Bevakningsinformation

Remiss om EU:s första bostadslag

Published On: 2026-09-23Last Updated: 2026-09-23

Lättare för medlemsstater samt regionala och lokala myndigheter att begränsa korttidsuthyrning och fritidsbostäder i områden med bostadsbrist. Det är kärnan i förslaget till EU:s första bostadslag. Men är detta rätt väg att gå för att hantera Europas bostadskris? Nu finns möjlighet att lämna synpunkter på förslaget, som är ute på nationell remiss. Med på remisslistan finns Region Dalarna och flera av kommunerna i Central Swedens medlemsregioner. Sista dag för yttranden är den 14 november 2026.

Bildkälla: EU-kommissionen

Den 9 september 2026 presenterade EU-kommissionen sitt första lagförslag med direkt koppling till bostadsområdet, den så kallade ”Affordable Housing Act” (förordningen om bostäder till överkomliga priser). Lagförslaget syftar till att ge medlemsstater, regioner och kommuner större möjligheter att agera i områden med bostadsbrist. Bland annat öppnar förslaget för begränsningar av korttidsuthyrning samt av bostäder som inte används för permanent boende.

EU-kommissionens ordförande Urusla von der Leyen anser att med lagförslaget så tar EU ett viktigt steg mot att hantera problemet:

– ”För ett år sedan lovade jag att ta itu med Europas bostadsproblem och bristen på överkomliga bostäder. I dag tar vi ett steg i den riktningen genom att ge lokala myndigheter och lokalsamhällen större tydlighet och stöd, förankrat i lokala förutsättningar”.

Förslaget innebär att EU för första gången inför ett gemensamt ramverk för att identifiera områden där bostadsbristen är särskilt stor (så kallad ”bostadspress”). Även om förordningen är juridiskt bindande är det frivilligt att använda de verktyg som den erbjuder. Myndigheter som vill införa tillfälliga begränsningar för exempelvis korttidsuthyrning eller bostäder som inte används som permanentboenden måste dock uppfylla krav på bland annat bevisning, proportionalitet och tidsbegränsning.

Det ska samtidigt understrykas att EU saknar en generell befogenhet på bostadspolitikens område. Bostadspolitik, stadsplanering och markanvändning är i första hand medlemsstaternas sak, vilket även EU-kommissionen underströk när de presenterade förslaget. EU-kommissionen har dock valt att luta sig på EU:s regler för den inre marknaden. Enligt dem behöver reglerna i bostadsmarknaden vara förenliga med EU:s inre marknad och att lagförslaget bidrar till att säkerställa detta.

Svensk remiss

Regeringen skickar vanligtvis EU-lagförslag på remiss till berörda svenska aktörer för att få in synpunkter inför Sveriges fortsatta behandling av förslagen, det vill säga Sveriges förhandlingsposition gentemot de andra EU-länderna.

EU-kommissionens lagförslag har nu gått på remiss till 116 aktörer. Förutom myndigheter, branschorganisationer och företag som Airbnb och Qasa har även följande regioner och kommuner i Central Swedens geografi blivit utpekat som remissinstanser:

  • Gävleborgs län
    • Gävle kommun
  • Dalarnas län
    • Region Dalarna
    • Falu kommun
    • Hedemora kommun
    • Malung-Sälen kommun
  • Örebro län
    • Hällefors kommun
    • Örebro kommun

Remissvaren ska ha kommit in senast den 14 november 2026. Regeringen ber också aktörerna att tydligt ange vilka artiklar, vilket skäl eller andra delar av förslaget deras synpunkter gäller.

Debatten i Sverige

Lagförslaget har skapat en viss debatt i Sverige, och bland svenska bostadsorganisationer är det splittrat.

Hyresgästföreningen välkomnar förslaget och ser det som ett viktigt steg för att motverka att bostäder används som investeringsobjekt i stället för hem. Samtidigt betonar organisationen att bostadspolitiken även fortsättningsvis bör vara en nationell fråga.

Fastighetsägarna är däremot kritiska och varnar för att förslaget kan leda till ytterligare komplicerade regleringar. Organisationen efterlyser större tydlighet kring hur eventuella begränsningar skulle påverka exempelvis fritidsbostäder, övernattningslägenheter och företagsbostäder.

