Bevakningsinformation

Kommissionen ger Sverige bakläxa för klimat, kompetens och bostäder

Published On: 2026-06-17Last Updated: 2026-06-17

EU-kommissionens nya landrapport pekar ut flera områden där Sverige behöver växla upp för att stärka den hållbara tillväxten – från offentliga utgifter och energi- och klimatarbete till bostadsmarknad, utbildning och arbetsmarknad. Samma områden kan också få betydelse för hur EU-kommissionen bedömer vilka investeringar Sverige bör prioritera med EU-medel under nästa programperiod 2028–2034.

 EU-kommissionen presenterade den 3 juni 2026 sin landrapport för Sverige och de tillhörande landsspecifika rekommendationerna, som båda utgör viktiga delar av den europeiska planeringsterminen. Landrapporten kombinerar en bred ekonomisk analys med en bedömning av det ekonomiska läget i Sverige och omfattar en rad olika sakpolitiska områden, bland annat de offentliga finanserna, bostadsmarknad, utbildning och arbetsmarknad, innovation och forskning, företagsklimat, energi och klimat, socialpolitik, hälsosjukvårdssystem och regional utveckling. Landrapporten omfattar även ett antal läsvärda fördjupande bilagor på flera av områdena nämnda ovan, inklusive en fördjupande bilaga som följer upp FN:s globala utvecklingsmål i Sverige och en analys av hur konkurrenskraftiga svenska regioner är. Rapporten omfattar även hur tidigare landspecifika rekommendationer efterlevs. Rapporten utgör därmed också grunden för årets landsspecifika rekommendationerna.

Den europeiska planeringsterminen utgör en årlig cykel där kommissionen analyserar medlemsstaternas ekonomiska och sociala situation, identifierar risker och ger rekommendationer. Syftet är att stärka EU-ländernas, och därmed EU:s samlade, hållbara ekonomiska tillväxt.

Återhämtning med förbehåll

Då rapportens och rekommendationernas övergripande mål är att ge en bild av det ekonomiska läget i Sverige, och hur det ska förbättras utgör såklart den svenska ekonomin och Sveriges offentliga finanser ett stort fokus. Exempelvis konstaterar landrapporten att svensk tillväxt är på återhämtning och att arbetsmarknaden är motståndskraftig med en sysselsättningsgrad som hör till EU:s högsta men att strukturell arbetslöshet – 8,8 procent 2025 – kvarstår som ett envist problem. Vidare lyfts även det växande underskott, drivet av skattesänkningar och kraftigt ökade försvarsutgifter – fram som ett problem. Kommissionen varnar även för risker kopplade till hushållens höga skuldsättning, en stel hyresmarknad och stagnerande produktivitet utanför Stockholmsregionen.

Vad betyder det för Dalarna, Gävleborg och Örebro län?

Central Swedens tre regioner befinner sig i skilda strukturella lägen, men landrapporten pekar ändå på flera gemensamma utmaningar. Dalarna och Gävleborg ingår i Norra Mellansverige – Sveriges enda EU-klassade omställningsregion – med en BNP per capita på blott 85 procent av EU-genomsnittet och en arbetsproduktivitetstillväxt på 0,1 procent per år, den lägsta i landet. Gävleborg har även det lägsta BNP per capita av alla svenska NUTS 3-regioner: 81 procent av EU-snittet.

Region Örebro län tillhör Östra Mellansverige med en starkare ekonomisk bas (97 procent av EU-snittet) men har landets näst högsta arbetslöshet, 9,4 procent, och landrapporten lyfter även fram att en femtedel av invånarna lever med risk för fattigdom eller social utestängning. Landrapporten belyser att just de områden där Sverige får skarpast återkommande kritik, det vill säga klimat- och transportpolitiken och utbildning och arbetsmarknad, också drabbar glesbefolkade områden med högt biloberoende; de utdragna tillståndsprocesserna för vindkraft bromsar den gröna omställning som Norra Mellansverige är i störst behov av; och bristen på kompetensmatchning slår mot den industriella omvandlingen i Dalarna och Gävleborg och mot integrationen och sysselsättningen i Örebro län.

