EU-kommissionen föreslår en ny gemensam EU-bolagsform: EU Inc.

Published On: 2026-03-31Last Updated: 2026-03-31

Enklare regler för att starta och företag inom hela unionen genom en ny EU-bolagsform, detta föreslår EU-kommissionen. EU-regelverket ska vara frivilligt och finnas parallellt om medlemsländernas befintliga 27 nationella regelverk.

Bildkälla: EU-kommissionen

Under våren har EU:s fokus tydligt legat på att stärka den inre marknaden och Europas konkurrenskraft. Frågan har diskuterats både i EU-kommissionen och på högsta politiska nivå, bland annat vid ett informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer som hölls på den belgiska landsbygden tidigare i år.

Mot denna bakgrund presenterade EU-kommissionen den 18 mars sitt förslag om EU Inc. Förordningsförslaget omfattar ett enhetligt och harmoniserat regelverk och är tänkt att utgöra startpunkten för EU:s så kallade 28:e regelverk, som Central Sweden skrivit om tidigare.

EU-kommissionen ser att det idag finns stora skillnader i EU-ländernas bolagsregelverk. Det leder till fragmentering, ökade kostnader och svårigheter för företag att expandera inom EU på grund av bristen på gemensamma regler. Tanken är alltså att om de 27 medlemsländerna inte kan enas om gemensamma nationella regler så lägger man till en 28:e regelsamling. Så får företag välja: antingen anpassa sig till 27 olika länder, eller så finns det här 28:e regelverket som gäller överallt.

Kommissionen anser att EU Inc. har en avgörande betydelse för EU:s tillväxt och uppmanar rådet och Europaparlamentet att nå en överenskommelse innan årets slut.

Vad är EU Inc?

Med förslaget vill kommissionen att företag ska kunna välja en frivillig, gemensam bolagsform på EU-nivå, som fungerar parallellt med medlemsländernas egna lagar. Målet är att göra det enklare för företag att starta upp, bedriva sin verksamhet och växa inom hela unionen. Vilket i sin tur ska få företagen att stanna i Europa samt locka tillbaka de europeiska bolag som etablerat sig utanför EU. Företag ska kunna välja att använda EU Inc.-regelverket istället för att behöva navigera bland olika nationella regelverk.

Nedan beskrivs några av delarna i förslaget:

Snabbare registrering
Det ska gå att starta ett EU Inc.-bolag på mindre än 48 timmar för under 100 euro och utan krav på något minsta aktiekapital.

Enklare procedurer
Ett EU Inc.-bolag ska bara behöva tillhandahålla sin företagsinformation vid ett tillfälle. Detta ska göras via ett gränssnitt på EU-nivå som kopplas samman med de nationella företagsregistren. I ett andra steg ska kommissionen inrätta ett nytt centralt EU-register. EU Inc.-bolag ska få sina skatteidentifikationsnummer och momsregistreringsnummer utan att behöva lämna in handlingar på nytt.

Helt digital hantering
Ett företags processer ska som standard ske digitalt – under hela företagets livscykel.

Bättre förutsättningar för att attrahera investeringar
Det ska inte längre krävas obligatorisk medverkan av mellanhänder vid aktieöverlåtelser eller likvidationsförfaranden. Förslaget gör det också möjligt för medlemsstaterna att ge EU Inc.-bolag tillgång till börsen.

Bättre möjligheter att locka kompetens
EU Inc.-bolag ska kunna erbjuda personaloptioner i hela EU. Skatt tas ut först när optionerna säljs. Det är särskilt viktigt för innovativa startups.

Full tillgång till den inre marknaden
EU Inc.-bolag ska kunna välja i vilket medlemsland de etablerar sig. Förslaget innehåller en svartlista över förbjudna metoder för att säkerställa att bolagen behandlas på samma sätt som andra nationella företag.

