Bevakningsinformation

EU:s jordbruk ska bli mer konkurrenskraftigt

Published On: 2025-02-26Last Updated: 2025-09-16

Europeiskt jordbruk och livsmedelsförsörjning ska präglas av entreprenörskap, motståndskraft, hållbarhet och konkurrenskraft. Detta är några av ledorden i EU-kommissionens nya vision för EU:s jordbruks- och livsmedelsområdet till år 2040 som presenterades den 19 februari 2025. 

Bildkälla: EU-kommissionen

Det var EU-kommissionären Christophe Hansen från Luxemburg, ansvarig för jordbruk och livsmedel, som presenterade en ny vision för sektorn som ska fungera som en karta för EU-kommissionens framtida arbete. Vision ska bidra till att hantera de utmaningar som jordbruks- och livsmedelssektorn står inför såsom generationsväxling och lantbrukares låga inkomster. Även klimatförändringar och behovet av ett mer innovativt jordbruk lyfts. Enligt Hansen behöver sektorn bli mer konkurrenskraftig:
– Vi behöver en livskraftig jordbruks- och livsmedelssektor som kan konkurrera på en rättvis global marknad, samtidigt som den är tillräckligt motståndskraftig för att hantera kriser och chocker.

I visionen beskrivs fyra huvudprioriteringar som EU-kommissionen ska arbeta med:

  • Attraktivt jordbruk
    • Göra jordbruk mer attraktiv för framför allt unga människor genom bland annat en strategi som främjar generationsskifte. Strategin ska tas fram under år 2025. Den ska innehålla rekommendationer som gör det lättare för unga och nya som vill börja arbeta inom jordbrukssektorn
    • Se över relevant lagstiftning såsom direktivet om otillbörliga handelsmetoder
  • Konkurrenskraftigt och motståndskraftigt jordbruk
    • Skapa rättvisare konkurrensvillkor för EU:s bönder på den globala marknaden genom att bland annat ingå nya handelspartnerskap och se över relevanta förordningar som kan förenklas.
    • Stärka arbetet kring djurhållning och livsmedelssäkerhet genom att utveckla en långsiktig strategi för boskapssektorn och se över standarder för farliga bekämpningsmedel.
  • Hållbart jordbruk i samklang med naturen
    • Ta fram en så kallad ”hållbarhetskompass” för jordbruket. Den ska bidra till att hjälpa lantbrukare att mäta och förbättra hållbarheten. Kompassen kommer vara frivillig att använda.
    • En strategi också utarbetas för att ta itu med det akuta behovet av effektivare vattenanvändning. För jordbruk handlar om att säkerställa tillgång till vatten genom att minska vattenföroreningar och hitta nya jordbrukstekniker.
  • Rättvis livsmedelssektor och levande landsbygd
    • Uppdatera EU:s landsbygdsplan för bättre stöd till lantbrukare och småsamhällen.
    • Genomföra en årlig livsmedelsdialog mellan bönder, konsumenter och livsmedelsindustrin för att hitta lösningar på frågor som livsmedelspriser och innovation.

Vad går det att säga om visionen? – kortanalys utifrån ett regionperspektiv
Sammantaget innehåller EU-kommissionens vision relativt få konkreta åtgärder. Visionen är just en vision – ett utpekande av de stora riktlinjerna, utan detaljerade förslag på konkreta lösningar. Utifrån ett regionalt perspektiv kan följande reflektioner göras om trolig påverkan på EU:s jordbruks- och livsmedelssektor:

  • Mer morot och mindre piska – EU-kommissionen vill att jordbrukare framöver ska ses som en del av lösningen till klimatutmaningarna och inte som en del av problemet. Detta kommer innebära färre böter och fler verktyg som uppmuntrar utsläppsminskningar och nyttjande av naturvänliga och hållbara metoder.
  • Förenklingar av regelverket – För att blir mer konkurrenskraftig betonas förenkling, mindre tvingande regler. Det förväntas handla om bland annat importerade varor från tredje land och offentlig upphandling av livsmedel.
  • Unga och nya jordbrukare i fokus – Enligt EU-kommissionen är endast 12 procent av jordbrukarna i EU under 40 år. För att öka denna andel lyfts att det behövs högre inkomster och göra det lättare att kunna etablera sig som jordbrukare.
  • Budgetpusslet blir en stor fråga – Jordbruksstöden ska vara mindre generella och mer riktade till framför allt unga jordbrukare och till de som bedriver jordbruk i områden med naturliga begränsningar. Detta ger också signaler att nuvarande system med landsstorleksbaserat jordbruksstöd kan komma avvecklas. En utmaning kopplad till allt detta blir att försöka få budgetandelen för jordbruksstöd ungefär lika stora i EU:s nästa långtidsbudget. Ett samråd där det går att lämna synpunkter om EU:s nästa långtidsbudget och som rör jordbrukspolitiken är öppen till den 7 maj 2025.

