Bevakningsinformation

Klimatmål till år 2040 – Ny politisk klimatstrid har börjat

Published On: 2025-09-09Last Updated: 2025-09-24

En nettominskning av utsläppen med 90 procent till år 2040 jämfört med 1990 års nivåer, det är EU-kommissionens förslag på nytt klimatmål. För vissa är målet för ambitiöst medan för andra är det för urvattnat. Nu väntar tuffa förhandlingar både mellan medlemsländerna och i Europaparlamentet.  

Bildkälla: EU-kommissionen

Wopke Hoekstra, EU-kommissionär med ansvar för en ”ren, rättvis och konkurrenskraftig omställning”, presenterade den 2 juli 2025 slutligen förslaget till EU:s klimatmål för 2040. Förslaget bygger bland annat på EU:s klimatmål för år 2030 och statusen att uppnå det och stakar ut en mer pragmatisk och flexibel väg för att nå 2040-målen. Förslaget är också kopplat till konkurrenskraftskompassen, given för en ren industri och handlingsplanen för överkomliga energipriser som presenterats under våren 2025. Enligt EU-kommissionen är genomförandet av given för ren industri en förutsättning för att nå klimatmålen för år 2040.

Tre centrala ”flexibiliteter”

För att öka möjligheterna att nå klimatmålet föreslår EU-kommissionen tre så kallade ”flexibiliteter”. Syftet är att skapa ett mer pragmatiskt handlingsutrymme för hur målet kan uppnås. De tre flexibiliteterna som föreslås ingå i förslaget är:

  • klimatkrediter: Från och med år 2036 ska det vara möjligt att uppfylla upp till tre procent av EU:s utsläppsminskningar genom att finansiera och därmed tillgodoräkna sig utsläppsminskningar som sker i länder utanför EU. Ett liknande upplägg finns redan i det svenska klimatmålet om nettonollutsläpp till år 2045, där klimatinsatser utanför Sverige får stå för en del av utsläppsminskningarna.
  • Koldioxidinfångning: Industriell infångning och permanent lagring av koldioxid (så kallad CCS) ska kunna integreras i EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). Ett företag som lagrar koldioxid skulle därmed kunna skapa och sälja utsläppsrätter.
  • Flexibilitet mellan sektorer: Medlemsländer ska kunna kompensera för långsammare utsläppsminskningar i en sektor (till exempel jordbruk eller transport) med snabbare minskningar i en annan.

Förslagets innehåll baseras enligt kommissionen på råd från EU:s vetenskapliga klimatråd. Rådet rekommenderade dock en minskning på 90–95 procent som skulle uppnås helt genom inhemska åtgärder och avrådde från användningen av internationella krediter.

Sammantaget har klimatmålsförslaget tagits emot med blandade reaktioner och skapat flera läger både på nationell och internationell nivå.

Den svenska regeringen har sammantaget ställt sig positiv till EU-kommissionens förslag, men understryker att genomförandet måste ske på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Regeringen ser behov av flexibilitet, och välkomnar därför idén om att inkludera upplägget med klimatkrediter. Fler medlemsländer som ställer sig positiva till förslaget är bland annat Danmark, Finland, Nederländerna och Spanien. Flera av dessa anser det nödvändigt med ett ambitiöst klimatmål för att EU ska behålla sin globala klimatledarroll. Bland de mer kritiska länderna finns bland annat Polen, Italien och Tjeckien som anser att målet är för kostsamt och riskerar att slå hårt mot ekonomin och hushållen.

Inom Europarlamentet skiljer sig åsikterna också kraftigt både mellan partigrupperna och bland de svenska europaparlamentarikerna. Emma Wiesner (C) tycker att målet skulle ha varit minst 90–95 procent i enlighet med forskningsbedömningar. Wiesner är också starkt kritisk till de föreslagna flexibiliteterna som hon anser är kryphål och falsk marknadsföring. Beatrice Timgren (SD) är också kritisk men från ett annat perspektiv. Hon anser att målet är orealistiskt och riskerar att påverka hushåll och företag negativt. Timgren vill istället se ett omtag av förslaget inklusive kostnadsanalys som visar vad det innebär för jobben och ekonomin. Stor oenighet råder även rörande tidsplanen för antagande av klimatmålet.

På partigruppsnivå anser Europeiska folkpartiet (EPP), den största partigruppen i Europaparlamentet (där bland annat svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår), att klimatmålet är för ambitiöst och riskerar att hämma EU:s tillväxt och konkurrenskraft. Den näst största partigruppen, Socialdemokratiska gruppen (S&D), är däremot positiva till förslaget och anser att det behövs ett ambitiöst mål för att nå klimatneutralitet till år 2050 som är EU:s slutgiltiga klimatmål.

Bland näringslivsorganisationer i Sverige verkar det finnas en större enighet. Skogsindustrierna, branschorganisation för företag inom den svenska skogsindustrin, är sammantaget positiva till målet men vill att bioekonomins roll erkänns tydligare. Även Svenskt Näringsliv, som företräder svenska bransch- och arbetsgivarorganisationer, välkomnar målet och ser det som ett styrkebesked från EU i klimatfrågan.

Många miljöorganisationer är kritiska till förslaget. De ser risker med att flexibilitet mellan sektorer kan fördröja viktiga åtgärder inom exempelvis jordbruk och transport. Miljöorganisationen Greenpeace anklagar kommissionen för ”tvivelaktig bokföring och utlokaliserad koldioxidtvätt”. Klimatnätverket CAN Europe är inne på samma linje och anser att EU försöker ”köpa sig fri från sitt klimatansvar och lägga bördan på den globala södern”.

Vad händer nu?

Kommissionens förslag är startskottet för en beslutsprocess som väntas blir en hård politisk strid. Europaparlamentet och ministerrådet (medlemsländerna) håller nu på att ta ställning till klimatmålsförslaget för år 2040. När båda har tagit ställning är nästa steg förhandlingar mellan de tre institutionerna (triloger) där det slutliga innehållet förhandlas fram.

Parallellt med att ett nytt klimatmål för år 2040 tas fram, måste EU:s medlemsländer också enas om ett nytt gemensamt klimatåtagande fram till år 2035 inom ramen av Parisavtalet. Detta åtagande ska lämnas in senast 30 september 2025 och ska därefter läggas fram till FN inför det globala klimattoppmötet COP30 i Brasilien i november.

För mer information

EU-kommissionen – om klimatmål om 2040, 2025-07-02
EU-kommissionen – faktablad om klimatmålen för 2040 (på engelska), 2025–06
Regeringskansliet – faktapromemoria om förslaget på 2040-klimatmål, 2025-08-28
Aktuell Hållbarhet – svenska regeringens syn på EU:s klimatmål 2040, 2025-09-02

Fördjupning

I ett avsnitt av den internationella podden Europod & Sphera • News diskuteras EU:s klimatmålsförslag för år 2040 och de politiska strider som väntas följa.

Kontaktperson på Central Sweden
Philip Eriksson
EU-strateg inom Energi och klimat samt Transport och infrastruktur

philip.eriksson@centralsweden.be

+32 497 54 06 53

Besök Philips profil på LinkedIn