Bevakningsinformation

EU-forskningsmedel till klimat, AI och resiliens 2026–2027

Published On: 2026-02-25Last Updated: 2026-02-25

Förenklade ansökningar med fokus på EU:s strategiska sektorer – det är en av de huvudsakliga nyheterna i arbetsprogrammen för Horisont Europa 2026–2027.

Bildkälla: EU-kommissionen

Den 11 december 2025 antog EU-kommissionen arbetsprogrammen för Horisont Europa 2026–2027 för den avslutande delen av budgetperioden 2021–2027. Horisont Europas sista arbetsprogram konkretiserar EU:s politiska prioriteringar i form av förenklade utlysningar, strategiska investeringar och satsningar på AI, cirkulär ekonomi och tillväxt. Denna artikel kommer djupdyka i förändringarna i arbetsprogrammen samt ge en förståelse för sektorsprogrammet i sin helhet.

Arbetsprogrammen är tidsbegränsade och tas fram för ett par år i taget. De fastställer periodens prioriteringar, genom specifika utlysningar och villkor.

Nyheter i arbetsprogrammet för 2026–2027

Förenkling av ansökningsprocessen

EU-kommissionens ambition är att göra det här arbetsprogrammet mer transparant, inkluderande och med lättare ansökningsprocesser. Några av åtgärderna i programmet är så kallade ”nybörjarvänliga” och SMF-vänliga utlysningar. De syftar till att få små- och medelstora företag, startups, scaleups, civilsamhällesorganisationer och mindre offentliga förvaltningar att söka finansiering.

Mindre detaljstyrning och färre men större utlysningar

Arbetsprogrammet blir både kortare och mer fokuserat. Beskrivningarna av utlysningarna har förkortats och gjorts mindre styrande, vilket ska ge de sökande större frihet att själva utforma sina projektidéer. Det totala antalet utlysningar har minskat med 35 procent, vilket innebär att pengarna koncentreras till färre men större och mer strategiska utlysningar.

Som en del av detta innehåller arbetsprogrammet horisontella utlysningar. De kopplar samman olika delar av Horisont Europa och sträcker sig över flera kluster under pelare två. Utlysningarna bygger på öppna och brett definierade teman. De är avsiktligt icke‑styrande, för att ge sökande större frihet att föreslå olika angreppssätt för att nå de förväntade resultaten.

Ett exempel på en sådan horisontell utlysning är kopplad till att realisera målen i EU:s giv för ren industri. Utlysningen beskrivs som industridriven med ett botten-upp perspektiv. Det ska främja sektorsövergripande samarbeten och marknadsnära innovationslösningar. De två utlysningarna fokuserar på ren teknik för klimatomställning och på att fasa ut fossila bränslen i energiintensiva industrier.

Ökad användning av klumpsummor

För att förenkla den administrativa bördan och den ekonomiska hanteringen för de som ansöker om finansiering, ska ungefär hälften av de kvarvarande medlen hanteras genom klumpsummor, så kallade lump sums.

Initiativet Välj Europa

EU-kommissionens nya initiativ ”Välj Europa” syftar bland annat till att attrahera forskare från USA, vilka har påverkats av den politik som Trumpadministrationen fört vad gäller utbildning och forskning. Initiativet är en central del av arbetsprogrammet för Horisont Europa 2026–2027 och syftar till att göra Europa till en av världens mest attraktiva platser för forskarkarriärer. Initiativet kopplar även samman EU:s strategi för startups och scaleups och pelare tre: det europeiska innovationsekosystemet. Syftet är att skapa gynnsamma villkor för tillväxten av globala, teknikdrivna företag. Tillsammans ska dessa satsningar bidra till att fler forskare och innovativa företag väljer att etablera sig och växa i Europa. Läs mer om initiativet i vår artikel.

