Vad föreslår EU-kommissionen om INTERREG i nästa programperiod 2028 – 2034?

Published On: 2026-01-15Last Updated: 2026-01-14

En separat Interregplan ska gälla för hela EU och komplettera de nationella och regionala partnerskapsplanerna (NRPP) och en övergång från tidigare kostnadsbaserad finansiering till en prestationsbaserad modell, där utbetalningar kopplas till uppnådda mål och reformer.
Interreg 2028–2034 introducerar flera viktiga nyheter i EU:s gränsöverskridande samarbetsprogram.

Interreg är idag ett EU-program som syftar till att stödja gränsöverskridande samarbeten mellan regioner i olika länder. Programmet bidrar till integrerad och hållbar regional utveckling genom att finansiera gemensamma projekt över land- och sjögränser. Fokus ligger på att minska regionala skillnader och lösa gemensamma utmaningar, exempelvis inom miljö, innovation och arbetsmarknad. Sverige deltar idag i flertalet program.

Bildkälla: About Interreg | Interreg Euregio Meuss-Rhine

EU-kommissionen presenterade den 16 juli 2025 sitt förslag till flerårig budgetram för perioden 2028–2034. Förslaget omfattar bland annat en ny övergripande fond som samlar flera politikområden – regional och social utveckling, jordbruk och landsbygd, fiske och hav, välstånd och säkerhet, som ska genomföras genom 27 nationella och regionala partnerskapsplaner (NRPP) under delad förvaltning. Samarbetsprogrammen Interreg föreslås fortsatt vara en del av EU:s sammanhållningspolitik, men med som en separat Interregplan för hela EU som ska komplettera NRPP. Den nya strukturen innebär både resultatbaserad finansiering och ökad flexibilitet, likt övrig sammanhållningspolitik. Dock kvarstår frågan hur Interreg konkret ska bistå vid genomförandet av reformer i EU-länderna.

Interregplanen ska innehålla kapitel som var och ett motsvarar samarbete inom ett specifikt geografiskt område, exempelvis Central Baltic. Den medlemsstat som är värd för den förvaltande myndigheten ska lämna in ett kapitel till Interregplanen till kommissionen senast sex månader efter att förordningen trätt i kraft, på alla berörda deltagande staters vägnar. Kapitlet ska grunda sig på en tydlig analys av territoriella behov och klyftor i det geografiska området som omfattas, och samarbetsåtgärder för territoriell eller lokal utveckling. Kapitlet ska också redogöra för hur dessa insatser förväntas bidra till de politiska målen enligt relevanta EU-förordningar och övergången till klimatneutralitet. Varje kapitel kommer alltså motsvara de olika Interreg-program som finns idag. Genomförandet ska till skillnad från tidigare kostnadsbaserade modell vara prestationsbaserat, det vill säga att utbetalningar ska ske när uppsatta delmål, mål och reformer som ingår i medlemsstaternas respektive plan och Interregplanen har uppnåtts.

Interreg kommer omfattas av samma fem allmänna mål (att jämföras med dagens fem politiska mål) som NRPP:

  1. Minska skillnader mellan regioner, stödja samarbete i Europa inom bland annat miljö och transeuropeiska nätverk.
  2. Främja bra jobb, utbildning, kompetens och social inkludering samt en rättvis omställning.
  3. Stödja genomförandet av unionens gemensamma jordbrukspolitik
  4. Stödja genomförandet av unionens gemensamma fiskeripolitik
  5. Skydda och stärka demokratin i unionen och upprätthålla unionens värden.

Förutom de specifika målen som nämns i ramförordningen ska Interreg stödja:

  • Bättre samarbetsstyrning
  • Ett tryggare och säkrare Europa
  • Mer resilienta regioner med gräns mot Ryssland, Belarus och Ukraina

Vad händer nu?

När förhandlingarna om det nya regelverket är avslutade behöver kapitlen för nästa programperiod tas fram relativt snabbt. Det innebär i praktiken att förberedelserna för kommande program måste påbörjas redan innan regelverket är helt färdigställt. Det kommer att tas fram cooperation orientation papers som beskriver tänkbara inriktningar och innehåll i Interregplanen.

Samråd kommer att genomföras inom respektive programområde för att samla in synpunkter och insikter om hur programmet bör utformas inför nästa period. Dessa samråd kommer troligen att samordnas av de förvaltande myndigheterna, även om tidplanen ännu är oklar.

Sverige deltar i 12 olika Interregprogram som erbjuder EU-finansiering för gränsöverskridande, transnationella och interregionala samarbeten. Varje program fokuserar på samarbete inom specifika geografiska områden och teman, såsom gränsöverskridande innovation, miljö och transport och social utveckling.

Interreg är uppdelat i tre huvudkategorier:

  • Gränsregionala program – för samarbeten mellan grannländer.
  • Transnationella program – för gemensamma insatser mellan flera länder.
  • Interregionala program – för nätverkande och erfarenhetsutbyte.

Gränsregionala program

  • Öresund-Kattegat-Skagerrak – Sverige (Skåne, Halland, Västra Götaland) och regioner i Norge och Danmark
  • Sverige-Norge – Sverige (Dalarna, Värmland och Jämtland) och regioner i Norge
  • Aurora – Sverige (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Idre Sameby i Dalarna) och regioner i Finland. Unikt för Sápmi, med särskilda medel för samisk kultur, språk och näringsliv.
  • Central Baltic –Sverige (Gotland, Gävleborg, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Östergötland, Västermanland eller Örebro) och regioner i Finland, Åland, Estland och Lettland.
  • South Baltic – Sverige (Kalmar, Blekinge, Skåne, Kronoberg) och regioner i Tyskland, Danmark, Litauen och Polen.

Transnationella program

  • Baltic Sea Region – Alla länder runt hela Östersjön, det vill säga Sverige, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Danmark och delar av norra Tyskland. Även delar av Norge ingår.
  • Norra Periferin och Arktis (NPA) –Sverige (Västernorrland, Jämtland, Västerbotten eller Norrbotten) och regioner i Finland, Irland samt Färöarna, Grönland, Island och Norge.
  • North Sea Region – Sverige (Västra Götaland, Halland och Skåne) och regioner i Belgien, Danmark, Nederländerna, Norge, Frankrike och Tyskland

Interregionala program

  • Interreg Europe – hela EU, syftar till policyförbättring genom erfarenhetsutbyte.
  • ESPON – forskningsbaserat program för territoriell utveckling och planering.
  • URBACT – nätverk för hållbar stadsutveckling.
  • European Urban Initiative (EUI) – innovativa projekt inom hållbar stadsutveckling.
  • INTERACT – sprider kunskap och resultat från Interreg, men erbjuder inga projektmedel.

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef

+32 495 79 13 92