Bevakningsinformation

von der Leyens årliga tal: Tiden för Europas oberoende är inne

Published On: 2025-09-17Last Updated: 2025-09-24

Osäkerhet i EU:s omvärld, vikten av ett enat EU och stärkt konkurrenskraft, det var huvudbudskapen i Ursula von der Leyens årliga tal till unionen. Inga stora överraskande förslag presenterades, särskilt då utrikespolitiken dominerade, men gemensamma försvarsprojekt, stärkt industri och kriterier för EU-tillverkade varor vid offentlig upphandling nämndes. Klimatfrågan tog desto mindre plats, men glömdes åtminstone inte bort.

Utrikespolitiken stod i fokus när Ursula von der Leyen inledde den EU-politiska hösten i Europa den 10 september 2025. I sitt årliga tal, State of the EU (SOTEU) underströk hon att EU måste hävda sig i en ny världsordning och kämpa för sin ställning – och sin framtid.

”I Europa pågår det just nu en kamp. En kamp för en odelad kontinent där det råder fred. För ett fritt och oberoende Europa. En kamp för våra värden och demokratier. En kamp för vår frihet och vår förmåga att själva avgöra vår framtid.”

Fokus låg alltså på de storpolitiska händelserna utanför EU, såsom fortsatt stöd till Ukraina, fryst bilateralt stöd till Israel och försvar av handelsavtalet till USA – men även vikten av att EU står på egna ben.

”Tiden är inne för Europas oberoende. Jag anser att detta är huvuduppgiften för vår union. Att kunna ta ansvar för vårt eget försvar och vår egen säkerhet. Att ta kontroll över den teknik och de energikällor som kommer att stödja våra ekonomier.”

EU:s utveckling påverkar vår regionala utveckling, så det är viktigt att bevaka både politiska trender och specifika förslag. När det gäller sakpolitik och nya förslag tog von der Leyen bland annat upp klimatmålet till år 2040, vikten av en fungerande cirkulär ekonomi, utbyggnad av energinät, en ny liten europeisk elbil, stöd till batteritillverkning och preferens för EU-produkter vid offentlig upphandling. Riktat till framför allt Europaparlamentet och EU-länderna, manade även EU-kommissionens ordförande till (politisk) enighet, då ett splittrat EU är ett handlingsförlamat EU.

Den politiska kontexten

Vad von der Leyen valde att lyfta – och inte – i talet måste förstås mot den aktuella politiska kontexten. Efter att Europaparlamentet svängde åt höger 2024 meddelade von der Leyen planer på ett mer strömlinjeformat Europa med fokus på konkurrenskraft snarare än klimat. Detta har frustrerat socialistiska, liberala och gröna Europaparlamentariker, som tillsammans med den konservativa politiska gruppen EPP (Europeiska folkpartiet, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår) utgör en löst sammansatt politisk allians bakom von der Leyen. Att von der Leyen förutom de förväntade säkerhetspolitiska frågorna, även nämnde fram bostadsfrågan, gröna given och vikten av en ambitiös klimatpolitik även framåt, samt hårdare tag mot Israel ser många som politiska blinkningar till framför allt socialdemokraterna och de gröna.

Sveriges Radios Europapodden har ett specialavsnitt om talet som ger en mycket bra övergripande genomgång och analys av huvudpunkterna i talet:

De initiativ som vi på Central Sweden anser har störst relevans för Region Dalarna, Region Gävleborg och Region Örebro län:

Made in Europe

EU-kommissionen vill driva på snabb ökad efterfrågan på europeisk industri inom ren teknik genom kriterier om ”Made in Europe” vid offentliga upphandlingar. På samma tema men kopplat till jordbruket kommer EU även finansiera en ny konsumentkampanj: ”Köp europeiska livsmedel”.

Enklare regler för företag: Ett 28:e system

EU-kommissionens ska fortsätta arbeta med att ta fram ett förenklat regelverk för företag. Detta genom att skapa ett slags virtuellt medlemsland (det 28:e) som företag ska kunna registrera sig i och på så vis få ett gemensamt, förenklat och harmoniserat regelverk. Det ska förenkla juridiska processer, minska administrativa kostnader och främja innovation genom digitala lösningar inom exempelvis insolvens, arbetsrätt och skatt. Förslaget är under utarbetning med redan tydliga läger för och emot. Hur ett liknande system ska fungera med den svenska arbetsmarknadsmodellen återstår att se ju längre arbetet med förslaget fortskrider.

