EU-kommission: Använd regionalfonden till försvarssatsningar
Stärkt konkurrenskraft, försvar, bostadsbyggande, vattenresiliens och energiomställning är vad regionalfonden borde gå till, anser EU-kommissionen. Denna omprioritering kan få stor påverkan för regional utveckling då EU-medel är en viktig källa för regionala investeringar. Hur Sverige väljer att göra är ännu inte klart.
I juli 2025 förväntas EU-kommissionen presentera sitt förslag till ny långtidsbudget som ska gälla från och med 2028. Sedan Ursula von der Leyen omvaldes till posten som ordförande för EU-kommissionen har det varit tydligt att EU:s sätt att utforma och använda sin långtidsbudget kommer att ändras. Detta då EU-kommissionen ser att EU behöver fokusera på nya områden, framför allt konkurrenskraft och säkerhet.
Det är i denna kontext som EU-kommissionen i slutet av mars 2025 genom sin planerade halvtidsutvärdering förslog en revision av sammanhållningspolitiken. Sammanhållningspolitiken omfattar flera fonder, bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden+ (ESF+) och Fonden för rättvis omställning (FRO). Medlen i dessa tre fonder står idag för mer än hälften av det regionala utvecklingskapitalet i Sverige.
EU-kommissionen konstaterar att den lagliga ramen för sammanhållningspolitiken och programmen för åren 2021–2027 inte är anpassad till dagens geopolitiska situation. Förslaget skulle tillåta EU-länderna att flytta medel från de nuvarande programmen inom ERUF och FRO till att stärka konkurrenskraft, försvar, bostadsbyggande, vattenresiliens och energiomställning. I en svensk kontext kan förslaget verka överflödigt då de svenska programmen till stor del redan riktas mot just konkurrenskraft och grön omställning, men så ser inte fallet ut i alla EU-länder. Vidare utgör förslaget även en del av försvarsplanen RearmEU/försvarsberedskap 2030 som presenterades i februari detta år.
Vad omfattar förslaget?
Kopplat till försvar föreslår EU-kommissionen att möjliggöra att ERUF-medel används för att utveckla och stärka industriella kapaciteter för både civila och militära ändamål. Medel ska också i detta fall kunna gå till större företag, även om statsstödsreglerna kan komma spela in (regler som förvisso är under översyn just nu). Vidare lyfts också investeringar i infrastruktur för militär rörlighet fram som en möjlighet.
Sven Kastö, kontorschef på Småland Blekinge Hallands EU-kontor lyfter fram att EU-kommissionen föreslår att EU-länderna även ska kunna använda ERUF-medel för investeringar i vattenresiliens, inklusive renovering av eftersatta VA-system, samt energisystem såsom överföringssystem och laddinfrastruktur.
EU-kommissionen föreslår också att medel inom sammanhållningspolitiken ska kunna kombineras med lån från Europeiska Investeringsbanken (EIB). Detta ska ske via ett nytt finansiellt instrument för att stödja konstruktion av mer prisvärda bostäder.
EU-kommissionens förslag innehåller även flera incitament för att EU-länderna och regionerna ska se värdet att lägga resurser på att omskriva programmen. Det föreslås bland annat att EU:s andel av medfinansieringen ökas markant.
Vad händer nu?
Nu är det upp till EU-länderna och regionerna att ta ställning till om programmen bör skrivas om. EU:s medlemsländer behöver skicka in eventuellt omskrivna program inom två månader från det att det nya förslaget träder i kraft. Vanligtvis tar ett lagförslag 1–2 år att förhandla. Beslutsprocessen kan dock under särskilda omständigheter påskyndas till några månader. Det är därför viktigt att Sveriges regioner snarast tar ställning till förslaget, detta i dialog med Tillväxtverket, Regeringskansliet och den svenska regeringen.
Mer information:
Framtiden händer nu – stort behov av dialog om sammanhållningspolitiken (nu) – SBHSS
Förslag till nya prioriteringar i EU:s sammanhållningspolitik – Region Värmland
EU-kommissionens pressmeddelande En moderniserad sammanhållningspolitik för att stärka EU:s strategiska prioriteringar (2025-04-01)
EU-kommissionens Frågor och svar om förslaget (2025-04-01)
EU-kommissionens förslag på ny lagtext