Bevakningsinformation

Större EU-budget för energi- och transportsatsningar men färre prioriteringar?

Published On: 2025-10-01Last Updated: 2025-10-05

Insatser för militär rörlighet och gränsöverskridande infrastrukturprojekt är främsta fokus, tillsammans med färdigställande av stomnätet för transporter. Däremot betydligt lägre ambitioner för det övergripande nätet. Detta är några av sakerna som föreslås i Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) 2028–2034. Goda nyheter för stråket Oslo-Stockholm och Gävle hamn, sämre för transportinfrastrukturen i Dalarna.

Bildkälla: EU-kommissionen

Den 16 juli 2025 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till flerårig budgetram för perioden 2028–2034. I förslaget ingick också förslag om en ny programperiod för Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) för åren 2028–2034.  Förslaget innebär en kraftig budgetökning till cirka 81,4 miljarder euro, där medlen riktas till energi- och transportinfrastruktur. Den digitala delen av CEF föreslås däremot lyfts ut och blir en del av det nya finanseringsverktyget konkurrensfonden. CEF ska fortsatt finansiera utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och energiunionen, med prioritet på att slutföra stomnätet till år 2030 och det utvidgade stomnätet till år 2040. I vissa motiverade fall föreslår EU-kommissionen att CEF-medel kan gå till projekt i det övergripande nätet (comprehensive) som ska slutföras till år 2050, men fokus ligger tydligt på stomnätet.

Kort om förslaget

Det föreslås att CEF-budgeten på cirka 81,4 miljarder euro ska fördelas på energi- och transportinfrastrukturinsatser enligt följande:

  • Transport: cirka 51,5 miljarder euro, varav cirka 17,65 miljarder euro öronmärkts för projekt kopplad till militär rörlighet.
  • Energi: cirka 29.9 miljarder euro

Det är framför allt två områden som lyfts fram i förslaget och som föreslås få särskilt fokus:

  • Gränsöverskridande projekt (gäller både energi och transport) – CEF-medel ska särskilt gå till projekt längs stomnätet (det med målår 2030 samt det utvidgade med målår 2040) i TEN-T med högt gränsöverskridande mervärde. Syftet är ytterligare kunna knyta samman unionen och stärka den inre marknaden. Förslaget nämner inget om projekt längs det övergripande nätet (det med målår 2050). TEN-T-hamnar pekas ut som särskilt viktiga.
  • Militär rörlighet – en stor andel av investeringarna ska riktas till transportprojekt med dubbla användningsområden (civila och militära), så kallad dual-use-infrastruktur. Syftet är bland annat möjliggöra smidigare militär rörlighet inom hela EU. Fyra så kallade prioriterade multimodala korridorer för militär rörlighet har identifierats inom EU: den norra, södra, centrala och östra korridoren. Dessa korridorer är trafikslagsövergripande och omfattar järnväg, väg, sjöfart och luftfart. Inom dessa korridorer finns identifierade behov av betydande och brådskande investeringar (så kallade ”hot-spot-projekt”). Totalt har cirka 500 projekt identifierats gemensamt av medlemsländerna och den militära sfären (exempelvis Nato). Det finns inga kartor med korridorerna eller listor på ”hot-spots projekt” tillgängliga för allmänheten.

Sammantaget innebär förslaget till CEF 2028–2034 flera betydande förändringar jämfört med CEF 2021–2027. Några aspekter av förslaget som bedöms vara särskilt relevanta ur ett regionalt perspektiv är:

