EU:s långtidsbudget: Europaparlamentet får EU-kommissionen att ändra sig (lite)

En starkare involvering av regionerna och möjlig öronmärkning för övergångsregioner, mer utvecklade regioner samt till landsbygdsutveckling, det är några av delarna i det ändringsförslag av långtidsbudgeten 2028 – 2034 som EU-kommissionen nu lagt fram.

Efter veckor av hot från EU-parlamentariker om att förkasta viktiga delar av EU-kommissionens budgetförslag för perioden 2028 – 2034, har tillslut kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gett efter för trycket och föreslagit riktade justeringar av det ursprungliga förslaget. Detta blev känt under söndagen den 9 november.

Roberta METSOLA, Europaparlamentets talman möter Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande vid ett tidigare tillfälle. Bildkälla: Europaparlamentet

Den 10 november förankrade von der Leyen förändringarna med parlamentets talman Roberta Metsola och Danmarks statsminister Mette Frederiksen, som företräder ordförandelandet i rådet (det vill säga EU-länderna). von der Leyen föreslår följande förändringar:

Gällande sammanhållningspolitiken:

• En ”regional check” som ska garantera fullt deltagande av regionala myndigheter i förberedandet, genomförandet och utvärderingen av de regionala och nationella partnerskapsplanerna (NRPP). I detta ingår även att regionerna garanteras rätten att ha direktkontakt med EU-kommissionen.

Gällande jordbrukspolitiken:

• En försäkran om att delarna rörande jordbruk i de nationella planerna ska ligga i linje med målen inom den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken, trots en nationalisering.
• En ytterligare öronmärkning rörande landsbygdsutveckling för att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Här lyfts också LEADER fram som viktigt verktyg, även om instrumentet redan nämns i det ursprungliga förslaget.

Gällande Europaparlamentets roll:

• En ny styrmekanism som ska informera Europaparlamentet om prioriteringarna i de regionala och nationella partnerskapsplanerna.

Central Swedens kommentar: När det gäller sammanhållningspolitiken handlar förändringarna mest om ordval och ett förtydligande, men förslagen är en klar förbättring. Den föreslagna miniminivån på 75 procent av nuvarande programperiods allokering för övergångsregioner (såsom Norra Mellansverige) och mer utvecklade regioner (såsom Östra Mellansverige) är också en förbättring, men den öppnar också för att EU-länder kan göra undantag.

Maktspelet mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och Rådet (EU-länderna)

Att ge efter för parlamentets krav visar på nya maktförhållanden mellan EU:s institutioner. Frågan är dock hur stor eftergiften är, med tanke på att många EU-länder redan visat att de velat få in liknande skrivningar. Oavsett så har omröstningen i Europaparlamentet, som var planerad till idag den 12 november, ställts in.

Medan Europaparlamentets huvudförhandlare för långtidsbudgeten, Siegfried Mureșan från den konservativa partigruppen EPP, snabbt tog åt sig äran för parlamentets räkning, håller företrädare för socialdemokratiska S&D och liberala gruppen Renew redan på att ta fram framtida krav.

”Vi uppskattar ordförande von der Leyens ansträngningar att ta itu med frågorna,” sade en S&D-företrädare, till Euractiv men förslaget är en ”kosmetisk förändring som inte adresserar de verkliga oro som ledarna uttryckte i sitt brev.”

Euractiv rapporterar också att Renew motsätter sig EU-regeringarnas ökade makt över hur EU-medlen används. Då det är på bekostnad av regionernas inflytande. Vidare driver gruppen också frågan om fler EU-genererade intäktskällor för att finansiera budgeten, till exempel EU-gemensamma skatter. Detta är dock den svenska regeringen starkt emot. För mer om den svenska preliminära inställningen till EU:s nästa långtidsbudget, lyssna nedan:

Förändringarna som von der Leyen föreslår kommer bara träda i kraft om EU-länderna väljer att anta dem – precis som innan. På tisdagen den 11 november, gick EU-länderna med på att granska de föreslagna ändringarna.

Reaktioner på EU-kommissionens ändringsförslag

De största kritikerna till EU-kommissionens ursprungliga reformförslag har varit EU:s jordbrukare (ofta företrädda av Copa-Cogeca, den europeiska paraplyorganisationen för Europas lantbrukare och lantbrukskooperativ) och EU:s regioner (företrädda av bland annat Europeiska Regionkommittén, som samlar europeiska lokal- och regionpolitiker). På X är båda organisationerna kritiska:

Vad händer nu?

EU-kommissionens ändringar kommer att läggas till i den juridiska texten av rådet. Detta görs för att det annars skulle innebära alltför stora förseningar om EU-kommissionen drar tillbaka och sedan presentera den reviderade förslaget. Förhandlingarna mellan EU-länderna i rådet är fortfarande i ett startskede. I Sverige är exempelvis ett antal nationella remisser öppna om EU:s långtidsbudget, bland annat om de regionala och nationella partnerskapsplanerna, Konkurrenskraftsfonden och ramverket för genomförande, som bland annat omfattar alla resultat- och effektindikatorer.

Förhandlingarna mellan EU-länderna kommer att fortsätta under de kommande åren, med förhoppningen om att en kompromiss kan nås innan utgången av 2027.

Mer information:

Ursula von der Leyens brev till parlamentets talman Roberta Metsola och Danmarks statsminister Mette Frederiksen som beskriver förändringarna (2025-11-09)
EU-kommissionens förslag inklusive hur lagtexten kan förändras (2025-11-09)
von der Leyen söker kompromiss med parlamentet om EU:s biljonbudget
EU countries pour cold water on Parliament’s ‘budget win’ | Euractiv (2025-11-1)
Ursula von der Leyen’s dangerous budget balancing act – POLITICO (2025-11-11)