Uppskalning av företag och stöd till batterier

En ny fond föreslås, kallad ”Scale-up Europe”, som ska möjliggöra uppskalning av nystartade, snabbväxande företag inom kritisk teknik samt ett nytt initiativ Industrial Accelerator Act, som ska påskynda utvecklingen för nyckeltekniker och -sektorer. Vidare vill EU-kommissionen ta fram ett nytt stödpaket till europeisk batteriproduktion, ”Battery Booster package” då batterier ses som en nyckel för ren teknik – särskilt för elfordon.

Försvarssatsningar

EU-kommissionen kommer inom kort att lägga fram en tydlig färdplan för att inrätta nya gemensamma försvarsprojekt med målår 2030, vilket möjligen skulle kunna omfatta både infrastruktur och försvarsindustri. Nytt var även att von der Leyen vill skapa en europeisk planeringstermin för försvaret. Det vill säga, en gemensam process för granskning av medlemsländers försvarspolitik med tillhörande rekommendationer. En starkare styrning av EU-ländernas nationella försvarspolitik helt enkelt. Det återstår att se om EU-länderna kommer ställa sig bakom förslaget.

Klimatpolitik

Klimatfrågan tog liten plats i talet, men von der Leyen nämnde att EU-kommissionen lagt fram ett förslag om klimatmål till år 2040. Hon betonade vikten av investeringar och att stärka industrin för fler jobb och satsningar på cirkulära produkter i Europa. Även den gröna given nämndes i förbifarten, vilket nästan var oväntat då den förra mandatperiodens huvudsakliga strategi mer eller mindre legat i frysboxen det senaste året.

Ris och ros till talet

Ledarskribenten Bean Khalil menar i Dagens Industri att von der Leyen gör en korrekt analys av läget, men att stärkt makt åt EU, inte är lösningen. Dock får von der Leyen starkt medhåll i att situationen är allvarlig och att EU-länderna måste agera om inte EU ska förpassas till världsscenens läktare.

Svenskt Näringslivs Anna Stellinger välkomnade i ett pressmeddelande von der Leyens fokus på säkerhet och demokrati, men också konkurrenskraft. Svenskt Näringsliv är dock kritiska till vad de ser som ökad ”protektionism och omfattande industripolitik – från ’Buy European’ till planer på att skydda enskilda industrier. Europas styrka ligger i öppenhet, handel och innovation, inte i handelshinder. För att klara både säkerhet och välstånd måste EU prioritera tillväxt och företagens förutsättningar att investera”, menade Stellinger i pressmeddelandet.

Europeiska miljöbyrån (EBB), en europeisk paraplyorganisation som bland annat representerar svenska Naturskyddsföreningen, kallade talet ”State of delusion”. Detta då de menar att EU-kommissionen prioriterar företagsintressen framför miljön, vilket enligt EBB hotar Europas ekonomi och stabilitet mer än eventuella kortsiktiga vinster.

Från jordbrukshåll var reaktionerna framför allt negativa. Copa Cogega, den europeiska paraplyorganisationen för lantbrukare och lantbrukskooperativ, lyfter att jordbrukspolitiken knappt nämndes i talet och att det saknades vision och tydlighet kring konkreta åtaganden. FoodDrinkEurope, som är europeiska paraplyorganisationen för livsmedelsföretag, välkomnade dock marknadsföringskampanjer för europeisk mat.

För mer reaktioner rekommenderas varmt den paneldebatt som EU-kommissionens och Europaparlamentets representationer i Sverige anordnade i samband med talet:

Vad händer nu?

I samband med talet presenterade även EU-kommissionen en avsiktsförklaring, vilket omfattar alla nya förslag och initiativ som nämndes som kommer att presenteras under det kommande året. En mer detaljerad version i form av EU-kommissionens arbetsprogram kommer att presenteras senare den 21 oktober 2025. I arbetsprogrammet anges även i vilket kvartal de olika förslagen kommer att presenteras.