EU mot 2027 – Få nya besked när von der Leyen stakade ut vägen

Alla skulle få något – men ingen fick särskilt mycket. Största nyheten var förslaget om ett kanadensiskt associerat medlemskap. Konkurrenskraft, AI, Kina och klimatanpassning kom som väntat med men arbetet mot klimatmålen 2040 saknades tydligt i von der Leyens årliga tal till unionen (SOTEU). Regionala frågor gavs också väldigt lite utrymme, men ett nytt initiativ kopplat till demografiska förändringar utlovas.

Bildkälla: EU-kommissionen

EU är starkare än någonsin – men samtidigt mer utsatt. Det var den paradox som kommissionsordförande Ursula von der Leyen byggde sitt tal om tillståndet i unionen 2026. Med en inledning lånad från Charles Dickens målade hon upp ett Europa som måste bli mer konkurrenskraftigt, motståndskraftigt och handlingskraftigt i en allt hårdare omvärld. Det vill säga, talet hölls i samma anda som förra året, då temat var ett stärkt oberoende EU.

En politisk balansgång

This year’s speech will be a tightrope walk on a volcano.

Bernd Lange, tysk socialdemokratisk Europaparlamentariker.

Talet kan också läsas som en politisk balansakt mellan de partigrupper som bär upp von der Leyens majoritet i Europaparlamentet (den gröna gruppen, liberalerna, socialdemokraterna och den konservativa gruppen). Hon behöver ge något till alla delar av samarbetet: konkurrenskraft och förenkling till högern; frihandel till de liberala, klimat till de gröna samt sociala rättigheter till socialdemokraterna. Bredden är därmed både en styrka och en begränsning – den håller samman den politiska koalitionen, men gör också talet till en kompromiss där få får allt de vill ha. Listan på områden som nämndes blev också lång.

Intressantaste delarna i talet:

1. Kanada kan bli EU:s första ”associerade medlem”

Den största överraskningen kom när von der Leyen sade att hon ville öppna dörren för att Kanada ska kunna bli EU:s första ”associerade medlem”. I ett direkt tilltal till Kanadas premiärminister Mark Carney, som satt i parlamentets plenisal, föreslog von der Leyen en ambitiös och långtgående ny allians som omfattar bland annat teknik, försvar, energi, kritiska råmaterial, AI och Arktis. Det återstår att se om EU:s medlemsländer ställer sig bakom förslaget om ett så kallat associerat medlemskap – en modell som i dag inte finns. En fördel med detta är att EU och Kanada därmed har ganska fritt spelrum att förhandla fram innehållet. Och skulle ett fungerande koncept utarbetas – ja då kanske det går att applicera på andra länder utanför EU, såsom Storbritannien, Norge eller varför inte Island? Det kan dock frågas vad en sådan medlemskapskategori skulle kunna innebära för Ukraina eller andra länder som har ansökt om medlemskap men ännu inte uppfyller alla krav?

Samtidigt rapporterar Politico att förslaget inte var förankrat hos EU-länderna, som många blev tagna på sängen. Så kanske att detta bara blir ett politiskt utspel och ett uttryck för hur angeläget Bryssel är att fördjupa banden med Ottawa, än en realitet?

2. Politisk balans mellan klimatanpassning och utsläppsminskningar

Efter en sommar med värmeböljor och skogsbränder var klimatberedskap som väntat ett framträdande tema. Bland annat presenterade von der Leyen ett ramverk för klimatresiliens som ska identifiera 100 särskilt utsatta områden i Europa, en europeisk allians för försäkring mot klimatkatastrofer, en värmeböljeplan med bättre varningssystem och hälsoberedskap, investeringar i vatteninfrastruktur samt en europeisk brandbekämpningsflotta.

Utsläppsminskningar fick betydligt mindre utrymme. Hon konstaterade kort att både utsläppsminskningar och klimatanpassning behövs och att EU ska hålla fast vid de redan antagna klimatmålen. Däremot nämnde von der Leyen varken den pågående översynen av utsläppshandeln eller de planerade förslagen för att nå klimatmålen till 2040, bland annat inom energieffektivitet, förnybar energi och kolinlagring i skog och mark. Det närmaste hon kom utsläppshandeln var resonemanget om att stärka industrins konkurrenskraft och skydda Europa mot osund konkurrens och strategiska beroenden. Frånvaron av kommande klimatförslag blir särskilt tydlig i jämförelse med talet 2021, då motsvarande lagstiftningspaket, Fit for 55, lanserades för att nå klimatmålen till 2030.

Aktuell Hållbarhet verkar dock se det som att klimatet tillsammans med AI var de frågor som dominerade talet. Och ja, under det breda begreppet klimat där beredskap, anpassning och minskade utsläpp ingår, så går det absolut att göra den tolkningen. För von der Leyen är klimatberedskap och klimatanpassning också politiskt enklare frågor än utsläppsminskningar. EU-länderna är i stort sett överens om behovet av att skydda samhällen, infrastruktur och näringsliv mot extremväder och andra klimatrelaterade risker, medan nya klimatkrav riskerar att möta motstånd från både industri och jordbruk – för att inte tala om inom von der Leyens egna konservativa partigrupp. Anpassning kan dessutom knytas till EU:s prioriteringar om säkerhet, resiliens och konkurrenskraft. Återigen visar von der Leyen på politisk fingertoppskänsla. Genom att fokusera på beredskap är det möjligt att visa fortsatt klimatambition, utan att öppna upp för de mest kontroversiella klimatpolitiska konflikterna.