Samtidigt finns det anledning att fråga sig hur stor betydelse förslaget kommer att få i Sverige? Eftersom förslaget främst syftar till att ge medlemsstater och kommuner ytterligare verktyg, snarare än att införa tvingande regler, bedöms de direkta effekterna på svensk bostadspolitik av flera aktörer som relativt begränsade. Per Spolander, bostadspolitisk expert på Sveriges Allmännytta, har också exempelvis framhållit att Sverige inte står inför samma utmaningar kopplade till korttidsuthyrning som flera andra europeiska länder och att det svenska regelverket redan hanterar många av dessa frågor. Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, har i sin tur uttryckt att förslaget sannolikt inte kommer att förändra den svenska bostadspolitiken i grunden. Förslaget kan däremot ses som en fingervisning om vilken riktning EU rör sig i på bostadsområdet och vilken roll EU-kommissionen kan komma att vilja spela framöver.

Lagförslaget består av totalt sjutton artiklar och innehåller bland annat följande:

  • Gemensamma kriterier för ”bostadspress” – kriterier för att identifiera områden med särskilt stor bostadsbrist eller en pressad bostadsmarknad.
  • Ramverk åt nationella och lokala aktörer – kommuner, regioner och medlemsstater får ett tydligare rättsligt ramverk för att agera.
  • Begränsad korttidsuthyrning – möjliggör åtgärder som kan begränsa korttidsuthyrningar, andrabostäder eller tomma bostäder i områden med bostadspress. Eventuella åtgärder är frivilliga men måste vara motiverade, proportionerliga och tidsbegränsade.
  • Tydliga bevis – myndigheten måste visa att verksamheten haft en tydligt negativ effekt på bostäder under minst tre år innan åtgärder införs mot korttidsuthyrning eller fritidsboende.
  • Tidsbegränsning – åtgärder får gälla i högst fem år i taget och ska sedan omprövas.
  • Ökat lokalt handlingsutrymme – förslaget undantar regler om korttidsuthyrning från tjänstedirektivets anmälningsplikt. Det innebär att kommuner kan införa nya begränsningar utan att först behöva anmäla dem till EU-kommissionen. Befintliga regler påverkas inte.

Parallellt med lagförslaget har EU-kommissionen också antagit en rekommendation till medlemsstaterna. I rekommendationen uppmanas länderna att öka bostadsbyggandet genom bland annat snabbare tillståndsprocesser, bättre användning av mark och befintliga byggnader samt ökad användning av EU-finansiering. Rekommendationen är inte bindande utan fungerar som vägledning för medlemsländerna.

Reaktionerna på lagförslaget lät inte vänta på sig. Många i Europa välkomnar att EU-kommissionen tar initiativ på bostadsområdet, men synen på förslagets innehåll och omfattning skiljer sig mellan olika aktörer.

I Europaparlamentet är debatten i full gång. Vänstergruppen GUE/NGL välkomnar förslaget i sak men anser att de föreslagna kriterierna är för snäva. Även partigruppen De gröna menar att förslaget inte går tillräckligt långt och efterlyser större möjligheter för kommuner och myndigheter att ingripa mot bostadsbristen. Samtidigt riktar den högerkonservativa ECR-gruppen skarp kritik mot förslaget från motsatt håll. Gruppen varnar för att regelverket kan leda till ett stort antal lokala begränsningar utan att komma åt den underliggande orsaken till bostadskrisen, nämligen bristen på bostäder. Socialdemokratiska S&D-gruppen är däremot mer positiv och ser förslaget som ett viktigt steg för att ge kommuner större möjligheter att hantera konsekvenserna av bostadskrisen. Gruppen efterlyser dock ytterligare EU-stöd för bostadsbyggande och renoveringar.

I Regionkommittén så välkomnas förslaget då de anser att detta är ett viktigt steg att ge verktygen för att hantera bostadsutmaningar såsom korttidsuthyrning på lokal nivå vilket städer och regioner efterfrågat. Samtidigt efterlyser kommittén ökade investeringar i bostäder och uttrycker oro över att EU-kommissionens budgetförslag kan försvaga städers och regioners möjligheter att finansiera sina bostadsstrategier.

