Hur kan EU stärka sin industri – utan att stänga världen ute?
Mer investeringar i EU, snabbare tillstånd och preferens för EU-tillverkad cement och aluminium i offentlig upphandling. Därtill krav på nationella industrikluster inom strategiska sektorer såsom fordonsindustri eller nettonolltekniker som batterier, solceller och vindkraftverk – det är några av delarna i EU-kommissionens förslag Industrial Accelerator Act.

Bildkälla: EU-kommissionen
EU-kommissionen ser att unionens konkurrenskraft inom tillverkning har försvagats och vill agera för att vända utvecklingen. Samtidigt vill de påskynda omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle. Det finns politiska mål, men i praktiken är det pengarna som styr. Många menar att vad som investeras i – och var investeringarna hamnar – är avgörande. Det har därmed funnits en stark efterfrågan på styrmedel för att göra EU mer attraktivt för investeringar, vilket utgör en av bakgrunderna till förordningsförslaget Industrial Accelerator Act (IAA).
Förslaget presenterades den 4 mars 2026 efter upprepade framskjutningar. Det har föregåtts av intensiva diskussioner om bland annat förenkling, industripolitik och hur en eventuell europeisk preferens (Made in EU) ska hanteras. Syftet med IAA är att stärka unionens industriella motståndskraft genom att stimulera produktion i Europa, bland annat genom investeringar och att öka efterfrågan på teknologier och produkter med låga koldioxidutsläpp. En central målsättning är att höja industrins andel av EU:s BNP från 2024 års 14,3 procent till 20 procent år 2035, genom att öka efterfrågan på europeiska produkter med låga utsläpp.
Förslaget består av fyra huvudspår
Den politiska balansgången mellan att stötta EU-industri och samtidigt vara öppen mot omvärlden
Kommissionen betonar att EU även fortsatt ska vara öppet utåt. Vissa tredjeländer kan behandlas likvärdigt med unionsmedlemmar – om de erbjuder europeiska företag motsvarande marknadstillträde och bidrar till EU:s ekonomiska säkerhet och resiliens. Industrikommissionären Séjourné säger bland annat att partnerländer med handelsavtal, som Norge genom EES-avtalet, ska omfattas av den europeiska preferensen. Det innebär att det ändå är dryga 80 olika länder utanför unionen som omfattas.
Frågan om just europeisk preferens har varit en av de främsta orsakerna till att förslaget skjutits upp vid flera tillfällen. Medlemsländerna är visserligen eniga om att EU står inför en hårdnande global konkurrens, inte minst från Kina, men är långt ifrån överens om huruvida ”Made in EU”-kriterier är rätt väg att gå.
Den starkaste förespråkaren är Frankrike, med president Emmanuel Macron som tydlig röst för en mer offensiv europeisk industripolitik. Frankrike ser inte att IAA hotar den fria marknaden – tvärtom menar Macron att en mer protektionistisk hållning är nödvändig för att ge europeiska företag utrymme att växa.
Sveriges statsminister Ulf Kristersson är av en annan åsikt. I en intervju med Politico framhåller han att han delar Macrons mål om ökad europeisk självförsörjning, men inte metoden. Enligt Kristersson skapas konkurrenskraft inte genom att undvika konkurrens, utan genom att europeiska företag utsätts för den. Han lyfter i stället behovet av stärkt infrastruktur, forskning, utbildning och fler handelsavtal för att bygga EU:s långsiktiga industriella styrka.
Kritiken mot ”Made in EU” delas också av Svenskt Näringsliv, som varnar för att kraven kan leda till ökade kostnader i värdekedjorna, bli dyrt för skattebetalarna och i praktiken isolera europeiska företag på marknaden. De menar att förslaget riskerar att skapa mer administrativ börda snarare än att förenkla regleringen. Dessutom understryker de att utländska direktinvesteringar idag tillför viktiga mervärden till EU:s ekonomi, och att begränsningar av dessa riskerar att göra unionen mindre konkurrenskraftig om investeringar i stället söker sig till andra delar av världen.
Svenska teknikföretagen välkomnar ambitionen att stärka regioners robusthet och minska industriella sårbarheter, men menar att IAA inte är tillräckligt bred för att stärka Europas konkurrenskraft. De efterfrågar åtgärder som minskar regelbördan och leder till verkligt effektiviserade avtalsprocesser. Samtidigt ifrågasätter de, likt Svenskt Näringsliv, om IAA inte kommer att leda till ökade kostnader och administrativ börda.
Nyhetsbyrån Reuters rapporterar att Kinas handelsministerium uttryckt allvarlig oro över Industrial Accelerator Act (IAA). Kina anser att EU använder mål om industriell utveckling och grön omställning som motivering för nya handelshinder. Enligt Kina är detta en form av protektionism som riskerar att slå tillbaka, skada de globala handelsreglerna, snedvrida konkurrensen och skapa instabilitet i internationella leveranskedjor.
Hur hänger olika delar av förslaget ihop med annan EU-lagstiftning?
Vad händer nu?
De två medlagstiftande institutionerna, Europaparlamentet och Europeiska unionens råd (EU-länderna) kommer nu att ta fram sina respektive förhandlingspositioner utifrån kommissionens förslag. Därefter kommer så kallade triloger, det vill säga inofficiella trepartsförhandlingar, mellan representanter från EU-kommissionen, rådet och Europaparlamentet, att inledas. Syftet med ett trepartsmöte är att nå en preliminär överenskommelse om ett lagstiftningsförslag som både parlamentet och rådet, som är medlagstiftare, kan godta. När en preliminär överenskommelse nås måste den formellt godkännas av både parlamentet och rådet. Först därefter kan den färdiga lagstiftningen offentliggöras i EU:s officiella tidning och träda i kraft.
Läs mer
EU-kommissionens pressmeddelande: Kommissionen föreslår en rättsakt om industriell accelerator för att stärka industrin och skapa arbetstillfällen i Europa
EU-kommissionen: Förslaget
EU-kommissionen: Frågor och svar
EU-kommissionen: Faktablad
Europaportalen: EU-kommissionen vill rädda industrin med krav på europeiskt innehåll
Aktuell Hållbarhet: Klart: Kommissionen vill se ”Made in EU”-krav i upphandling

Kontaktperson på Central Sweden
Elinor Jakobsson
EU-strateg inom innovation för grön omställning, industripolitik och digitalisering
+32 496 30 69 42



