Bevakningsinformation

EU:s nya förpackningsregler börjar gälla – är branschen redo?

Published On: 2026-10-07Last Updated: 2026-10-07

Skärpta krav på teknisk dokumentation och begränsningar av PFAS i livsmedelsförpackningar. Det är några av kraven i EU:s nya förpackningsförordning som nu börjar gälla. Reglerna berör aktörer i hela värdekedjan och innebär omfattande förändringar för många verksamheter. Men är branschen i Sverige den redo för omställningen?

Bildkälla: EU-kommissionen

Den 12 augusti 2026 börjar EU:s nya förordning om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR) att gälla. Förordningen ersätter det tidigare förpacknings- och förpackningsavfallsdirektivet (PPWD) från år 1994. Det innebär att ett gemensamt regelverk införs för företag som sätter förpackningar eller förpackade produkter på EU-marknaden. Det betyder också att många bestämmelser i nya förordningen ersätter dagens svenska regler.

Den växande mängden förpackningsavfall och den omfattande användningen av råvaror har länge varit en utmaning inom EU. Därtill finns oro kring vissa kemikalier som används i förpackningar. PPWR syftar därför bland annat till att minska förpackningars miljöpåverkan genom gemensamma krav på material, innehåll och utformning. Samtidigt införs regler som ska minska användningen av farliga ämnen i förpackningar. Nya krav på bland annat teknisk dokumentation och begränsningar av PFAS i livsmedelsförpackningar är några av de förändringar som nu börjar gälla.

Sedan förordningen trädde i kraft för cirka 18 månader har flera kompletterande riktlinjer och förtydliganden tagits fram. Dessa syftar till att underlätta användningen av regelverket och bidra till en mer harmoniserad hantering av förpackningar inom EU. Förordningen kommer att beröra i princip alla aktörer i hela värdekedjan, från tillverkare och importörer till distributörer och försäljare av förpackade varor. De flesta reglerna gäller från den 12 augusti 2026 men det finns också flera regler som börjar gälla vid senare datum.

PPWR omfattar hela förpackningens livscykel, från design och produktion till återanvändning, återvinning och avfallshantering. Några saker som den innebär är bland annat:

  • Mindre förpackningsavfall: Krav införs på ökad användning av återvunnet material i plastförpackningar och successivt högre återvinningsmål för år 2030 respektive år 2040.
  • Ökad återvinningsbarhet: Innan år 2030 ska förpackningar utformas så att de lättare kan materialåtervinnas och användas i nya produkter.
  • Tydligare information för konsumenter: Gemensam märkning (etiketter och färger) för att göra det enklare att förstå hur förpackningar ska sorteras, återvinnas eller återanvändas.
  • Mer återanvändning och påfyllning: Främjande av lösningar där förpackningar kan återanvändas eller fyllas på i stället för att bli avfall efter en användning. Dessutom måste företagen erbjuda alternativ för återanvändning eller påfyllning när det är möjligt, utan extra kostnad.
  • Färre skadliga ämnen: Begränsningar införs för vissa ämnen, bland annat PFAS i livsmedelsförpackningar, för att minska riskerna för miljö och hälsa.
  • Producentansvaret kan överföras: Den som ansvarar för en förpackning behöver inte längre vara samma aktör som den som definieras som producent enligt reglerna.

En förpackning anses ha ”släppts ut på marknaden” när den görs tillgänglig på EU-marknaden för första gången. De nya reglerna gäller som huvudregel inte för förpackningar som redan fanns på marknaden före den 12 augusti 2026. Dessa får därför fortsätta säljas. För återanvändbara förpackningar gäller dock vissa krav sedan den 11 februari 2025.

Förordningen har börjat gälla men är alla i Sverige nöjda?

När förordningen förhandlades fram såg flera svenska aktörer, däribland regeringen, positivt på de nya reglerna och deras potential att stärka klimat- och miljöarbetet. Nu när PPWR har börjat gälla går dock åsikterna isär om vilka konsekvenser den kommer att få för den svenska förpackningsbranschen.

