Samråd: Hur ska EU-lagstiftning om energieffektivisering anpassas för åren 2030 – 2040?

Published On: 2026-03-25Last Updated: 2026-03-26

Nya ambitionsmål för minskad energianvändning i EU? Vilka roller ska energikontor samt lokala och regionala myndigheter ha i att bidra till EU:s mål för energieffektivisering? EU-kommissionen har påbörjat arbetet med att uppdatera energieffektiviseringsdirektivet och efterfrågar synpunkter på innehållet senast den 12 april 2026.


Bildkälla: EU-kommissionen

EU har ett övergripande mål om att vara klimatneutralt till år 2050 och numera två delmål, ett om 55 procents minskade utsläpp till år 2030 och 90 procents minskade utsläpp till år 2040. Då nuvarande lagstiftning om bland annat förnybar energi, energieffektivisering och kolinlagring i skog och mark endast sträcker sig fram till år 2030, kommer EU-kommissionen i slutet av året presentera förslag på hur lagstiftningen ska anpassas för att nå klimatmålet till år 2040.

Det nuvarande energieffektiviseringsdirektivet fastställer bland annat att EU ska minska energianvändningen med cirka 20 procent till år 2030 jämfört med år 2022, särskilda krav på årlig minskad energianvändning i offentlig sektor samt ger en tydlig roll för lokala och regionala myndigheter och till energikontoren i arbetet med att uppnå målen. Detta direktiv kommer nu behöva uppdateras för åren 2030–2040.

För att få in synpunkter på hur detta bör göras har EU-kommissionen öppnat ett samråd, det vill säga motsvarigheten till svenska nationella remisser. Samrådet utgör en del av det som EU-kommissionens arbetsprogram för 2026, det vill säga motsvarigheten till EU-kommissionens verksamhetsplan, kallar ”Energiunionspaket för nästa årtionde”.

Redan nu vet vi att EU-kommissionen kommer bygga vidare på handlingsplanen för överkomliga energipriser i förslaget på uppdaterat direktiv. Vidare kommer EU-kommissionen också ta hänsyn till EU:s strategiska prioriteringar om ett fritt, demokratiskt, starkt och konkurrenskraftigt Europa. Det betyder att EU-kommissionen kommer ha fokus på att den uppdaterade lagstiftningen ska minska energikostnader, stötta industriell produktivitet samt stärka motståndskraften och flexibiliteten i det europeiska energisystemet. Revideringen kommer också att utforska sätt att effektivisera befintliga bestämmelser, minska administrativa bördor och förbättra effektiviteten och sammanhanget i genomförandet.

Två olika sätt att lämna synpunkter

Det finns möjlighet att lämna synpunkter om det nya energieffektiviseringsdirektivet på två sätt:

  • Genom att skriva in synpunkter i löpande text
  • Genom att svara på en enkät som finns tillgänglig på alla officiella EU-språk via.

Vem riktar sig samrådet till?

Samrådet riktar sig brett till både enskilda personer och organisationer. Några av de målgrupper som särskilt pekas ut kan vara intresserade att svara är bland annat:

  • Regeringar, inklusive nationella myndigheter med ansvar för energieffektivitet på alla nivåer
  • Energitjänsteföretag
  • Energiproducenter och branschorganisationer som arbetar med energieffektivitet
  • Tillverkare av energieffektivitetsprodukter (exempelvis isoleringsföretag).
  • Icke-statliga organisationer
  • Akademi och tankesmedjor
  • Lokalsamhällen och konsumenter

I linje med EU-kommissionens strategi för bättre lagstiftning, som bygger på bästa tillgängliga kunskap, uppmanas forskare och organisationer med expertis inom energieffektivitet att bidra med studier, analyser och data. Både publicerat och opublicerat material välkomnas.

Ett parallellt samråd om direktivet för förnybar energi är också öppet.

Vad händer nu?

Möjligheten att lämna synpunkter i löpande text pågår 19 mars–16 april 2026.
Tiden för att svara på enkäten pågår 20 mars–12 juni 2026.

En faktabaserad sammanfattning kommer att publiceras på EU-kommissionens webbsida när det offentliga samrådet har avslutats.

Förslaget på energieffektiviseringsramverk efter år 2030 planeras att presenteras under fjärde kvartalet 2026.

Vad är ett samråd?

Samråd är ett av EU-kommissionens verktyg för att hämta synpunkter från allmänheten och berörda aktörer som underlag för EU:s politik och lagstiftning. Detta kan gälla nya initiativ, prioriteringar eller utvärderingar av befintliga lagar. Genom öppna samråd kan regioner, kommuner, organisationer och privatpersoner lämna sina inspel via en digital portal, vilket bidrar direkt till kommissionens arbete med att utforma slutliga förslag och dokument.

En förordning är en bindande rättsakt som alla EU-länder måste tillämpa i sin helhet så snart den träder i kraft, utan att införliva den i nationell lagstiftning. Ett direktiv anger de mål som EU-länderna måste nå, men länderna får själva bestämma på vilket sätt. När EU har antagit ett direktiv måste EU-länderna anta nationella lagar för att införliva direktivet och meddela kommissionen vilka lagar de har antagit. Länderna måste införliva direktiven i sin nationella lagstiftning inom en viss tid (vanligtvis två år). Om ett land inte införlivar ett direktiv korrekt kan kommissionen inleda ett överträdelseförfarande, det vill säga att ta det till EU-domstolen.

Det finns även andra sorters rättsakter: beslut, rekommendationer och yttrande. Mer om dessa finns att läsa på EU-kommissionen.

Kontaktperson på Central Sweden
Philip Eriksson
EU-strateg inom Energi och klimat samt Transport och infrastruktur

+32 497 54 06 53