  • CEF:en får en kraftigt ökad budget jämfört med årsperioden 2021–2027 och ska framöver enbart fokusera på energi- och transportinfrastruktur:
    • CEF transport bedöms bli en dubblering jämfört med innevarande programperiod 2021–2027. En bidragande faktor är att budgeten för militär rörlighet får en betydligt högre budget.
    • CEF energi föreslås få ungefär fem gånger större budgeten jämfört med innehavande period.
  • En större budget borde innebära att fler energi- och transportprojekt kan få stöd, förutsatt att de uppfyller kriterierna. Samtidigt är det sannolikt att EU:s långtidsbudget i slutversionen blir mindre än i förslaget, vilket kan minska CEF-budgetens storlek. Detta beror på att flera länder, inklusive Sverige, inte vill ha en alltför omfattande budget och med stor sannolikhet kommer att arbeta för att förhandla ner den.
  • CEF 2028–2034 ska framför allt fokusera på att bidra till färdigställandet av stomnätet och det utvidgade stomnätet till år 2030 respektive 2040, i enlighet med den gällande TEN-T-förordningen. Detta är särskilt gynnsamt för stråken Nya Ostkustbanan, Godsstråket genom Bergslagen samt Oslo – Stockholm (egentligen Västra Stambanan och Värmlandsbanan) som ingår i stomnätet.
  • Det övergripande nätet, som enligt tidigare beslut ska vara klart till år 2050, har fått minskad prioritet och nämns nu endast i förordningens inledning. I nuvarande CEF 2021–2027 finns en öronmärkt budget för detta. Detta kan innebära att det kommer bli betydligt svårare för transportprojekt inom det övergripande nätet att få CEF-finansiering, särskilt eftersom förslaget hänvisar till att medel från NRPP kan användas istället. Dessutom diskuteras det för närvarande att Sveriges NRPP-andel ska uppgå till cirka 10 miljarder euro, vilket talar emot att medel kommer att gå till några infrastruktursatsningar, med tanke på den kostnadsnivå som sådana insatser medför.
  • Det finns på två svenska projekt utpekade av EU-kommissionen som anses är av gemensamt intresse med en gränsöverskridande dimension, varav ena ligger inom Central Swedens geografi ”Stockholm-Oslo”. Detta är positivt för stråket Stockholm-Oslo då detta borde betyda ökad chans till medfinansiering från CEF3.
  • Projekt ut i det europeiska sjöfartsområdet och TEN-T-hamnar anses är särskilt viktiga. För Gävle hamn, som är en del av TEN-T och ligger inom Central Swedens geografi, är förslaget positivt eftersom möjligheterna till finansiering bör bli större jämfört med nuvarande programperiod 2021–2027.
  • Projekt med fokus på förnybar energi som har ett gränsöverskridande mervärde för unionen pekas ut som särskilt viktiga att investera i.

Det är ännu inte alltför många som har kommenterat CEF-förslaget. De aktörer som redan har lämnat sina första reaktioner på förslaget för CEF 2028–2034 har dock varit relativt positiva.

Den svenska regeringen har som preliminär ståndpunkt angett att de i grunden är positiva till EU-kommissionens förslag vad gäller de delar som rör transportinfrastrukturen. Regeringen anser dock att vissa frågor behöver granskas närmare. Vidare bedömer regeringen också att vissa delar i förslaget behöver förtydligas såsom fördelningen av medel mellan medlemsländer, kandidatländer och övriga närliggande stater. När det gäller energidelen stöder regeringen inte den föreslagna ökade ambitionsnivån för gränsöverskridande energiinfrastrukturprojekt och projekt inom förnybar energi. Regeringen anser bland annat att marknadens aktörer i första hand ska bära ansvaret för planering och finansiering av energiinfrastruktur.

Intresseorganisationen för elnätsbolag och de nationella branschorganisationerna för eldistribution, European Distribution System Operators (DSO), välkomnar förslaget till långtidsbudget och särskilt ökningen av CEF-budgeten. Organisationen ser detta som ett viktigt steg för att uppnå EU:s energi- och klimatmål. De efterfrågar dock ett förtydligande av reglerna för vilka typer av projekt som kan få CEF-medel.

Vad händer nu?

Förslaget om CEF 2028–2034 (tillsammans med hela EU:s nästa långtidsbudget för perioden 2028–2034), ska nu förhandlas inom och mellan EU:s ministerråd och Europaparlamentet. Därefter ska de tillsammans med EU-kommissionen nå en överenskommelse om en förordning som ska, enligt nuvarande tidsplan, träda ikraft den 1 januari 2028.

Svenska regeringen genomför också en remiss av EU-kommissionens förslag. Remissvar ska vara inlämnade till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 24 november 2025.

Mer information

Central Sweden – första analys av EU-kommissionens förslag på ny långtidsbudget för 2028 – 2034
EU-kommissionens – förslag på CEF för perioden 2028–2034, inklusive bilaga
EU-kommissionens – officiella lista över alla transportnoder (hamnar, urbana noder, flyg etcetera) i TEN-T
Svenska regeringen – faktapromemoria om förslaget på CEF för perioden 2028-2034

 

Kontaktperson på Central Sweden
Philip Eriksson
EU-strateg inom Energi och klimat samt Transport och infrastruktur

philip.eriksson@centralsweden.be

+32 497 54 06 53

Besök Philips profil på LinkedIn