Bevakningsinformation

Samråd: Vad bör EU:s framtida havslag omfatta?

Published On: 2026-04-29Last Updated: 2026-04-29

Hur ser en modernare och stärkt havsplanering i EU ut? Hur ska bättre samordning mellan sektorer och EU-länder, samt förbättrad hantering av havsdata, utformas? Det är frågor som EU‑kommissionen vill att den kommande europeiska rättsakten om världshaven ska belysa, och har nu öppnat ett samråd där synpunkter på innehållet kan lämnas. Sista dag att delta är 16 juli.

Bildkälla: EU-kommissionen

I juni 2025 presenterade EU-kommissionen sin nya europeiska världshavspakt som innehåller EU:s långsiktiga vision för haven. Havspakten är EU:s övergripande strategi för att bättre skydda haven, främja en hållbar blå ekonomi, samt bidra till goda livsvillkor för människor i kustområden. Enligt havspakten ska en ny europeisk rättsakt om världshaven tas fram.

Den europeiska rättsakten om världshaven förväntas ta sin utgångspunkt från havspakten och även bygga vidare på översynen av direktivet om havsplanering. Syftet med rättsakten är att den ska bidra till att stärka och modernisera havsplaneringen som ett gemensamt verktyg inom EU. Fokus ligger bland annat på bättre samordning mellan olika sektorer och länder, en mer sammanhållen strategi för havsområden samt förbättrad förvaltning av havsobservationer. Rättsakten ska också bidra till att nå redan beslutade mål på ett mer effektivt sätt, samtidigt som rapporteringskraven förenklas. EU-kommissionen understryker dock att rättsakten inte kommer att ersätta sektorspolitik, såsom den gemensamma fiskeripolitiken.

Det planeras även att genomföras en del politiska åtgärder inom ramen för rättsakten, varav några är:

Införa klimatsmart havsplanering genom att ange alla havsrelaterade mål och förtydliga begreppen i direktivet om havsplanering och anpassa dem till havsmiljödirektivet.
Arbeta med nya klimatrelaterade användningar och effekter av klimatförändringar liksom förändringar i havsanvändningen.
Integrera alla havsrelaterade rumsliga mål för att hantera den världsomspännande krisen och stärka havsplaneringen för att hantera utmaningar som rör klimat, biologisk mångfald och föroreningar.
Säkerställa en stärkt och mer samordnad förvaltning av havsobservationer med en konkurrenskraftsdimension.

För att få in tydligare bild vad den nya rättsakten, och tillhörande politiska åtgärder, ska innehålla och fokusera mer konkret på har EU-kommissionen öppnat ett samråd, det vill säga motsvarigheten till svenska nationella remisser.

Det finns möjlighet att lämna synpunkter om den kommande nya rättsakten genom att svara på en enkät som finns tillgänglig på alla officiella EU-språk via EU-kommissionens webbsida.

Vem riktar sig samrådet till?

Samrådet riktar sig brett till både enskilda personer och organisationer. Några av de målgrupper som särskilt pekas ut som viktiga berörda parter är:

Nationella, regionala och lokala förvaltningar,
Regionala/internationella organ (bland annat de regionala havskonventionerna),
Relevanta sektorer/företag (inklusive små och medelstora företag),
Allmänheten och kustsamhällen,
Icke-statliga miljöorganisationer samt forskning
Vetenskapliga institut (på det marina området).

I linje med EU-kommissionens strategi för bättre lagstiftning, som bygger på bästa tillgängliga kunskap, uppmanas forskare och organisationer med expertis inom energieffektivitet att bidra med studier, analyser och data. Både publicerat och opublicerat material välkomnas.

Vad händer nu?

Möjligheten för att svara på enkäten pågår 23 april–16 juli 2026.

En faktabaserad sammanfattning kommer att publiceras på EU-kommissionens webbsida när det offentliga samrådet har avslutats.

EU-kommissionen planerar enligt deras arbetsprogram för 2026 att presentera ett färdigt förslag på rättsakt om världshaven under fjärde kvartalet 2026.

Vad är samråd?

Samråd är ett av EU-kommissionens verktyg för att hämta synpunkter från allmänheten och berörda aktörer som underlag för EU:s politik och lagstiftning. Detta kan gälla nya initiativ, prioriteringar eller utvärderingar av befintliga lagar. Genom öppna samråd kan regioner, kommuner, organisationer och privatpersoner lämna sina inspel via en digital portal, vilket bidrar direkt till kommissionens arbete med att utforma slutliga förslag och dokument. Genom öppna samråd kan regioner, kommuner, organisationer och privatpersoner lämna sina inspel via en digital portal som också samlar alla öppna, kommande samt stängda samråd: Have your say

Bakgrundsinformation om EU-lagstiftning: Vad är skillnaden mellan ett direktiv och en förordning?

En förordning är en bindande rättsakt som alla EU-länder måste tillämpa i sin helhet så snart den träder i kraft, utan att införliva den i nationell lagstiftning. Ett direktiv anger de mål som EU-länderna måste nå, men länderna får själva bestämma på vilket sätt. När EU har antagit ett direktiv måste EU-länderna anta nationella lagar för att införliva direktivet och meddela kommissionen vilka lagar de har antagit. Länderna måste införliva direktiven i sin nationella lagstiftning inom en viss tid (vanligtvis två år). Om ett land inte införlivar ett direktiv korrekt kan kommissionen inleda ett överträdelseförfarande, det vill säga att ta det till EU-domstolen.

Det finns även andra sorters rättsakter: beslut, rekommendationer och yttrande. Mer om dessa finns att läsa på EU-kommissionen.
Källa: Typer av EU-rättsakter – Europeiska kommissionen