Bevakningsinformation

Ett steg mot ett militärt Schengenområde? EU:s nya paket för militär rörlighet

Published On: 2026-02-11Last Updated: 2026-02-11

Snabbare, säkrare och mer koordinerad militär rörlighet inom unionen – det är målsättningen med EU:s nya paket för militär rörlighet. Genom paketet hoppas EU-kommissionen skapa ett EU-omfattande område för militär rörlighet senast 2027.

Bildkälla: EU-kommissionen

Det ska det bli enklare att förflytta militära trupper, utrustning och material genom Europa utan att nationella gränser skapar onödiga hinder. Detta ska uppnås genom EU-kommissionens föreslagna paket för militär rörlighet, som presenterades 19 november 2025. Paketet omfattar två huvuddelar: förslag på ny förordning och en gemensam kommunikation.

EU-kommissionen konstaterar att EU har betydande utmaningar med att effektivisera ett fragmenterat transportsystem som ofta baserats på frivilliga aktioner av medlemsländer. Genom paketet hoppas EU-kommissionen kunna förbättra den militära rörligheten, utan att försämra övrig civil användning av infrastruktur.

Dessa utmaningar och mål var något som transport och turismkommissionären Tzitzikostas lyfte, när han utfrågades om militär rörlighet i en intervju av Politico.

"Vi behöver agera snabbt. Vi behöver agera snabbare än vad Europa är van vid eller förväntar sig göra".

Bakgrund

Det nya militära rörlighetspaketet bygger vidare på lärdomar från EU:s reviderade handlingsplan 2.0 (revised Action Plan 2.0) och Military Mobility Pledge från 2024. Syftet är att omvandla politiska åtaganden till ett bindande regelverk som standardiserar processer, stärker infrastrukturen och möjliggör en mer samordnad militär rörlighet inom EU. Paketet ska stödja arbetet inom den europeiska vitboken för försvarsberedskap 2030 och föra EU närmare målet om ett militärt Schengen.

Vad som ingår i det militära rörlighetspaketet:

Paketet innehåller två centrala delar. Det ena är ett så kallat gemensam kommunikation som beskriver EU:s övergripande strategiska linje för att stärka militär rörlighet inom unionen. I den identifieras också ett antal strategiska områden som insatser ska genomföras, exempelvis fördjupade samarbeten med Nato och Ukraina.

Den andra centrala delen i paketet är ett förslag på ny förordning för militär rörlighet som innefattar åtgärder inom följande delar:

Harmoniserande regler – förenklade tillståndsprocesser och en maximal handläggningstid på tre dagar för gränspassage.

Inrättande av ett nytt krisramverk (EMERS) – ska kunna aktiveras vid akuta situationer för att ge militära transporter som agerar genom EU eller NATO, prioritet på infrastruktur.

Stärka infrastruktur – de fyra så kallade militära korridorerna anpassas till dual-use-krav (för både civil och militärt bruk), med en nya möjliga åtgärder och investeringar i cyber- och energisäkerhet och beredskap.

Ökat samarbetet kring förmågor och resurser – en solidaritetspool och ett digitalt informationssystem ska underlätta delning av transportresurser.

Stärka styrning och koordinering – nationella samordnare och en ny transportgrupp ska underlätta samarbetet över landsgränser.

I nuvarande budgetperioden finns 1,69 miljarder euro till militär rörlighet, främst via Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF). Det kommer också finnas finansieringsmöjligheter via andra befintliga fonder såsom Horisont Europa. Paketet innebär med andra ord att ingen ny finansiering tillkommer i nuvarande budgetperiod, men i nästa långtidsbudget (2028–2034) föreslås 17,65 miljarder euro till området genom en ny CEF-fond. Förhandlingarna om långtidsbudgeten pågår vilket innebär att beloppen kan komma att ändras.

Färdplan för att modernisera försvarsindustrin

EU-kommissionen lanserade samtidigt en färdplan för att modernisera försvarsindustrin där syftet är att stödja utvecklingen av ny teknik och industrins innovationsförmåga. Färdplanen är baserad på lärdomar från hanteringen av Rysslands krig mot Ukraina.

Fyra huvudsakliga prioriteringar lyfts av färdplanen:

Stötta investeringar i nya försvarsföretag

Snabbare vägen från innovation till operativ förmåga

Underlätta tillgång till kontrakt och upphandlingar

Stärkta kompetenser och talang

Reaktioner – En nytta även i fredstid?

Sammantaget har paketet mottagits positivt, men med vissa förbehåll.

Den svenska regeringen är mestadels positiv till det föreslagna paketet, särskilt delarna som fokuserar på att underlätta stödet till Ukraina och öka Europas försvarsberedskap. Regeringen välkomnar enklare tillståndsprocesser, satsningar på robust infrastruktur och ett fördjupat samarbete mellan EU och NATO, men betonar att civila transporter och nationell säkerhet fortsatt måste värnas. Samtidigt efterfrågas fördjupad analys av bland annat EMERS-krisramverket, "militärt Schengen", digitalisering och solidaritetsmekanismen, för att undvika oklara konsekvenser och dubbla strukturer.

Flera andra medlemsstater har också på en övergripande nivå välkomnat paketet och betonat vikten av att göra framsteg inom militär rörlighet. Samtidigt har de dock poängterat att förslagen kräver närmare analys.

Branchorganisationen Sveriges Åkeriföretag välkomnar förslaget och dess fokus på att lösa upp flaskhalsar och ineffektivitet. De lyfter dock att det kommer krävas samordning mellan myndigheter, företag och organisationer. En annan sak de uppmärksammar är att vid krissituationer kommer det krävas mer uttänkta regler för hur bland annat vilotidsregler ska behandlas.

Samlingsgruppen för Europeiska järnvägs- och infrastruktursföretag, European railway and infrastructure companies (CER), var en av de aktörer i Europa som flaggade för behovet att förbättra militär rörlighet genom ett positionspapper till kommissionen, och välkomnar det föreslagna paketet.

Världsorganisationen för vägtransporter, IRU välkomnar också förslaget. De uppskattar bland annat fokuset på att göra infrastruktur mer kompatibelt för både militärt och civilt bruk. Organisationen pekar dock ut ett antal brister i förslaget, bland annat att viss bindande lagstiftning fortfarande saknas kopplade till riktlinjer för krav och villkor för civila transportoperatörer som ska stödja militär rörlighet.

Vad händer nu?

Ministerrådet och Europaparlamentet, ska ta fram varsin ställning till förslaget på ny förordning. Därefter följer förhandlingar mellan de två institutionerna och Europaparlamentet, så kallad triologer för att enas om en kompromiss.