för kommuners och regioners arbete, bland annat inom civilskydd, hälso- och sjukvård samt offentlig upphandling. SKR kommer att fortsätta följa utvecklingen.
Under året fortsätter SKR att bevaka hur EU:s arbete med att stärka den inre marknaden påverkar kommuner och regioner. SKR beskriver att EU:s arbete med den inre marknaden under 2025 präglats av ett ökat fokus på tillväxt, konkurrenskraft och förenkling av regelverk.
Statligt stöd är även fortsatt ett centralt bevakningsområde. SKR följer förändringar som påverkar lokala och regionala möjligheter att finansiera verksamheter, bland annat de nya reglerna för de minimi-stöd, översynen av stöden till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGI) och revideringen av den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER).
Parallellt fortsätter EU-kommissionens arbete med direktiven för offentlig upphandling, med målet att förenkla och modernisera regelverket, minska den administrativa bördan och stärka försörjningsberedskapen. SKR följer och påverkar dessa processer aktivt, då förändringarna kan få stor betydelse för kommuners och regioners möjligheter att upphandla, ge stöd och bedriva verksamhet på ett rättssäkert och effektivt sätt.
SKR beskriver att EU:s arbete med social dialog och arbetsrätt fortsatt under hösten 2025, med fokus på genomförandet och utveckling av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och den så kallade kompetensunionen. Inom dessa ramverk behandlas frågor som kvalitetsjobb, social dialog samt kompetensutveckling och rörlighet på arbetsmarknaden.
Några av de aktuella arbetsgivarpolitiska områden som SKR följer och arbetar med just nu listas nedan.
- En ny handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, väntades komma i slutet av 2025.
- Pakt för social dialog, breddat samrådsförfarande och nytt arbetsprogram för de europeiska arbetsmarknadsparterna.
- En färdplan för kvalitetsjobb
- En ny pakt för social dialog
- Ny handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter
- Samråd om rätten till nedkoppling och distansarbete
- EU-direktiv om digitalt plattformsarbete
- EU-direktivet om minimilöner
- Förslag om praktikanter
- Kompetensunionen
Målet med det europeiska området för utbildning (2021–2030) är att undanröja hinder för lärande och förbättra tillgången till bra utbildning för alla i hela EU. Ett antal fokusfrågor ligger till grund för EU:s arbete inom det europeiska utbildningsområdet:
- Bättre kvalitet och jämlikhet i utbildningen
- Lärare, utbildare och skolledare
- Digital utbildning
- Grön utbildning
- Globalt samarbete
SKR håller med om vikten av europeiskt samarbete inom utbildningsområdet men vill att man respekterar principerna om subsidiaritet och proportionalitet.
Inom utbildning och kultur följer SKR:
- PISA 2025 – lärande i den digitala världen
- ICILS – Insikt i den digitala klyftan mellan elever
- Hur skolan exkluderas ur EU:s AI-förordning
- EU:s kulturkompass
- AgoraEU, ett förslag till nytt EU-program för 2028–2034.
Nytt under 2025 inom vård, omsorg och folkhälsa är bland annat EU-förordningen om kritiska läkemedel, två nya strategier om dels medicinska motåtgärder vid hot mot folkhälsan, dels en strategi inom beredskapslager. Sen tidigare kommer SKR att fortsätta följa och arbeta med dessa områden nedan:
- EU:s läkemedelspaket
- EU:s insatser för antimikrobiell resistens
- En europeisk hälsounion
- Ett europeiskt hälsodataområde (EHDS)
- Ny strategi för livsvetenskaperna och kommande lagförslag om bioteknik
- EU:s plan för cancerbekämpning
- EU-strategi för psykisk hälsa