Korttidsuthyrningsplattformen Airbnb som hamnat i centrum för debatten kring förslaget, är kritisk till flera delar av lagstiftningen även om företaget välkomnar ambitionen att skapa tydligare spelregler. Airbnb menar att bostadskrisen i första hand bör hanteras genom ökat bostadsbyggande snarare än generella begränsningar av korttidsuthyrning. I stället vill de se regler som är rättssäkra, proportionerliga och bygger på tydliga kriterier.

Stadsnätverket Eurocities, där flera större svenska städer är medlemmar, välkomnar förslaget och anser att det kan ge kommuner bättre möjligheter att hantera bostadsbrist. Samtidigt efterlyser organisationen större lokalt handlingsutrymme för att kunna reglera korttidsuthyrningar utifrån lokala behov.

Housing Europe, som samlar organisationer inom offentlig, kooperativ och social bostadssektor, välkomnar förslaget men efterlyser samtidigt vissa justeringar. Organisationen varnar bland annat för att reglerna kan bli för reaktiva och betonar vikten av att ge lokala och regionala myndigheter tillräckligt utrymme att anpassa åtgärderna efter lokala förhållanden. De efterlyser också ett tydligare fokus på att långsiktigt öka det offentliga, kooperativa och sociala bostadsbeståndet.

Vad händer nu?

Europaparlamentet och ministerrådet (medlemsländerna) kommer båda ta ställning till förslaget och även ta fram en varsin position. Därefter väntar slutförhandlingar (så kallade triloger) mellan de två EU-insitutionerna och EU-kommissionen för att enas om ett slutgiltigt förslag som ska antas.

Korttidshyrning av bostäder har under de senaste åren varit en omdebatterad fråga, framför allt i europeiska storstäder och populära semesterorter. Anledningen är att bostäder köps och nyttjas för korttidsuthyrning via exempelvis AirBnB, vilket bland annat har skapat bostadsbrist och höga bostadspriser för lokalbefolkningen. Denna utveckling lyftes också fram av EU-kommissionen i

Korttidsuthyrningar är bara en av flera pusselbitar i EU-kommissionens växande bostadspolitik. Sedan december arbetar kommissionen med en bred handlingsplan som omfattar tio olika insatsområden, inklusive enklare regelverk för byggande, ökade investeringsmöjligheter och förändringar av statsstödsreglerna. Fler lagförslag väntas därmed under de kommande månaderna.

En förordning är en bindande rättsakt som alla EU-länder måste tillämpa i sin helhet så snart den träder i kraft, utan att införliva den i nationell lagstiftning. Ett direktiv anger de mål som EU-länderna måste nå, men länderna får själva bestämma på vilket sätt. När EU har antagit ett direktiv måste EU-länderna anta nationella lagar för att införliva direktivet och meddela kommissionen vilka lagar de har antagit. Länderna måste införliva direktiven i sin nationella lagstiftning inom en viss tid (vanligtvis två år). Om ett land inte införlivar ett direktiv korrekt kan kommissionen inleda ett överträdelseförfarande, det vill säga att ta det till EU-domstolen.

Det finns även andra sorters rättsakter: beslut, rekommendationer och yttrande. Mer om dessa finns att läsa på EU-kommissionen.

Mer information:

EU-kommissionen – lagförslaget om ”bostäder till överkomliga priser ”, 2026-09-22
EU-kommissionen – faktablad om lagförslaget ”bostäder till överkomliga priser”, 2026-09-09
Regeringskansliet – remiss om förslaget på lagförslaget, inklusive utpekade remissinstanser, 2026-09-14
EU-kommissionen – plan för bostäder till överkomliga priser, 2026-09-15

⁠Hyresgästföreningen arrangerar den 23 september ett panelsamtal ” Superstaten EU och bostadspolitiken – hot eller möjlighet? – Arena Idé” där EU-kommissionens lagförslag kommer att beröras. Eventet kan följas live både på plats och Youtube.

Kontaktperson på Central Sweden
Philip Eriksson
EU-strateg inom Energi och klimat samt Transport och infrastruktur

philip.eriksson@centralsweden.be

+32 497 54 06 53

Besök Philips profil på LinkedIn