Bildkälla: Sidan 113 i Landrapporten

Kommissionen uppmanar dessutom, utanför de formella rekommendationerna, Sverige att ge kommuner och regioner tillräckliga resurser och administrativ kapacitet för att genomföra nationell politik, en uppmaning som kan ses som särskilt viktig för alla Sveriges kommuner och regioner, inklusive Central Swedens medlemsregioner.

Inga eller små framsteg för Sverige gällande rekommendationerna för 2025

Rapporten utvärderar genomförandet av de sju landspecifika rekommendationerna från 2025. Slutsatsen pekar på flera fortsatta utmaningar. Sverige har nått påtagliga framsteg enbart i fråga om försvarsutgifter. På övriga områden (klimat och energi, utbildning och arbetsmarknad samt bostadsmarknad) är framstegen begränsade eller obefintliga.

Rekommendationerna för 2026 och Central Swedens reflektioner

Nedan följer Central Swedens tolkning av rekommendationerna för 2026. De finns att läsa ordagrant här.

Den första rekommendationen rör framför allt statens ökade utgifter och omfattar tre delar:

a) EU-kommissionen varnar Sverige om att statens utgifter växer med mer än vad som EU-länderna kommit överens om. Kommissionen flaggar för att Sverige avviker väsentligt.

b) EU-kommissionen uppmanar Sverige att stärka försvarsberedskapen och samtidigt som de trycker på att utgifternas effektivitet måste säkerhetsställas och att budgeten även gradvis måste anpassas för att klara framtida högre försvarsutgifter.

c) Säkerställa att de åtgärder som vidtas för att mildra effekterna av ökade energipriser är tillfälliga, och att de bör inriktas på att skydda utsatta hushåll eller på att tillgodose behoven hos energiintensiva företag. Vidare lyfts att Sverige måste bevara incitamenten för energibesparingar och samtidigt se till att kostnaderna för alla dessa energiprisrelaterade åtgärder inte bidrar till att ytterligare öka statens utgifter utanför överenskommelsen.

Att och att fortsätta arbeta med de nya målen i ERUF (gäller för bland annat Norra Mellansverige men ej för Östra Mellansverige. Östra Mellansverige valde att inte omprogrammera ERUF vid halvtidsöversynen, framför allt för att för lite medel kvarstod) samt att fortsätta med reformerna och investeringarna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens (Next Genereation EU, ”coronafonden”):

  • Grön omställning – investeringar i energi, klimat och industrins utsläppsminskning (bland annat använde Sverige återhämtningsmedel för att förstärka Industri- respektive Klimatklivet).
  • Digitalisering – bredband, digital offentlig sektor och säkrare IT‑system.
  • Kompetens och utbildning – satsningar på arbetsmarknad, omställning och livslångt lärande.
  • Bostäder och byggande – enklare regler och stöd för byggande och planprocesser.
  • Energisäkerhet – minska beroendet av fossila bränslen och stärka energiförsörjningen.

EU-kommissionen uppmuntrar Sverige att förbättra effektiviteten på bostadsmarknaden, bland annat genom att reformera hyresmarknaden. Vidare tycker EU-kommissionen att Sverige ska stimulera investeringar i bostadsbyggande och undanröja strukturella hinder för att minska bostadsbristen, särskilt i stadsområden. Slutligen rekommenderar EU-kommissionen att Sverige minskar incitamenten till hög skuldsättning, till exempel genom att ta bort eller minska ränteavdraget på bolån.

Central Swedens kommentar: Frågan är om situationen delvis hanldar om en kulturkrock? Sverige får ju ofta beröm för vår fungerande kapitalmarknad och att så många svenskar sparar i fonder och aktier. Kan det vara så att det är delvis därför svenskar inte betalar av bolånen? Som sagt inte hela förklaringen och det är en risk att svenska hushåll är så högt skuldsatta, men intressant aspekt att ha med.

