Bevakningsinformation

Små- och medelstora hamnar får scenljuset i hamnstrategin

Published On: 2026-03-18Last Updated: 2026-03-19

Inre och yttre säkerhet, konkurrenskraft och hållbarhet ska bli fokuset i EU:s hamnar framöver. EU väntas också i större utsträckning fokusera på att inkludera små- och medelstora hamnar.

Bildkälla: EU-kommissionen.

Nu har kommissionen avslöjat sin ambition om framtiden för EU:s hamnar. Den 4 mars 2026 presenterades hamnstrategin av transportkommissionären Apostolos Tzitzikostas. EU:s hamnar till unionen med hänvisning till att de hanterar cirka 75 procent av all extern handel. Kommissionen vill nu stärka unionens hamnar och ge dem en större roll, oavsett storlek.

Genom strategin ska hamnarna utvecklas från sina traditionella roller till att bli innovations- och industrikluster, samtidigt som de får en nyckelroll i EU:s energi, säkerhet och försvar. En central del av strategin är att göra hamnar säkrare mot både externa och inre hot, såsom organiserad brottslighet. För små och medelstora hamnar, som fått relativt stort utrymme i hamnsstrategin, finns dessutom en färdplan som anger utvecklingsområden som ska prioriteras på EU-nivå.

Vad innehåller strategin?

Inom ramen för strategin planeras ett flertal prioriteringar och flaggskeppshandlingar att genomföras. Några av de mest betydande är:

Stärka konkurrenskraft, innovation och digitalisering – utveckla riktlinjer för EU-länderna med kriterier för att bedöma utländska investeringar i hamnar.
Driva energiomställningen, hållbarhet och rena industrier – snabbare tillståndsprocesser och bedömningsförfaranden för strategiska hamnrelaterade projekt inom energi, återvinning och minskade koldioxidutsläpp. Detta ska möjliggöras genom EU:s elnätspaket och miljöomnibusen.
Skyddade och säkra hamnar – uppdaterade riktlinjer, bättre internationellt samarbete, gemensamma ramverk för bakgrundskontroller samt ökat informationsbyte mellan berörda myndigheter. Samtidigt ska samordnade riskbedömningar på EU-nivå identifiera och minska cyber- och säkerhetshot mot hamnarna.
Social sammanhållning, kompetensutbyggnad och kvalitetsjobb – EU har tagit fram en särskild färdplan för små- och medelstora hamnar. Det ska även tillkomma vägledning för tillämpningen av sjösäkerhetslagstiftningen för hamnarbetare ombord på fartyg samt för säker hantering av alternativa bränslen i hamnar.

Finansieringsmöjligheter

Finansiering av initiativen kommer att ske genom nya och befintliga finansieringsinstrument där den största delen förväntas komma från Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF). I linje med de inriktningar som beskrivs i strategin föreslås att CEF under årsperioden 2028–2034 ska kunna finansiera investeringar i hamnarnas infrastruktur, energiomställning, digitalisering och militär mobilitet. Det kan även komma att finnas möjligheter att söka medel inom den nuvarande CEF‑programperioden 2021–2027.

Utöver detta väntas det även finnas finansieringsmöjligheter inom det pågående ramprogrammet Horisont Europa samt genom den kommande konkurrenskraftfonden.

I hamnsstrategin finns framtagna riktlinjer för hur finansiering till hamnar kommer att prioriteras. Strategin understryker också att hamnsektorns behov inte kan finansieras enbart av EU. Det krävs en blandning av EU-medel, nationella budgetar och privata investeringar.

Reaktioner – en fin tanke med brist på finansiering?

Än så länge har inte Sveriges regering tyckt till om beslutet, men det har däremot det svenska och europeiska näringslivet och politiken. Sammantaget har strategin hittills fått positiv respons, men svenska organisationer uttrycker en oro för bristen på finansiering från svensk sida.

Europaparlamentets konservativa grupp Europeiska folkpartiet (EPP), ser fokuset på EU:s strategiska autonomi som efterlängtat. Samtidigt menar de att strategin inte räcker så länge den inte följs upp med konkreta åtgärder.

Svensk sjöfart välkomnar hamnstrategin och anser att den tydliggör hamnarnas viktiga roll i den gröna omställningen och i de globala försörjningskedjorna. Men Transportföretagen är mer kritiska till den finansiella delen av strategin. De anser att om strategin ska bli till verklighet krävs stora investeringar, mer än vad hamnarna själva har råd att bekosta. Organisationen efterlyser därför statlig finansiering för EU-strategin. Detta är också något som Monika Przedpelska Öström, branschchef på Sveriges Hamnar lyfter:

”Hamnarna är avgörande för Sveriges handel, industri och beredskap. Ändå förväntas många investeringar i denna nationellt viktiga infrastruktur finansieras lokalt. Det är inte en hållbar modell.”

Organisationen för EU:s hamnar, ESPO, välkomnar också strategin som ett steg i rätt riktning. Helt nöjda är organisationen däremot inte då de anser att den nya vägledningen som ska klargöra lagstiftningen, inte får leda till ytterligare krav på EU:s hamnar och att rapporterings- och kartläggningskrav bör begränsas. De efterlyser även en tydligare insikt i hur hamnarna ska ta del i klimatomställningen.

Vad händer nu?

Under de kommande åren ska initiativen kopplad till strategin genomföras.

Kommissionen kommer bland annat att be den europeiska investeringsbanksgruppen (EIB Group) att ge kapacitetsbyggande rådgivning specifikt för små- och medelstora TEN-T hamnar.

Ur ett Central Sweden-perspektiv är färdplanen för små och medelstora hamnar av särskilt intresse, färdplanen går att läsa i strategin, se Annex 2.

Läs mer

EU-kommissionen: Pressmeddelande om hamnstrategin (2026-03-04).

EU-kommissionen: Faktablad om hamnstrategin (2026-03-04).

EU-kommissionen: Q&A om hamnstrategin (2026-03-04).

EU-kommissionen: Hamnstrategin i sin helhet (2026-03-04).

Aktuell hållbarhets sammanställning om hamnstrategin (2026-03-06).

Mer bakgrund om hamnsstrategin

Att EU:s hamnar skulle få ökat fokus på det här sättet var inget oväntat. Strategin utgör en central del av uppdragsbrevet till EU:s transportkommissionär. Dessutom är hamnstrategin en del av PROTECT EU, där den ska stärka unionens inre säkerhet. Den kopplas också till EU:s havspakt och den vägledande strategin Konkurrenskraftkompassen, där den ska bidra till ren tillväxt i unionen.