EU:s plan för höghastighetsjärnväg – realistiska eller drömmar?
Kortare restider med tåg, bättre sammankoppling av Europas huvudstäder och ett mer integrerat EU med mindre klimatpåverkan. Det är några av visionerna som lyfts i EU:s nya handlingsplan för höghastighetståg. Frågan kvarstår dock vart ska pengarna komma ifrån?

Bildkälla: EU-kommissionen
Den 5 november 2025 presenterade EU-kommissionen en handlingsplan för utbyggnad av höghastighetsjärnväg i EU (European High-Speed Rail Action Plan). Planen syftar till att skapa ett sammanhängande höghastighetsnät i Europa till år 2040 och är en del av EU:s arbete med det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Bakgrunden till satsningen är att EU redan har investerat mycket i järnvägsnätet, men att utbyggnaden går ojämnt mellan länder. Handlingsplanen ska bland annat bidra till att halvera restiderna mellan många europeiska storstäder, stärka den inre marknaden och minska transportsektorns klimatpåverkan. Exempelvis ska restiden mellan Stockholm och Köpenhamn minska från dagens cirka sex timmar till på fyra timmar.
Apostolos Tzitzikostas, EU-kommissionären för hållbar turism och transporter, underströk när planen presenterades att det inte enbart handlar om det ska gå snabbare att resa:
”Höghastighetståg handlar inte bara om att minska restiderna – det handlar om att ena européer, stärka vår ekonomi och leda den globala kapplöpningen mot hållbara transporter.”
Vad innebär planen?
Sammantaget innehåller handlingsplanen ett flertal åtgärder som ska genomföras under kåren 2025–2027 som utgår ifrån fyra huvudsakliga strategiska områden:
- Investeringar och interoperabilitet – påskynda investeringar, harmonisera standarder och undanröja gränsöverskridande flaskhalsar.
- Regelverk och marknad – se över regelverk för järnvägstjänster och utvidga marknaden. Detta ska ske genom exempelvis skapa andrahandsmarknad för tåg, nytt regelverk för gränsöverskridande biljettbokning och bättre villkor för nya operatörer.
- Innovation och teknik – stöd, bland annat via en särskild utlysning inom transportprogrammet Connecting Europe Facility riktad till projekt inom höghastighetsjärnväg under 2026, för att utveckla nästa generation snabbtåg och lösa tekniska hinder som i dag försvårar tågtrafik över nationsgränser.
- Styrning och uppföljning – stärkt EU-styrning för att samordna och leverera visionen genom bland annat enhetliga standarder och tillståndsförfaranden, samt utökat mandat för EU:s järnvägsbyrå.
Bild: EU-kommissionens illustration av framtida möjliga restider
En plan med flera goda intentioner och frågetecken
EU-kommissionens handlingsplan har tagits emot med både positiva och mer återhållsamma reaktioner.
Community of European Railway and Infrastructure Companies (CER), som företräder Europas statliga och privata järnvägsbolag, välkomnar planen och beskriver den som ett ambitiöst steg mot att knyta samman kontinenten. Organisationen anser att planen kan bli en viktig byggsten för att öka investeringarna och skapa en mer öppen marknad.
Även nätverket för euroepiska städer, Eurocities, är positiva till initiativet och menar att det är en viktig satsning för att göra Europa mer sammanlänkat, hållbart och konkurrenskraftigt.
Bland de kritiska rösterna återkommer frågan om hur satsningarna på höghastighetståg ska finansieras. Enligt EU-kommissionen kommer det att krävas upp till 550 miljarder euro för investeringar som beskrivs i planen. Jon Worth, oberoende järnvägsexpert som uttalar sig i The Guardian, är tveksam till om visionen om snabbare restider kommer att bli verklighet. Han lyfter bland annat fram bristen på detaljer kring finansieringen och hur EU ska säkerställa att medlemsländerna, som ansvarar för byggandet, faktiskt genomför det.
Vad händer nu?
Nästa steg är att genomföra de åtgärder som finns beskrivna i EU-kommissionens handlingsplan. Bland annat ska en finanseringsstrategi för att kunna genomföra de investeringar som behövs och lagförslag som ska förbättra gränsöverskridande tågbiljett- och bokningssystem.
Mer information:
EU-kommissionen: Sammanfattning om handlingsplanen, på svenska (2025-11-05)
EU-kommissionen: Faktablad om handlingsplanen, på engelska (2025-11-04)
Central Sweden: Om förordningen för TEN-T, på svenska (2024-09-11)