Vidare upprepas rekommendationen för 2025 ord för ord gällande energi och klimat. EU-kommissionen fortsätter med andra ord att rekommendera att Sverige säkerställer att målen om minskade och upptagna växthusgasutsläpp uppnås, framför allt genom att utsläppen från vägtransporter minskas. Vidare bör Sverige bygga ut och uppgradera energiöverföringsnäten, påskynda och effektivisera tillståndsförfarandena för utbyggnad av förnybar energi, särskilt för havs- och landbaserad vindkraft, och undvika att godkända tillstånd dras tillbaka.

Slutligen återkommer även en rekommendation om att förbättra utbildningsresultaten, särskilt för elever med sämre socioekonomiska förutsättningar och invandrarbakgrund. Vidare rekommenderas Sverige att hantera bristen på kvalificerade lärare och säkerställa rättvisa i skolsystemet. Gällande kompetensförsörjning vill EU-kommissionen att Sverige stärker arbetskraftens kompetens, minskar kompetensbrist och kompetensglapp samt förbättrar integrationen på arbetsmarknaden, särskilt för personer med svagare socioekonomiska förutsättningar och invandrarbakgrund.

Central Swedens analys: Så kommer rekommendationerna påverka Sveriges NRP-plan

Utifrån detta har Central Sweden analyserat vilka områden EU-kommissionen sannolikt kommer att föreslå att Sverige prioriterar för EU-investeringar under nästa programperiod – det vill säga vilka insatser som kan komma att ingå i Sveriges nationella och regionala partnerskapsplan. Även om det inte går att säga med säkerhet bedömer vi att försvarsberedskap, minskade växthusgasutsläpp, ökad andel förnybar energi, förbättrad energieffektivitet, stärkta energinät, kompetensförsörjning och integration framstår som de mest sannolika prioriteringarna. Bostäder och utbildning kan också bli aktuella, även om det är mindre tydligt hur EU-medel konkret skulle kunna riktas till dessa områden. Samtidigt saknas en rekommendation om företagande, konkurrenskraft och innovation. Det innebär dock inte att området kommer att stå utanför den nationella och regionala partnerskapsplanen. Mot bakgrund av att stärkt konkurrenskraft är en av EU:s tydligaste övergripande prioriteringar är det tvärtom sannolikt att området kommer få en betydande plats i partnerskapsplanerna i samtliga EU-länder.

Vad händer nu?

EU-länderna kommer att diskutera och i viss mån förhandla fram vissa justeringar av årets landsspecifika rekommendationer innan de antas. Rekommendationerna diskuteras just nu i Ekonomiska och finansiella kommittén, där utsända tjänstepersoner från EU-ländernas finansdepartementen sitter. Därefter går rekommendationerna vidare till Ekofinrådet, alltså rådet för ekonomiska och finansiella frågor, där EU‑ländernas finansministrar möts. Det är Ekofin som den 10 juli kommer att formellt anta årets landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Gällande kopplingen mellan EU-medel och rekommendationerna återstår att se utkomsten av de pågående förhandlingarna om nästa långtidsbudget. Frågan om vilken påverkan rekommendationerna ska ha i de framtida NRP-planerna är inte heller avgjord. I den så kallade partiella gemensamma överenskommelsen, som EU-länderna nådde den 16 juni, ställer sig en majoritet av EU-länderna bakom att planerna ska innehålla reformer, investeringar och andra insatser som på ett effektivt sätt hanterar alla, eller en betydande del av, de relevanta landsspecifika rekommendationerna. Därutöver pekas rapporten ”det digitala decenniet”, de nationella energi- och klimatplanerna samt andra relevanta dokument och strategier ut som styrdokument.

Mer information:

EU-kommissionens landrapport för Sverige 2026
EU-kommissionens landsspecifika rekommendation för Sverige 2026
Alla EU-länders landsspecifika rapporter 2026
Alla EU-ländernas landsspecifika rekommendationer 2026
Landrapporterna för Sverige 2023 – 2026
EU-kommissionens databas som följer upp varje lands arbete med de landsspecifika rekommendationerna
Pressmeddelande EU-länderna i Rådet: Den partiella gemensamma överenskommelsen om NRPP

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef

ebba.bjerkander@centralsweden.be

+32 495 79 13 92

Besök Ebbas profil på LinkedIn