Ris och ros om visionen
Det har varit blandade reaktioner om den nya visionen. Bland intresse- och företagarorganisationer välkomnar bland annat LRF (Lantbrukarnas riksförbund) visionen. LRF anser att det finns flera positiva inslag såsom att jordbrukssektorn bedöms ha en nyckelroll för hela EU:s välstånd och fokuset på generationsväxlingen. De anser dock att EU-kommissionen borde lyft behovet av en starkare jordbruksbudget tydligare. Även den europeiska bondeorganisationen, Copa-Cogeca har liknande åsikt om visionen, det vill säga att den välkomnas men trots många positiva inslag saknas konkreta åtgärder som rör finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). EFFAT (European Federation of Food, Agriculture, and Tourism Trade Unions) ser flera positiva saker som berör den sociala dimensionen såsom vikten av rättvisa arbets- och levnadsvillkor. Samtidigt anser EFFAT att det saknas konkreta och bindande åtaganden som garanterar att detta blir verklighet.

Flera miljöorganisationer är generellt tveksamma till den nya visionen. Den internationella intresseorganisationen inom miljö- och naturvård, WWF (Världsnaturfonden) tycker att visionen innehåller flera bra förslag som att stärka den offentliga upphandlingens roll i hållbarhetsarbetet. Samtidigt anser WWF att det är otydlig hur jordbrukets gröna omställning ska genomföras och finansieras och att den endast tar blygsamma steg mot en mer rättvis och hållbar matproduktion. Den Europeiska miljöbyrån EEB (European Environmental Bureau), som samlar runt 180 miljöorganisationer i Europa, anser att visionen saknar mätbara mål och hade önskat att en större budget för utbetalningar till gårdar som utför miljöåtgärder.

I Europarlamentet är också partigruppen De gröna kritiska då de anser att löften om minskad användning av bekämpningsmedel och matimportsreglerna redan är urvattnade och att klimat- och miljölöftena är vaga. Den tjeckiska ordföranden i jordbruksutskottet Veronika Vrecionová, som tillhör partigruppen ECR (där Sverigedemokraterna ingår) är dock mer positivt inställd:
– Jag anser att det är betydelsefullt att visionen […] fokuserar på våra jordbrukares konkurrenskraft och att de måste vara en del av diskussionen.

Den gemensamma jordbrukspolitiken för EU, även kallad CAP (Common Agricultural Policy) syftar generellt till att stödja jordbruket och underlätta landsbygdsutveckling. Vidare ska CAP:

  • Stödja lantbrukarna och förbättra jordbrukets produktivitet för att säkra tillgången på livsmedel till rimliga priser.
  • Se till att EU:s lantbrukare kan försörja sig.
  • Bidra till en hållbar förvaltning av naturresurser och kampen mot klimatförändringen.
  • Bevara landsbygden och landskapet i EU.
  • Hålla landsbygden levande genom att främja jobb i jordbruket, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin och andra närliggande näringar.

EU:s jordbrukspolitik finansieras genom två program i EU-budgeten:

CAP är den enskilt största ekonomiska posten i EU:s budget och omfattar hela 386,6 miljarder euro för årsperioden 2020–2027. Detta motsvarar ungefär en tredjedel av EU:s totala budget.

CAP:en förnyas vanligen vart sjunde år, men i och med de försenade förhandlingarna om den nuvarande långtidsbudgeten inleddes perioden först år 2023 och gäller till år 2027. För årsperioden 2023–2027 är fokus på miljö och hållbarhet och att få fler konkurrenskraftiga företag. Varje medlemsland har antagit en så kallad strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik under åren 2023–2027. I planen framgår det även hur pengarna som kommer från EU ska nyttjas.

Vad händer nu?
EU-kommissionen planerar att ta fram initiativ (strategier, förordningar, planer etc.) som ska bidra till att realisera visionen. Under 2025 förväntas EU-kommissionen ta fram bland annat ett förenklingspaket för den nuvarande jordbrukslagstiftningen, en strategi för generationsskifte och en uppdaterad handlingsplan för landsbygden.

Mer information

Kontaktperson på Central Sweden
Philip Eriksson
EU-strateg inom Energi och klimat samt Transport och infrastruktur

philip.eriksson@centralsweden.be

+32 497 54 06 53

Besök Philips profil på LinkedIn