3. Regionerna omnämns med nöd och näppe

“We will invest in our regions, so everyone has the “right to stay”. We will launch a European Care Deal to address the challenges linked to our demographic changes.”

I dessa tider av stormaktspolitik hamnar naturligt fokuset på frågor som avgörs på nationell nivå, men det var i stort sett bara under ett tillfälle som regionerna belystes. Intressant dock att begreppet ”right to stay” som också har en tillhörande strategi från våren 2026 kom med. Vidare kommer kontoret bevaka utformningen av initiativet European Care Deal, eller ”en europeisk omsorgsgiv” som verkar vara den svenska översättningen, som ska beröra utmaningar kopplat till demografiska förändringar.

4. AI-tekniken ska användas – utan att människan tappas bort

I fråga om artificiell intelligens var budskapet dubbelt: Europa måste förstå och hantera riskerna, men samtidigt nyttja tekniken och dra nytta av de data som redan finns inom unionen. Att EU inte leder den globala AI-utvecklingen skapar en spänning i politiken. Unionen vill både värna en försiktig och människocentrerad regleringsmodell och samtidigt hinna ikapp USA och Kina i investeringar, infrastruktur och användning. Betoningen på risker kan därför ses både som ett uttryck för europeiska värderingar och som en position som är lättare att inta för en aktör som ännu inte dominerar marknaden.

Ett initiativ som pratas en del om på förhand är ett europeiskt förbud för sociala medier för barn under 13 år. Förslaget ”Kids Act” ska stärka barns säkerhet på nätet och förslaget placerades i ett större resonemang om demokrati, samhällsgemenskap och behovet av att skydda människor i en digital offentlighet som förändras snabbt.

5. Handelskonflikten med Kina

Samtidigt skärpte EU-kommissionens ordförande tonen mot Kina. Dagens situation beskrevs som ohållbar. Budskapet var att Kina behöver Europa lika mycket som Europa behöver Kina – men att relationen måste balanseras om och att unionen är beredd att använda sina handelspolitiska verktyg. Kopplat till detta kom von der Leyen med ett helt nytt initiativ: ett förslag om att skapa ett europeiskt bolag för kritiska råmaterial. Bolagets uppgift ska bli att säkra inköp och bygga lager för bland annat batterier, halvledare, ren teknik och försvar. Ska bli intressant att se hur EU-länderna tar emot detta.

Andra områden endast checkades av men där inget nytt framkom:

• Mycket lite sades om förhandlingarna om den nya långtidsbudgeten för 2028 – 2034. Det var inte oväntat, eftersom frågan nu främst ligger hos medlemsländerna. EU-kommissionens ordförande lyfte endast behovet av nya egna EU-inkomster, vilket Sverige starkt motsätter sig. Frågan är dock om Sverige till slut kan acceptera sådana inkomster i utbyte mot att behålla rabatten på medlemsavgiften.
• Stärkt konkurrenskraft fortsätter att vara prioritet nummer ett, men utan att något större förslag lanserades. Det mest intressanta var att von der Leyen tydligare (indirekt) pekade ut EU-ländernas roll i att förenkla lagstiftningen. Det vill säga en uppmaning om att sluta lägga till nationella krav när EU-direktiv införlivas i nationell lagstiftning, så kallad goldplating. Mer om läget i Sverige med detta undersöker Svenska institutet för Europafrågor (Sieps) i denna rapport och tillhörande podcast.
• Europas jordbrukare omnämndes som ”bäst i världen” med en mening.
• Den europeiska sociala pelaren fick också en mening men utan innehåll. Socialpolitiken fick med andra ord minimalt utrymme, även inräknat bostadsfrågan som också kom upp, och det nya initiativet rörande demografiska förändringar.

Vad händer nu?

Talet lägger grunden för det kommande arbetsprogrammet, som konkretiserar de initiativ som nämns under talet. Om SOTEU motsvarar den svenska regeringsförklaringen kan kommissionens arbetsprogram närmast jämföras med regeringens propositionsförteckning. Arbetsprogrammet är dock bredare eftersom det även omfattar andra initiativ än lagförslag. Den 20 oktober ska EU-kommissionen presentera arbetsprogrammet för 2027 presenteras, vilket då troligen kommer innehålla de få förslag som lades fram i samband med talet, och ett antal till.

Mer information:

Transkriptionen av talet: 2026 års tal om tillståndet i unionen av kommissionens ordförande
12 takeaways from von der Leyen’s State of the Union – POLITICO
Europaportalen: Linjetalet: von der Leyen vill trappa upp EU:s kamp för oberoende
Dagens Nyheter: Kanada kan bli associerad EU-medlem, säger EU:s von der Leyen.