Bevakningsinformation

Detta tycker EU-länderna om EU Inc.

Published On: 2026-11-04Last Updated: 2026-11-10

EU:s ministerråd har enats om sin ståndpunkt om EU Inc, en ny gemensam bolagsform som ska göra det enklare att starta och driva företag över gränserna inom EU. Men förslaget väcker kritik och flera frågor återstår innan de nya reglerna kan bli verklighet.

Den 23 oktober 2026 antog EU:s ministerråd sin ståndpunkt om EU Inc, som EU-kommissionen föreslog i mars. Förslaget innebär att EU ska införa en gemensam europeisk bolagsform som kan liknas vid ett svenskt aktiebolag. Syftet är att göra det enklare och billigare för företag att etablera sig och växa över landsgränserna.

EU Inc ska inte ersätta de nationella bolagsformerna, utan fungera som ett frivilligt alternativ. Förslaget kallas därför också den 28:e regimen, eftersom det innebär att EU:s 27 medlemsländer får ett gemensamt regelverk för bolag vid sidan av sina nationella regler. Mer om förslaget finns att läsa i vår artikel här.

Bildkälla: EU-kommissionen

EU-länderna vill ha fler skyddsåtgärder

Ministerrådet vill behålla flera av kommissionens föreslagna förenklingar, bland annat möjligheten att registrera ett EU Inc-bolag digitalt inom två dagar för högst 100 euro. Samtidigt vill medlemsländerna skärpa reglerna på flera områden. Det handlar bland annat om hårdare kontroller för att motverka brottslighet, begränsningar för personaloptioner och tydligare regler för arbetstagarnas inflytande.

Med ändringarna vill rådet behålla fördelarna med en gemensam bolagsform, samtidigt som det vill minska risken för missbruk och skydda de anställdas rättigheter. EU-ländernas förhandlingsposition skiljer sig mot EU-kommissionens förslag på bland annat följande punkter:

Ministerrådet vill ge medlemsländerna större möjligheter att kontrollera företag som registrerar sig som EU Inc. Länderna ska bland annat kunna neka registrering vid misstankar om penningtvätt eller annan brottslighet och genomföra kontroller även efter registreringen.

Rådets ändringsförslag har väckt kritik från kampanjen EU-INC, som samlar entreprenörer och investerare. Kampanjen anser att ministerrådet har försvagat förslaget och gjort bolagsformen mindre attraktiv för företag som vill växa snabbt.

Ministerrådet vill begränsa de gemensamma reglerna för personaloptioner till företag med högst 750 anställda och en årsomsättning på högst 150 miljoner euro. Rådet vill också att EU bara ska bestämma när skatten ska betalas och hur det beskattade beloppet beräknas. Övriga skattefrågor ska medlemsländerna fortsatt bestämma själva, eftersom beskattning i huvudsak är en nationell fråga. Det innebär bland annat att ländernas egna regler för att motverka skattefusk ska fortsätta gälla.

Större företag ska fortfarande kunna använda EU Inc som bolagsform, men omfattas inte av samma gemensamma regler för personaloptioner.

Kommissionen föreslog även förenklade konkursförfaranden för att göra det snabbare och billigare att avveckla företag. Ministerrådet har dock enats om att stryka hela kapitlet om konkursförfaranden, vilket innebär att nationella konkursregler fortsatt ska gälla för EU Inc-bolag. Vissa förenklingar för företag som avvecklas av andra skäl än konkurs finns däremot kvar i förslaget.

Den svenska regeringen har tidigare uttryckt tveksamhet till de föreslagna förenklingarna av konkursförfaranden, vilket framgår av regeringens faktapromemoria.

En av de mest omdiskuterade frågorna gäller de anställdas rätt till representation i företagens styrelser. Både kommissionen och ministerrådet vill att EU Inc-bolag ska följa reglerna i det land där de är registrerade. Eftersom reglerna skiljer sig mellan EU-länderna finns en oro för att företag ska välja att registrera sig i länder där de anställda har mindre inflytande.

För att motverka detta vill ministerrådet ge medlemsländerna möjlighet att ställa krav på EU Inc-bolag som är registrerade i ett annat EU-land, men som har många anställda i det egna landet. Om ett företag under ett år har fler anställda än den nationella gränsen för arbetstagarinflytande, ska det få ytterligare ett år på sig att uppfylla kraven. Det kan exempelvis ske genom att företaget bildar ett dotterbolag i landet eller ger de anställda motsvarande rättigheter.

Vad händer nu?

Frågan om arbetstagarnas inflytande har även skapat oenighet i Europaparlamentet, som ännu inte har enats om sin ståndpunkt. Där behandlar utskottet för rättsliga frågor (JURI) förslaget, medan ministerrådet redan har antagit sin ståndpunkt om EU Inc.

Enligt Euronews sköt utskottet upp två omröstningar i oktober på grund av oenighet om arbetstagarnas inflytande. Vissa politiska grupper vill ha starkare garantier för att företag inte ska kunna kringgå nationella regler genom att registrera sig i ett annat EU-land. Andra varnar för att alltför omfattande krav skulle göra bolagsformen mer komplicerad och därmed motverka syftet med EU Inc.

När parlamentet har antagit sin ståndpunkt kan förhandlingar med rådet och kommissionen inledas, så kallade triloger. Med de olika ståndpunkterna återstår det dock att se hur omfattande förenklingarna blir och när de nya reglerna kan börja gälla.

Mer information:

Rådets pressmeddelande om EU Inc (svenska)
EU-kommissionens förslag COM(2026) 321 – Riksdagen
Regeringens faktapromemoria om EU Inc
Europaparlamentet: EU Inc – what is the 28th regime?
Euronews: What worker guarantees do unions and lawmakers demand to unblock EU Inc?
Tidningen Näringslivet: Så vill EU gå om USA – 300 000 bolag på tio år
Dagens PS: Ny EU-bolagsform utmanar aktiebolaget
Altinget: Byggnads – Nu kan EU bli ett paradis för brevlådeföretag
Europaportalen: EU Inc riskerar nationell arbetsrätt
Svenskt Näringsliv: Är EU Inc den saknade pusselbiten?

Kontaktperson på Central Sweden
Madeleine Weller
EU-strateg

madeleine.weller@centralsweden.be

+32 496 30 69 58

Besök Madeleines profil på LinkedIn