Inga förändringar i arbetsrätt och sociala regler
Nationell arbetsrätt och sociala regler påverkas inte av förslaget. EU Inc.-bolag ska följa samma regler som andra företag enligt nationell lagstiftning. Alla skyddsregler i det land där bolaget är registrerat ska gälla fullt ut, även regler om medbestämmande, att anställda ska ha inflytande över viktiga beslut på arbetsplatsen.

I samband med att kommissionen presenterade EU Inc. antogs även en kommunikation om ytterligare initiativ som ska komplettera det 28:e regelverket. Dessa är:

  • En digitaliserad process i kontakt mellan företag och offentliga myndigheter, bland annat genom europeiska företagsplånböcker.
  • Specialistdomstolar eller särskilda avdelningar inom domstolar med behörighet att hantera tvister om EU Inc.-bolagsrätt.
  • Undersöka möjligheten att tillåta 100 procent gränsöverskridande distansarbete för innovativa startups och scaleups i hela unionen.
  • Åtgärder för att förbättra tillgången till kapital för startups och scaleups. Det här är åtgärder som bland annat bygger vidare på spar- och investeringsunionen.
  • En rekommendation om definitioner av innovativa företag, innovativa startups och innovativa scaleups. Rekommendationen ska bidra till ett mer sammanhållet angreppssätt inom EU och möjliggöra bättre uppföljning av EU:s näringspolitiska åtgärder, samtidigt som den skapar förutsebarhet för företag, investerare och beslutsfattare.

Svenska reaktioner på förslaget

Sveriges regering har ännu ingen ståndpunkt till förslaget. I samband med att kommissionen presenterade sin strategi för startups och scaleups, där det 28:e regelverket nämns, välkomnade regeringen EU-kommissionens fokus på bättre villkor för start-ups och scale-ups på den europeiska marknaden. Regeringen är positiv till en fördjupning av den inre marknaden, men ser att respektive förslag i strategin ska analyseras och bedömas var för sig.

Statsminister Ulf Kristersson nämnde dock det 28:e regelverket under EU-nämndens sammanträde den 18 mars i år. Då sa Kristersson att ”detta låter elegantare än det är i praktiken”, men att det finns områden inom till exempel registrering av bolag där processerna skulle kunna kortas ned, vilket är positivt. När det gäller skatteregler och arbetsmarknadsbestämmelser ser Kristersson inga förutsättningar för ett 28:e regelverk.

Svenskt näringsliv välkomnar kommissionens fokus på förenkling och regelförbättring, liksom ansträngningarna att förbättra ramvillkoren för att skala upp företag i Europa. De ställer sig även positiva till att EU Inc. presenteras som en frivillig EU-bolagsform som införs genom en EU-förordning. Det bör, enligt dem, bidra till en mer enhetlig tillämpning inom EU och minska risken för fragmentering. Områden där Svenskt Näringsliv anser att ytterligare analys behövs gäller exempelvis de bolagsrättsliga reglerna, de föreslagna insolvensreglerna som ska gälla för vissa EU Inc-bolag som definieras som ”innovativa startups”, de föreslagna EU-gemensamma personaloptionsprogrammen samt reglerna om finansiering och kapitalstruktur.

Jenny Grensman på Saco, den fackliga centralorganisationen för akademiker, menar att ambitionen är god men att vägen dit måste vara rätt. Saco ser positivt på initiativ som förenklar för företag att verka över gränserna och som stärker den inre marknaden. Sådana reformer får dock inte undergräva befintliga regelverk. Förslaget väcker enligt Grensman flera frågor. För att ett nytt europeiskt bolagsregelverk ska fungera långsiktigt måste det bygga på förtroende hos både företag och arbetstagare. Det kräver att grundläggande principer i den europeiska sociala modellen respekteras. En sådan princip är att arbetstagares rättigheter ska följa det land där arbetet utförs och att nationella system ska respekteras. Annars kommer företag välja den reglering som är billigast och enklast för dem. Att regleringen föreslås som en förordning, som gäller direkt i medlemsstaterna, gör dessa frågor än mer angelägna. Då finns inget utrymme för nationell anpassning, vilket ställer höga krav på tydlighet och precision. Några av de risker som Saco ser gäller bland annat att nationella arbetsrättsliga system kan kringgås, att kollektivavtal och fackliga rättigheter försvagas, att arbetstagarrepresentation kan undvikas samt att brevlådeföretag försvårar tillsyn och ansvarsutkrävande.

