Detta tycker EU-länderna om Interreg

Published On: 2026-11-18Last Updated: 2026-11-18

EU-länderna i rådet går på kommissionens linje om att Interreg ska fortsätta genom en särskild Interreg-plan 2028–2034. Men rådet vill också att fler regler ska skrivas in direkt i förordningen, i stället för att kommissionen beslutar om dem senare.

Bildkälla: European Territorial Cooperation (Interreg) – Federal Ministry of Agriculture and Forestry, Climate and Environmental Protection, Regions and Water Management

Interreg är en del av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Den 29 juni 2026 enades EU:s ministerråd om en partiell allmän riktlinje för regelverket för ERUF, inklusive Interreg, och Sammanhållningsfonden för perioden 2028–2034. Överenskommelsen utgör medlemsstaternas gemensamma utgångspunkt för förhandlingarna med Europaparlamentet, inte ett slutligt beslut om nästa programperiod.

EU-kommissionens förslag om Interreg 2028 – 2034

EU-kommissionen presenterade den 16 juli 2025 sitt förslag till flerårig budgetram för perioden 2028–2034. Förslaget omfattar bland annat en ny övergripande fond som samlar flera politikområden – regional och social utveckling, jordbruk och landsbygd, fiske och hav, välstånd och säkerhet, som ska genomföras genom 27 nationella och regionala partnerskapsplaner (NRPP) under delad förvaltning.

EU-kommissionen föreslår också en gemensam Interreg-plan, med geografiska kapitel som motsvarar dagens program och då komplettera NRPP. Finansieringen föreslås bli prestationsbaserad, med utbetalningar kopplade till uppnådda delmål, mål och reformer. Förslaget omfattar också bättre samarbetsstyrning, ett tryggare och säkrare Europa samt stärkt motståndskraft i regioner som gränsar till Ryssland, Belarus och Ukraina.

Totalt föreslår EU-kommissionen en budget på totalt 10,2 miljarder euro i löpande priser för Interreg 2028–2034. Samtidigt föreslås att den maximala EU-medfinansieringsgraden behålls på 80 procent av kostnaderna. För samarbeten som omfattar EU:s yttersta randområden samt gränsöverskridande samarbeten vid EU:s yttre gränser föreslås dock en högre EU-medfinansiering på 85 procent. De fyra nuvarande programområdena inom Interreg föreslås också finnas kvar.  Budgetbeloppet kommer dock högst sannolikt att ändras innan alla förhandlingar är avslutade och den slutliga överenskommelsen är på plats. De föreslagna EU-medfinansieringsgraderna kan däremot komma att behållas.

Samsyn mellan EU-länderna och EU-kommissionen

EU-länderna i rådet behåller kommissionens inriktning med en särskild Interreg-plan. Rådet framhåller särskilt att planen bör vara skild från de nationella och regionala partnerskapsplanerna, eftersom Interreg samlar många parter från flera länder och även kan omfatta länder utanför EU.

Stärkt regional roll

Rådet konkretiserar också partnerskapsprincipen i Interreg. Redan i kommissionens förslag fanns krav på att programmen ska utgå från territoriella behov och tas fram i partnerskap, men rådet vill tydliggöra hur detta ska fungera i praktiken. I rådets förslag ska bland annat framgå vilka relevanta aktörer som har involverats i framtagandet av Interregkapitlen och hur deras representativitet har säkerställts. Rådet förtydligar även representationen i övervakningskommittéerna och stärker kopplingen till aktörer inom makroregionala strategier och havsstrategier, såsom Östersjöstrategin. Sammantaget innebär det att den regionala och territoriella förankringen blir tydligare i reglerna för hur programmen ska utformas och styras.

Färre regler ska beslutas i efterhand

Den tydligaste skillnaden gäller utrymmet för kommissionen att besluta om kompletterande regler senare. Kommissionens förslag lämnar flera frågor till efterföljande genomföranderegler. Rådet vill begränsa detta utrymme och har därför flyttat in flera delar i själva förordningen, bland annat särskilda definitioner och bestämmelser för Interreg.

Gemensamma regler måste fungera för Interreg

Rådet vill med sin text undanröja oklarheter mellan kommissionens Interreg-förslag och regelverket för de nationella och regionala partnerskapsplanerna. Den kompletterar gemensamma bestämmelser och gör undantag där dessa inte kan tillämpas på Interregs särskilda förutsättningar. Rådet vill också förtydliga hur kapitlen i Interreg-planen ska godkännas och ändras och vilken roll som kommissionen ska ha i processen.

Ingen uppgörelse om pengarna

Överenskommelsen är uttryckligen partiell. Finansiella och övergripande frågor ligger utanför mandatet och hanteras i förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram. Rådets position visar därför varken att rådet godtar eller avvisar kommissionens föreslagna finansiering av Interreg. Den antagna positionen ger också rådet mandat att förhandla med Europaparlamentet, som dock inte antagit sin position än.

Vad händer nu?

Europaparlamentet väntas anta sin förhandlingsposition om regelverket för ERUF, inklusive Interreg, och Sammanhållningsfonden våren 2027. Därefter kan de så kallade trilogförhandlingar mellan parlamentet, rådet och kommissionen inledas. Förhoppningen är att nå en överenskommelse före 2027 års slut, så att den nya Interreg-planen kan träda i kraft den 1 januari 2028. Det förutsätter också att EU-länderna i tid enas om den övergripande långtidsbudgetens storlek.

Mer information

MFF 2028-2034: Council backs simpler and more efficient rules for cohesion funds – Consilium
Rådets position i sin helhet
Vad föreslår EU-kommissionen om INTERREG i nästa programperiod 2028 – 2034? – Central Sweden
EU-kommissionens samlade information, inklusive lagstiftningsförslag: EU budget 2028-2034
Fakta PM: Förordning avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden (inklusive Interreg) och Sammanhållningsfonden (Fakta-pm om EU-förslag 2025/26:FPM11 : COM (2025) 552) | Sveriges riksdag
Förordning avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden (inklusive Interreg) och Sammanhållningsfonden – Regeringen.se
Interregprogram – EU-fonder

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef

+32 495 79 13 92