EU-kommissionen presenterar förslag om ny långtidsbudget
Den 2 maj 2018 presenterade EU-kommissionen sitt budgetförslag för nästkommande programperiod 2021 – 2027. Förslaget innehåller bland annat ett ökat fokus på säkerhet och försvar, klimat, den digitala inre marknaden, bland annat i form av ett nytt program, Digital Europe, och migration. För att finansiera det bortfall som Brexit innebär föreslås ett antal besparingar, omfördelningar och nya mekanismer. Budgetförslaget innebär en ökad budgetram som motsvarar 1,11 procent av de 27 EU-ländernas bruttonationalinkomst.
I EU-kommissionens förslag om ny långtidsbudget för programperioden 2021 – 2027, som presenterades den 2 maj 2018, föreslås diverse besparingar och omfördelningar inom om ett flertal områden, för att kompensera för det budgetbortfall som Storbritanniens utträde innebär. Förslaget innebär en ökning av den totala budgetramen som motsvarar 1,11 procent av de 27 EU-ländernas bruttonationalinkomst (BNI), mot nuvarande 1 procent för innevarande programperiod. EU:s nya prioriterade områden utgörs av säkerhet och försvar, klimat, den digitala inre marknaden, migration samt ekonomisk och social utveckling. Satsningen på digitalisering tar sig bland annat uttryck i ett nytt program, Digital Europe, som avser finansiera investeringar inom artificiell intelligens (AI), superdatorer, cybersäkerhet, industriell digitalisering samt digitala färdigheter.
EU-kommissionens förslag till ny långtidsbudget för EU innebär bland annat att alla rabatter på medlemsavgiften ska avskaffas, men att dessa ska fasas ut över en femårsperiod för att undvika plötsliga och drastiska höjningar av vissa länders avgift. För Sveriges del skulle detta innebära en höjning på ungefär 35 %, något som Sveriges regering kraftigt motsätter sig.
Vidare föreslås även en minskning på cirka fem procent vardera inom sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken. Det verkar dock som i förslaget till ny sammanhållningspolitik som presenterades den 29 maj att Sverige åtminstone inte kommer drabbas av den minskningen gällande tilldelningen i regionalfonden utan att det ser ut som att vi kommer behålla ungefär samma nivå på medlen som i nuvarande programperiod.
För att ytterligare förenkla programstrukturen vill kommissionen även slå ihop många av de nuvarande programmen och fonderna från dagens 58 till 37 instrument. Bland annat föreslås att Europeiska socialfonden i nästa period även ska omfatta sektorsprogrammet för sysselsättning och social innovation, EaSI, samt folkhälsoprogrammet, Hälsa för tillväxt. Hur detta kommer fungera i praktiken och eventuella konsekvenser av sammanslagningarna är ännu inte tydliga.
Slutligen föreslås att EU-stödet ska bli starkare kopplat till rättsstatsprincipen; statens efterlevnad av demokratiska värderingar vid sidan av politiskt oberoende rättsliga organ. Det ska därmed vara möjligt för EU att tillfälligt dra in eller begränsa EU-stöd till de länder som i någon utsträckning inskränker sig på principen.
Under sista veckan i maj samt under juni månad kommer kommissionen att, med utgångspunkt i budgetförslaget, lägga fram detaljerade förslag om sektorsspecifika finansieringsprogram; såsom sammanhållningspolitiken, forskning och innovation, samt transport. Beslutet om EU:s framtida långtidsbudget måste därefter fattas enhälligt av rådet och godkännas av Europaparlamentet för att träda i kraft. Förhandlingarna om den framtida budgeten inleds med omedelbar verkan och kommissionen understryker vikten av att förhandlingarna ges högsta prioritet, för att en överenskommelse ska kunna nås innan valet till Europaparlamentet i maj 2019 och toppmötet i Sibiu den 9 maj 2019. Om detta lyckas återstår att se, då tidsplanen är mycket ambitiös.
Central Sweden kommer noga följa de sektorspecifika programförslagen och kommer regelbundet publicera uppdateringar på hemsidan. Prenumeranterna på Central Swedens nyhetsbrev får som vanligt en veckovis sammanställning i inkorgen natten mellan onsdag/torsdag.
För mer information
Läs EU-kommissionens pressmeddelande här