Bevakningsinformation

Region Gävleborg: Positivt till IAA – men vill stärka regionernas roll

Published On: 2026-10-21Last Updated: 2026-10-21

Region Gävleborg välkomnar EU:s föreslagna Industrial Accelerator Act (IAA), men efterlyser en starkare regional förankring. Regionen vill att satsningen främjar innovation och hållbara investeringar i hela EU, samtidigt som miljökrav, konkurrenskraft och regional delaktighet värnas.

EU‑kommissionen presenterade den 4 mars 2026 förslaget till Industrial Accelerator Act (IAA). Förslaget gick under våren 2026 också ut remiss, där bland annat Region Gävleborg tillsammans med svenska myndigheter, organisationer och andra aktörer gavs möjligheter att tycka till. Regionens synpunkter handlar framför allt om hur upphandling, investeringar och tillståndsprocesser utformas, men också om hur EU kan ta större hänsyn till regionala förutsättningar.

IAA bygger på EU-kommissionens bedömning att unionens tillverkningsindustri har tappat mark gentemot globala konkurrenter, trots sin betydelse för klimatomställningen, den ekonomiska säkerheten och sysselsättningen. Förslaget ska därför stimulera investeringar i europeisk produktion och underlätta industriell uppskalning. Målet är att tillverkningsindustrin senast 2035 ska stå för minst 20 procent av EU:s BNP, jämfört med omkring 14 procent i dag. Förslaget omfattar även krav på europeiskt innehåll vid offentlig upphandling av bland annat cement, enklare tillståndsprocesser, tydligare villkor för utländska direktinvesteringar och särskilda industriella accelerationsområden.

Så tycker Region Gävleborg

Region Gävleborg är i huvudsak positiv till Industrial Accelerator Act (IAA) och ser också stora möjligheter att bidra genom länets starka naturresurser och basindustri. Vidare är Region Gävleborg positiv till att IAA vill använda offentlig upphandling för att öka efterfrågan på strategiska produkter. Samtidigt menar regionen att krav på ”Made in EU” inte får minska innovationen eller försämra villkoren för små och medelstora företag. Krav på europeiskt innehåll bör därför kombineras med krav på hållbarhet och innovation.

Regionen välkomnar insatser som stärker europeiska värdekedjor, men anser att stödet inte bara bör gå till områden som redan har en stark industri. Satsningarna bör också utveckla övergångsregioner och bygga vidare på olika regioners styrkor och förutsättningar.

Region Gävleborg stödjer målet att korta tillståndsprocesserna för industriinvesteringar. Dock får förenklingar inte leda till lägre miljökrav eller mindre lokalt och regionalt inflytande. Förslagen måste också anpassas till svensk planering, där kommunerna har en central roll. En viktig synpunkt gäller de föreslagna industriella accelerationsområdena. Gävleborg anser att omställningen bör utgå från befintliga regionala värdekedjor, i stället för att koncentreras till ett fåtal avgränsade områden. Regionen vill ha en helhetssyn där energi, infrastruktur, kompetens och markanvändning behandlas som delar av samma omställning.

Slutligen vill Region Gävleborg att regionerna ska få större inflytande i arbetet med att genomföra IAA. Om finansiering och investeringar samlas i några få områden kan skillnaderna mellan regionerna öka. För att lagstiftningen ska lyckas stärka EU:s konkurrenskraft behöver regionernas kunskap, styrkor och utvecklingsbehov tas bättre tillvara.

Så tyckte Sveriges regering under våren 2026

I det fakta-PM som regeringskansliet tog fram till Sveriges Riksdag under våren 2026, välkomnar regeringen ambitionen att stärka EU:s industriella konkurrenskraft och den fossilfria omställningen, men betonar att detta främst bör ske genom en starkare inre marknad, ökad handel, innovation och minskad regelbörda. Krav på EU-ursprung i upphandlingar och stöd bör enligt regeringen användas restriktivt och endast när det är motiverat för att minska strategiska beroenden. Sverige vill också analysera konsekvenserna av klimat- och ursprungskrav för att säkerställa kostnadseffektivitet, konkurrenskraft och en låg administrativ börda. Regeringen är även tveksam till att gynna vissa geografiska områden genom särskilda industriella accelerationsområden. Slutligen är regeringen öppen för viss EU-samordning kring utländska investeringar, men vill begränsa EU-kommissionens befogenheter och värna medlemsstaternas inflytande över frågan.

En fransk-tysk lösning på knäckfrågan ”Made in EU”?

Den politiska skiljelinjen mellan EU-länderna har mycket kommit att handla om hur snävt ”Made in EU” ska tolkas. Frankrike har drivit en mer långtgående europeisk preferens för att styra offentlig upphandling och stöd till produktion inom EU, medan Tyskland förespråkar ”Made with EU”: en öppnare modell där frihandelspartner och andra länder med ömsesidigt marknadstillträde i princip kan likställas med EU. Nu i mitten av oktober verkar dock de två länderna ha hittat en kompromiss som också omfattar utsläppskrav från fordon. Återstår att se om resten av EU-länderna kommer att ställa sig bakom detta.

Vad händer nu?

EU-länderna och Europaparlamentet arbetar nu parallellt med att ta fram sina respektive ståndpunkter. När dessa är klara kan triloger inledas – informella förhandlingar mellan rådet, parlamentet och EU-kommissionen med målet att nå en preliminär överenskommelse. Överenskommelsen måste därefter godkännas formellt av både rådet och parlamentet innan lagstiftningen kan offentliggöras i EU:s officiella tidning och träda i kraft. Förhandlingarna om IAA bedöms kunna inledas 2027 och avslutas 2028. Lagstiftningen skulle då kunna träda i kraft under 2028, men tidsplanen är fortfarande osäker.