Enligt Åsa Stenmarck, handläggare på Naturvårdsverket, innebär de nya reglerna inte bara ett ansvar för de företag som berörs, samtidigt som det också finns möjligheter:

– Genom smartare design, minimering av förpackningsvolymer och ökad återanvändning kan företagen minska sina kostnader för material och avfallshantering, vilket kommer ge konkurrensfördelar speciellt för de som är tidigt ute, säger hon i en kommentar.

Organisationen Håll Sverige Rent välkomnar de nya reglerna. Joakim Brodahl, vice vd, anser att tydligare producentansvar och ökade möjligheter att välja återanvändbara förpackningar är viktiga steg för att minska mängden engångsplast.

Svensk Handel och Företagarna är dock inte lika positiva till PPWR. Båda anser att reglerna medför dyra och krångliga processer, vilket även redan lett till att många företag har slutat att exportera. Vidare tycker de att det är orimligt att ett enmansbolag ska omfattas av samma regelverk som en global koncern. Istället vill de se en justerad lagstiftning där bland annat proportionerliga undantag för småföretag finns med.

Oavsett vad olika aktörer tycker om PPWR tror Alina Arnelle, hållbarhetschef på förpackningsbolaget DS Smith Norden och Baltikum och hennes kollega Tom Johnsson, inköpschef på företaget, att branschen kommer att leva upp till lagstiftningen. De pekar bland annat på att införandet av PPWR inte har behövt skjutas upp, trots att det tidvis funnits farhågor om förseningar.

Vad händer nu?

För att anpassa det svenska regelverket till EU:s nya förpackningsförordning har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå nödvändiga regeländringar. Arbetet ska redovisas stegvis fram till år 2027.

Förordningen om förpackningar och förpackningsavfall är en del av EU:s gröna giv, under vilken EU-kommissionen har en handlingsplan för cirkulär ekonomi. EU vill minska förpackningsavfall på grund av förpackningssektorns höga miljöpåverkan, som bland annat bidrar till koldioxidutsläpp och marina föroreningar. Cirka 40 procent av all plast inom EU finns i förpackningar. För att minska mängden förpackningar och avfall ska det istället finnas andra alternativ som ingen förpackning eller återvinningsbara förpackningar.

Viktiga datum och milstolpar i PPWR-tidslinjen:

  • 30 november 2022: EU-kommissionen presenterade förslag sitt förslag till PPWR
  • December 2024: PPWR antogs av Europaparlamentet och rådet
  • 11 februari 2025: PPWR trädde i kraft och en 18 månader lång övergångsperiod inleds.
  • 12 augusti 2026: PPWR börjar gälla i såväl Sverige som resten av EU.
  • Januari 2027–2029: Antagna delegerade akter och genomförandeakter (detaljerade kriterier för återvinningsbarhet, märkningsregler, mätstandarder)

En förordning är en bindande rättsakt som alla EU-länder måste tillämpa i sin helhet så snart den träder i kraft, utan att införliva den i nationell lagstiftning. Ett direktiv anger de mål som EU-länderna måste nå, men länderna får själva bestämma på vilket sätt. När EU har antagit ett direktiv måste EU-länderna anta nationella lagar för att införliva direktivet och meddela kommissionen vilka lagar de har antagit. Länderna måste införliva direktiven i sin nationella lagstiftning inom en viss tid (vanligtvis två år). Om ett land inte införlivar ett direktiv korrekt kan kommissionen inleda ett överträdelseförfarande, det vill säga att ta det till EU-domstolen.

Det finns även andra sorters rättsakter: beslut, rekommendationer och yttrande. Mer om dessa finns att läsa på EU-kommissionen.

Mer information:

Informationsseminarium om PPWR av Naturvårdsverket

Kontaktperson på Central Sweden
Philip Eriksson
EU-strateg inom Energi och klimat samt Transport och infrastruktur

philip.eriksson@centralsweden.be

+32 497 54 06 53

Besök Philips profil på LinkedIn