Satsningar på AI, cirkulär ekonomi och att få företag att starta, växa och expandera inom EU

EU-kommissionen har ett tydligt fokus på unionens strategiska prioriteringar i arbetsprogrammet, med satsningar på klimatneutralitet, ökad användning av artificiell intelligens (AI) inom forskning och innovation samt stärkt europeisk resiliens. Programmet innehåller utlysningar inom bland annat hälsa, civil säkerhet, bioekonomi och livsmedel. Genom dessa insatser ska den europeiska självständigheten stärkas, ny teknik utvecklas och industrin ställas om för framtida utmaningar.

AI – Det digitala decenniet

EU-kommissionen har som ambition att vara världsledande inom artificiell intelligens, och har därför en horisontell satsning med fokus på AI inom forskning. Utlysningen syftar till att utveckla säkra, etiska och transparenta AI-lösningar som kan möta samhälleliga och industriella utmaningar.

Utlysningen är en del av de nya AI-strategierna, mer om dessa i vår artikel.

Cirkulär ekonomi

Omställningen till cirkulär ekonomi är en central del av arbetsprogrammet. Fokus ligger på systemförändringar inom bland annat byggsektorn och textilindustrin. Vidare är ambitionen att utveckla innovativa och marknadsredo lösningar genom samordnade insatser över flera tematiska områden.

Parallellt med detta stärks cirkulariteten i energiintensiva industrier, i linje med given för ren industri. Det finns ett starkt fokus på självförsörjning med åtgärder som ska minska unionens strategiska beroenden och stärka dess försörjningskedjor. Detta sker genom satsningar på kritiska råmaterial, som omfattar projekt längs hela värdekedjan – från utvinning och förädling inom EU till återvinning av material och så kallad urban mining. Urban mining är att systematiskt återvinna material från befintliga källor, som befintlig infrastruktur, gruvor redan i bruk och avfall.

Utöver det ingår satsningar på substitutionsprojekt, det vill säga att byta ut oönskade material med andra råvaror. Alternativa material och tekniska lösningar utvecklas för att minska beroendet av sällsynta jordartsmetaller som behövs i framställning av exempelvis batterier och försvarsrelaterad materiell. Kommissionen vill också satsa på avancerad återvinning, materialeffektivitet och industriell uppskalning.

Startups och scaleups

European Innovation Ecosystem (EIE) utgör en del av pelare tre och syftar till att stärka och knyta samman innovationsaktörer, så som forskningsmiljöer, företag, startups och investerare. I arbetsprogrammet beskrivs att Europas självförsörjning, ekonomiska säkerhet och innovationskraft ska stärkas samt ha ett fokus på ekosystemets gröna och digitala omställning.

Inom EIE lanseras så kallade European Startup and Scaleup Hubs. Det är nätverk som kopplar samman ledande och framväxande startupmiljöer och bygger broar mellan aktörer. Det ska hjälpa deep-tech-företag att växa och konkurrera globalt samtidigt som unionens strategiska autonomi stärks.

Kort om Horisont Europa

Horisont Europa är EU:s finansieringsprogram till forskning och innovation och har tre huvudinriktningar, så kallade pelare: vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft samt innovativa Europa.

Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet och ansvarig för programmet i Sverige har mer inforamtion om varje pelare här.

Nedan följer information om särskilt intressanta delar i Horisont Europa som ligger under pelare två:

Europeiska partnerskap

Partnerskapen inom Horisont Europa handlar om att samla rätt aktörer kring gemensamma utmaningar. Genom att EU-kommissionen, EU-länder, lärosäten, företag och andra aktörer går ihop kan dessa dela kunskap, idéer och resurser på ett strukturerat sätt. Syftet är att skapa större, långsiktiga och effektiva satsningar.