Idén om ett 28:e regelverk är inte ny, liknande lösningar har tidigare lanserats av EU-kommissionen både 2004 och 2011, men misslyckats på grund av motstånd från både fackföreningar och medlemsländernas regeringar.

Central Sweden bedömer att chanserna är bättre än tidigare för ett sådant här förslag, eftersom konkurrenskraft och förenkling nu står högt på EU-kommissionens, Europaparlamentets och flera av EU-ländernas regeringar (bland annat Sveriges) agenda. Omnibuspaketen, det vill säga förenklingsförslag av existerande lagstiftning, illustrerar denna trend, vilket gör att utsikterna för ett 28:e regelverk är mer gynnsamma än vid tidigare försök.

Ett 28:e regelverk nämns som förslag både i  Draghi– och Lettarapporterna som ett centralt och nödvändigt verktyg för att fördjupa och förenkla den inre marknaden inom EU. Enligt Letta-rapporten skulle ett sådant regelverk kunna fungera som en europeisk affärskod och därmed underlätta företagens tillgång till hela den inre marknaden. Det skulle inte bara minska de administrativa bördorna för små och medelstora företag, utan även hjälpa att ta tillvara på outnyttjad potential i den inre marknaden med fri rörligheten för varor, tjänster, pengar och människor. På så sätt framställs det 28:e regelverket som ett avgörande steg mot en mer sammanhållen och konkurrenskraftig europeisk ekonomi.

Vad händer nu?

De två medlagstiftande institutionerna, Europaparlamentet och rådet (EU-länderna) kommer nu att ta fram sina respektive förhandlingspositioner utifrån kommissionens förslag. Därefter kommer så kallade triloger, det vill säga inofficiella trepartsförhandlingar, mellan representanter från EU-kommissionen, rådet och Europaparlamentet, att inledas. Syftet med ett trepartsmöte är att nå en preliminär överenskommelse om ett lagstiftningsförslag som både parlamentet och rådet, som är medlagstiftare, kan godta. När en preliminär överenskommelse nås måste den formellt godkännas av både parlamentet och rådet. Först därefter kan den färdiga lagstiftningen offentliggöras i EU:s officiella tidning och träda i kraft.

Kommissionen anser att EU Inc. har en avgörande betydelse för EU:s tillväxt och uppmanar rådet och Europaparlamentet att nå en överenskommelse innan årets slut.

En förordning är en bindande rättsakt som alla EU-länder måste tillämpa i sin helhet så snart den träder i kraft, utan att införliva den i nationell lagstiftning. Ett direktiv anger de mål som EU-länderna måste nå, men länderna får själva bestämma på vilket sätt. När EU har antagit ett direktiv måste EU-länderna anta nationella lagar för att införliva direktivet och meddela kommissionen vilka lagar de har antagit. Länderna måste införliva direktiven i sin nationella lagstiftning inom en viss tid (vanligtvis två år). Om ett land inte införlivar ett direktiv korrekt kan kommissionen inleda ett överträdelseförfarande, det vill säga att ta det till EU-domstolen.

Det finns även andra sorters rättsakter: beslut, rekommendationer och yttrande. Mer om dessa finns att läsa på EU-kommissionen.

Källa: Typer av EU-rättsakter – Europeiska kommissionen

Kontaktperson på Central Sweden
Elinor Jakobsson
EU-strateg inom innovation för grön omställning, industripolitik och digitalisering

+32 496 30 69 42