Bevakningsinformation

Har Europa haft sin sista energikris? EU snabbar på energiomställningen

Published On: 2026-06-09Last Updated: 2026-06-09

Målet är att påskynda övergången till mer inhemsk och ren energi. Frågan är bara om EU:s initiativ kommer att lyckas med att knäcka energikrisen och se till att det blir den sista. För kritiker har redan pekat ut brister.

Bildkälla: EU-kommissionen

EU vill öka takten till energiresiliens. Energipaketet ”AccelerateEU” som presenterades den 22 april 2026, anses av kommissionen kunna uppnå just detta. Initiativet är det mest omfattande av sitt slag sedan REPowerEU släpptes år 2022.

Geopolitiska händelser, senast nu, konflikten i Mellanöstern och störningar i det globala handlingsflödet, har visat sårbarheten i Europas energisystem. Inom loppet av fem år har Europa upplevt sin andra energikris. Kommissionen anser att detta är ett bekymmer och vill åtgärda sårbarheten genom att peka ut riktningen för framtidens energi- och industripolitik. Ursula von der Leyen uttrycker följande:

”Vi måste påskynda omställningen till inhemsk, ren energi. Det kommer att ge oss energisjälvständighet och säkerhet, och innebära att vi står bättre rustade att hantera geopolitiska kriser.”

Paketet innehåller rekommendationer och initiativ som ska hjälpa medlemsländerna att säkra stabil och prisvärd energi för hushåll och företag, minska beroendet av importerade fossila bränslen och stärka EU:s konkurrenskraft i den gröna omställningen.

Fem centrala åtgärdsområden

Energipaketet är uppdelat i fem huvudsakliga områden, med åtgärder som syftar till att ge effekt på både kort och lång sikt:

Starkare samordning mellan medlemsländer – kommissionen vill uppnå en gemensam energimarknad för unionen genom samarbete kring gaslager och oljereserver, dialog med energiproducerande länder och tillgång till raffinaderikapacitet och bränslen.

Skydd för hushåll och företag – för att hantera höga energipriser föreslås riktade, tillfälliga åtgärder som inkomststöd till utsatta hushåll, sänkt beskattning på el och stöd till investeringar i exempelvis värmepumpar och solceller.

Påskynda omställningen till fossilfri energi och elektrifiering – snabba på övergången till mer inhemskt ren energi och mindre beroende av fossila bränslen. En ny kommande handlingsplan för elektrifiering ska sätta tydliga mål och undanröja hinder i industri, transporter och byggnader.

Investeringar i elnät och flexibilitet – kommissionen vill stärka elnäten genom snabbare tillståndsprocesser, ökad lagringskapacitet och investeringar i elinfrastruktur. Kommissionen vill också påskynda förhandlingarna om elnätspaketet och se över nätavgifter och energibeskattning.

Mobilisering av kapital – omställningen kommer kräva stora investeringar, kommissionen vill därför se en mer strategisk användning av EU-medel, mobilisering av offentligt och privat kapital och stärka finansieringen via verktyg som utsläppshandeln (ETS). Inget separat finansieringspaket föreslås.

Reaktioner – fullständig krislösare eller fullständigt otillräcklig?

Innehåller förslaget de krisknäckande initiativen som kommissionen syftar till? Det menar åtminstone den Europeiska Elektrifieringsalliansens direktör Adrian Hiel:

”AccelerateEU är ett ambitiöst initiativ från EU-kommissionen för att bidra till att göra detta till Europas sista energikris”.

Den svenska branschorganisationen Energiföretagen är också sammantaget positiva till paketet och understryker att det nu är upp till varje medlemsland att välja bland de föreslagna åtgärderna utifrån sina förutsättningar.

Andra aktörer är nöjda med paketets fokusområde men pekar ut brister och svagheter i vad som föreslås rent konkret. En av dessa är miljönätverket CAN där Seda Orhan, chef för energifrågor, pekar ut ett bekymmer i bristen av finansiering:

”Förslaget saknar ett gediget finansieringspaket för att stödja både de kortsiktiga åtgärderna och de strukturella reformer som föreslås”.

Intresseorganisationen för solenergi, SolarPower EU, pekar ut en annan bristfällighet, nämligen bristen av konkreta åtgärder som krävs för att energinäten ska klara av fossilfria alternativ, såsom investeringar i batterilagring.

Utöver de brister som intresseorganisationer har pekat ut fanns det även en vilja från Italien, Tyskland, Spanien, Portugal och Österrike att inkludera en så kallad ”Windfall tax”, det vill säga en skatt som skulle förhindra att energiföretag utnyttjar energikriser för egenvinst.

Att en sådan sorts skatt inte inkluderades av förslaget har i efterhand lett till reaktioner från miljönätverket CAN, som menar att bristen på finansiering som de pekat ut, hade kunnat åtgärdats av skatteintäkterna. Trots reaktionerna är utfallet knappast till någons förvåning då skattefrågor traditionellt sett är en medlemsstatsfråga snarare än EU-fråga.

Vad händer nu?

AccelerateEU kan enklast förstås som en tydlig strategisk inriktning vars ramverk nu kommer omsättas till praktiken genom olika processer.

Vad gäller rekommendationer som givits till EU-länderna, kan dessa börja genomföras direkt. Men detta bygger givetvis på en egenvilja från EU-länderna och bland dem Sverige att vilja utföra det kommissionen rådgivit utan något faktiskt tvång.

Andra delar av AccelerateEU som innehåller lagförslag ska genomgå förhandlingar där både EU-länderna och Europaparlamentet ska ta fram sina positioner. En av dessa som väckt stor uppmärksamhet i svensk media är det föreslagna elnätspaketet, där bland annat flaskhalsintänkterna står på spel.

Någon gång under sommaren väntas en revidering av utsläppshandelssystemet ETS. Då verktyget planeras nyttjas till att finansiera energiaccelerationen kan revideringen komma att ha stor påverkan på vilka medel som kommer kunna nyttjas och på vilket sätt.