En parallell EU-bolagsform för att komma runt krångliga nationella regler?

Ett separat EU-regelverk för företag vid sidan om medlemsländernas befintliga 27 nationella regelverk med syfte att underlätta regelbördan – det är EU-kommissionens förslag som ska presenteras under första kvartalet 2026.

Bildkälla: Michel McGrath på X. EU-kommissionär för Demokrati, rättvisa, rättsstatsprincipen och konsumentskydd.  

Vad menas med ett 28:e regelverk? 

EU-kommissionen vill införa ett 28:e bolagsregelverk som alternativ till de övriga 27 medlemsländernas redan befintliga nationella regelverk. Det nya regelverket ska bidra till en mer harmoniserad företagsmiljö inom EU. Förslaget innebär att företag kan välja en frivillig, gemensam bolagsform på EU-nivå, som fungerar parallellt med medlemsländernas egna lagar. Målet är att göra det enklare för innovativa företag att växa, öka investeringarna och stärka Europas konkurrenskraft. Förslaget ligger i linje med EU-kommissionens riktlinjer för 2024–2029, Konkurrenskraftskompassen och den nya strategin för EU:s inre marknad. 

Regelverket ska också innehålla enklare digitala verktyg som gör det lättare att starta företag och att locka investeringar till EU. Det kan även komma att innehålla vissa skatte- och arbetsrättsliga regler.
Företag ska kunna använda de gemensamma EU-reglerna inom utvalda områden, vilket ska underlätta gränsöverskridande företagande utan att medlemsländerna behöver ändra sina nationella regler. 

Problematiken som kommissionen vill åtgärda  

EU-kommissionen konstaterar att det idag finns stora skillnader i EU-ländernas bolagsregelverk. Det leder till fragmentering, ökade kostnader och svårigheter för företag, särskilt startups, att expandera inom EU på grund av bristen på gemensamma regler. 

Enligt EU-kommissionen efterfrågar näringslivsorganisationer enklare digitala lösningar och engångsrapportering i EU, det vill säga att data endast ska behöva rapporteras in en gång. Nuvarande processer anses för krångliga, och att detta bland annat försvårar för startups att växa. Ett tydligt EU-varumärke för företag skulle enligt kommissionen stärka förtroendet hos investerare och affärspartners.

Svenska aktörer reagerar  

Svenskt Näringsliv uppskattar kommissionens satsning på enklare och bättre regler. De anser att det nya regelverket ska vara frivilligt, inte påverka nationell bolagsrätt, samt vara enkelt och praktiskt för företag i olika storlekar och faser – utan att skapa mer administration. 

Swedish incubators and scienceparks (SISP) är branschorganisationen för Sveriges inkubatorer och science parks och skriver i sitt svar på kommissionens samråd att 28:e regelverk kan skapa en mer enhetlig europeisk marknad för start-ups, om det kan förenklar regler utan att hämma innovation. De vill också se digitaliserade och gemensamma bolagsprocesser i EU, genom en gemensam EU-plattform ("one-stop-shop"). Vidare lyfter de även förbättrade möjligheter till gränsöverskridande riskkapital, harmoniserade skatteregler, digital aktieutgivning samt enklare arbetstillstånd och flytt av pensionsrättigheter. Slutligen efterlyser SISP särskilda finansieringsregler för start-ups med fokus på tillväxt, istället för krav på lönsamhet. 

Är detta verkligen en fråga som för EU?  

Enligt Corporate Europe Observatory (CEO), som granskar lobbyorganisationers inflytande på EU:s beslutsfattande, syftar det 28:e regelverket till att införa parallella regler på EU-nivå, som skulle innebära en försvagning av de nationella regelverken. CEO menar att detta ger företag möjlighet att undvika hårdare nationella regler inom arbetslagstiftning, skatterätt och annat, vilket CEO, tillsammans med fackföreningar anser kommer leda till urvattning av sociala rättigheter i medlemsländerna om företag får ignorera nationella regler till förmån för mer generösa EU-regler.  

Svenske Europaparlamentarikern Johan Danielsson (S) ifrågasätter det 28:e regelverk i förhållande till arbetsrätten. Att etablera ett harmoniserat regelverk med gemensam ram för bolagsrätt, insolvens och arbetsrätt inom EU gör att Danielsson tillsammans med flera andra socialdemokratiska ledamöter, kritiserar harmoniseringens omfattning och dess inverkan på nationella lagstiftningar, praxis och traditioner. Danielsson vill att kommissionen ger klarhet i hur de tänker när det kommer till: 

1. Att skydda de nationella arbetsmarknadsmodellerna och dialogen mellan EU:s arbetsgivare och fackliga organisationer, den så kallade sociala dialogen. 
2. Hur kommissionen ska säkerställa att inte illojal konkurrens uppstår mellan företag som tillämpar det 28:e regelverket och företag som tillämpar nationell lagstiftning.  
3. Vad för skyddsåtgärder som kommissionen tänker införa för att säkerställa att det 28:e regelverket inte sänker arbetsvillkoren i EU. 

Vad händer nu? 

Kommissionen har haft ett samråd ute för att ta emot synpunkter som stängde den 30 september. Den 21 oktober presenterades EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026. Arbetsprogrammet kan i princip likställas med en verksamhetsplan där EU-kommissionen konkretiserar sin politiska vision för kommande året. I arbetsprogrammet framgår att EU-kommissionen planerar att presentera lagstiftningsförslaget om det 28:e regelverket under första kvartalet 2026. Därefter kommer förhandlingar att följa mellan Europaparlamentet och medlemsländerna i Rådet för att enas om en kompromiss utifrån EU-kommissionens förslag. Denna process kan ta flera år. 

Mer information:
European Economic and Social Committee: Establishing the 28th Regime in Europe
EU-kommissionen: Samråd 28th regime
Corporate Europe Observatory (CEO): A social dumping disaster? EU's ' 28th Regime'
Central Sweden: Omnibus IV: Digitalt lyft eller rättslig osäkerhet?