Robin Hood skatt på elnät? Sverige ogillar EU:s nya plan

Snabbare tillstånd, mer samordnad planering över gränserna och en översyn av förordningen om transeuropeisk energiinfrastruktur (TEN‑E) är några av byggstenarna i EU:s nya elnätspaket. Den stora stridsfrågan återstår dock om vem ska betala när nätet byggs ut – och vilka länder som får ta den största delen?

Bildkälla: EU-kommissionen

EU-kommissionen presenterade den 10 december 2025 ett nytt elnätspaket som ska lösa de växande problemen i Europas energisystem. EU-kommissionen konstaterar att förnybar el har byggts ut, men att elnäten inte har hängt med, vilket skapat flaskhalsar, prisskillnader och utmaningar med att leverera el dit den behövs. Paketet utgör också en del i att den kommande elektrifieringsplanen, planerad till maj 2026. Fungerande elnät pekas också ut i EU:s vägledande strategi Konkurrenskraftkompassen, som en viktig del i att stärka EU:s konkurrenskraft.

Syftet med paketet är att påskynda utbyggnaden och moderniseringen av Europas elnät. Detta är för att möjliggöra effektivare elflöden över gränserna, stödja elektrifieringen och bidra till lägre och mer överkomliga energipriser. Enligt EU‑kommissionen fokuserar paketet på att stärka samordningen på EU‑nivå för planering och finansiering av nätinfrastruktur, bland annat genom översyn befintliga regelverk och åtgärder för snabbare tillståndsprocesser. EU-kommissionen beskriver paketet också som ett steg mot en mer sammanlänkad energimarknad och fullbordad “energiunion”, eftersom flera medlemsländer inte ligger i fas med EU:s mål för sammankoppling.

Reaktioner – De rika mot de fattiga?

Sedan elnätspaketet presenterades har reaktionerna varit starka. Bakom åsikterna finns också olika nationella utgångspunkter.

Flera EU-länder som producerar och exporterar mycket el har varit kritiska till delar av elnätspaketet. Sverige och Frankrike som båda är stora exportörer av el, har uttryckt invändningar. Kritiken gäller framför allt förslaget om att flaskhalsintäkter ska kunna nyttjas för att finansiera gemensamma energiprojekt i EU. Den svenska regeringen är också skeptisk till mer centraliserad planering på EU-nivå och till idén om att ta fram ett gemensamt scenario för utbyggnaden av elnäten. Samtidigt är regeringen i grunden positiv till målet att stärka Europas elnät. Sveriges energi- och näringsminister Ebba Bush (KD) är själv starkt kritiskt till förslaget om flaskhalsintäkter:

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda dem till att bygga ut elnät i andra EU-länder,

Mikael Damberg (S) är inne på samma linje i en intervju med TT:

– Det skulle vara som att man inför en skatt på svenska hushåll som ska gå till andra länder […] Det är helt fel och det kan inte hända.

Flera medlemsländer, särskilt i södra och östra Europa, är mer positiva till att ge EU‑kommissionen en starkare roll i planeringen av elnäten. Detta synsätt kom särskilt till uttryck vid energiministrarnas möte i ministerrådet i december 2025, enligt Table Europe. Nyhetsbolaget Politico beskriver förslaget om flaskhalsintäkter som ett upplägg där rikare länder med välutvecklade elsystem skulle hjälpa till att finansiera länder med mindre utvecklade elnät.

Bland bransch- och intresseorganisationer går åsikterna om paketet också isär. Från svenskt håll är kritiken tydlig, där framför allt förslaget om att 25 procent av flaskhalsintäkterna ska omfördelas står i fokus. Svenskt Näringsliv välkomnar ambitionen om ett fördjupat energisamarbete men bedömer att förslaget riskerar att slå hårt mot Sverige. Denna bedömning delas också av Villaägarnas Riksförbund, som företräder svenska småhusägare och anser att förslaget måste stoppas eller kraftigt omarbetas. Energiföretagen är i sin tur kritiska till förslagen som berör tillståndsregler eftersom de håller på att införas, och att ändra dem nu risker kan skapa oro.

Samtidigt finns organisationer som är mer positiva till delar av paketet. Den tyska branschorganisationen BDEW (Bundesverband der Energie- und Wasserwirtschaft e.V.), som företräder energi- och vattenföretag, anser att modernisering av energiinfrastrukturen är nödvändig. Miljöorganisationen CAN Europe välkomnar förslaget om mer centraliserad energiplanering, men varnar för att omställningen i vissa delar riskerar att cementera Europas beroende av fossila bränslen.

Vad händer nu? 

De två medlagstiftande institutionerna, Europaparlamentet och rådet (EU-länderna) kommer nu att ta fram sina respektive förhandlingspositioner utifrån kommissionens olika förslag som finns i elnätspaketet. Därefter kommer så kallade triloger, det vill säga inofficiella trepartsförhandlingar, mellan representanter från EU-kommissionen, rådet och Europaparlamentet, att inledas. Syftet med ett trepartsmöte är att nå en preliminär överenskommelse om ett lagstiftningsförslag som både parlamentet och rådet, som är medlagstiftare, kan godta. När en preliminär överenskommelse nås måste den formellt godkännas av både parlamentet och rådet. Först därefter kan den färdiga lagstiftningen offentliggöras i EU:s officiella tidning och träda i kraft.

Läs mer 

EU-kommissionen – pressmeddelande om det europeiska elnätspaketet (2025-12-10)
EU-kommissionen – faktablad om elnätspaketet, inklusive karta över de åtta elmotorvägarna (2025-12-10)
Sveriges radio – Ebba Brunch tankar om elnätspaketet (2026-02-11)
Tidningen Näringslivet – debattartikel om det europeiska nätpaketet (2026-02-23)⁠