EU Missions

Inom Horisont Europa finns så kallade missions. De ska skapa en starkare koppling mellan EU:s forskning och innovation och samhällets och allmänhetens behov. Med missions vill EU-kommissionen rikta forskning och innovation mot några av våra största samhällsutmaningar:

Klimatanpassning
Cancer
Återställ våra hav och vatten
Klimatneutrala och smarta städer
En giv för friska jordar i landsbygd- och stadsområden

Tanken med missions är att samla resurser och kompetens på ett samordnat sätt i syfte att göra genomslagskraftig insatser.

Vinnova skriver mer om mission här.

New European Bauhaus

New European Bauhaus (NEB) är ett initiativ som förenar hållbarhet, estetik och social inkludering i utvecklingen av framtidens livsmiljöer. Målet är att skapa platser och lösningar som inte bara är klimatvänliga, utan också funktionella och vackra. Genom att samla kreativa branscher, lokala aktörer och invånare uppmuntras samskapande och innovation.

EU-kommissionen beskriver NEB ytterligare här.

Horisont Europa

Pelare 1

Innehåller

Satsningar inriktade mot individer för att säkerställa att det finns tillräckligt många forskare i Europa. Stöd är möjligt inom alla områden och discipliner med stort fokus på vetenskaplig excellens. Här återfinns även stöd för större forskningsinfrastrukturer.

Riktar sig mot:

Universitet, forskningsinstitut och individuella forskare.

Pelare 2

Innehåller

Satsningar med fokus på industrins roll i att uppnå de övergripande målen med programmet. Insatser ska stödja teknologisk och industriell kapacitet att möta de globala utmaningarna genom att prioritera viktig möjliggörande teknik. Dessa utmaningar är indelade i 6 tematiska kluster:

Hälsa

Kultur, kreativitet & inkluderande samhällen

Civil säkerhet för samhället

Digitala frågor, industri & rymden

Klimat, energi & mobilitet

Livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk & miljö

Även Missions, europeiska partnerskap och New European Bauhaus finns här.

Riktar sig mot:

Konsortier med universitet, industri, offentlig sektor och civilsamhälle.

Pelare 3

Innehåller

Ska stimulera marknadsskapande genombrott och ekosystem som underlättar innovation. Europeiska innovationsrådet (EIC)

Erbjuder stöd till banbrytande och marknadskapande med spridningspotential som är för ekonomiskt riskabel för privata investerare.

Europeiska innovationssystem (EIE) ska skapa förbindelser mellan regionala och nationella innovationsaktörer.

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) ska föra samman aktörer inom forskning, utbildning och näringsliv för att arbeta mot gemensamma mål som främjar innovation.

Riktar sig mot:

Startups, scaleups, SME, industrikluster med mera.

Digitala informationstillfällen om det nya arbetsprogrammet

Både Vinnova och EU-kommissionen arrangerar digitala informationsträffar om de nya utlysningarna. Träffarna hålls per kluster, pelare eller del av programmet. Syftet är att vägleda genom krav och förväntningar, innehållet i utlysningarna och att stötta aktörer i hur en bra ansökan skrivs.

Vad händer nu?

Det sista arbetsprogrammet är nu formellt antaget. Under 2026 och 2027 öppnas utlysningar successivt. Aktörer uppmanas att delta i informationsträffarna som fortsätter under våren och tidigt bygga konsortier, det vill säga partnerkskap, för att vara redo när utlysningarna kommer.

Hitta projekt och projektpartners via nätverket ERRIN

Central Sweden är medlem i ERRIN (European Regions Research and Innovation Network) – ett nätverk baserat i Bryssel som samlar cirka 120 regionkontor och liknande organisationer från över tjugo europeiska länder. ERRIN stöttar sina medlemmar i att stärka de regionala och lokala systemen samt kapaciteten för forskning och innovation. Arbetet sker bland annat genom att hjälpa medlemmarna att navigera bland EU-finansierade projekt, däribland Horisont Europa, och hitta samarbetspartners. Genom Central Swedens medlemskap kan även aktörer i Dalarna, Gävleborg och Örebro län använda sig av nätverket.

Läs mer om ERRIN och hur nätverket fungerar här.