En första analys av EU-kommissionens förslag på ny långtidsbudget för 2028 – 2034
Ett ökat inflytande för både EU-kommissionen och EU-ländernas regeringars, mer flexibilitet och nya EU-skatter. Det var som väntat ett radikalt budgetförslag som EU-kommissionen la fram den 16 juli 2025. Förslaget utgör startskottet för långdragna förhandlingar mellan EU-länderna om hur mycket varje land ska betala och vad som ska prioriteras – och inte. Det vill säga, mycket kan hända mellan nu och 2028.
EU-kommissionen presenterade den 16 juli ett förslag på en ny långtidsbudget på nästan 2000 miljarder euro för perioden 2028–2034. EU:s långtidsbudget finansierar åtgärder och program inom alla EU:s politikområden. På grund av det förändrade geopolitiska och ekonomiska landskapet vill EU-kommissionen använda långtidsbudgeten på ett annat sätt än tidigare och förslaget innehåller därmed flera stora förändringar.
Bildkälla: EU Budget 2028-2034 — Overview of the Commission’s proposal, European Parliament Research Service
Denna rubrik omfattar de regionala och nationella partnerskapsplanerna som det började ryktas om redan i oktober förra året och innebär en stor förändring genom att slå samman den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP på svenska, CAP här i Bryssel), och sammanhållningspolitiken. Förslaget innebär att EU-länderna tar fram landsspecifika planer, som sedan ska godkännas av EU-kommissionen. Det är troligt att investeringar kommer kunna göras inom fler områden än idag (såsom kompetensförsörjning, innovation, energieffektivisering, turism med mera), bland annat rörande transportinfrastruktur och försvarsrelaterade insatser. EU-kommissionen vill även att minst 14 procent av medlen i partnerskapsplanerna ska öronmärkas för sociala insatser (det som idag är Europeiska socialfonden). Finansieringen till interregionalt territoriellt samarbete (Interreg) föreslås också komma från denna rubrik, även om EU-kommissionen föreslår att separata Interreg-planer ska tas fram[1]. Dessutom föreslås en flexibel EU-facilitet för att kunna hantera akuta behov, nya utmaningar och katastrofer som ett komplement till partnerkspasplanerna.
Partnerskapsplanerna ska utgå från europeiska prioriteringar men anpassas till medlemsstaternas och regionernas särskilda behov och utmaningar. Här lyfter även EU-kommissionen fram planeringsterminen, det vill säga de landsspecifika rekommendationerna. EU-kommissionen vill att planerna ska utformas i partnerskap med de nationella och regionala myndigheter. Det nya upplägget för genomförande ska ge medlemsländerna flexibilitet att utveckla nationella, sektoriella och eventuellt (!) regionala och territoriella kapitel. Genomförandet av planen ska baseras på uppnåendet av delmål och mål och ska omfatta investeringar och reformer, EU-kommissionen är tydliga med att det viktigaste är att målen uppnås, inte hur. EU-kommissionen menar även att planerna ska genomföras på samma sätt som i dag vid delad förvaltning.
EU-kommissionen föreslår även att villkora medlen i planerna med rättsstatsprincipen, det vill säga grundläggande demokratiska rättigheter.
Rubriken omfattar även återbetalningen av NextGeneration EU.
Bildkälla: EU Budget 2028-2034 — Overview of the Commission’s proposal, European Parliament Research Service
[1] Interreg should be implemented outside the National and Regional Partnership Plans, in the form of an Interreg Plan in view of providing for the specific context of the cooperation objective and the necessary implementation modalities for multi-country projects including specificities of the four strands. EUR-Lex – 52025PC0552 – EN – EUR-Lex
Majoriteten av medlen i denna rubrik ska gå till den nya Konkurrenaskraftsfonden. Fonden ska säkra leveranskedjor, skala upp innovation och leda den globala kapplöpningen om ren och smart teknik. Med andra ord stärka unionens vacklande ekonomi och undvika att EU hamnar efter Kina och USA. Genom fonden ska även satsningar göras på bland annat teknologi som behövs för klimatomställningen. Även finansiering för att utveckla försvarsindustrin och rymdrelaterade områden omfattas. Rubriken omfattar även två andra större, självständiga program. Det ena är för infrastrukturinvesteringar (Connecting Europe Facility, CEF), som kommer att ha särskilt fokus på gränsöverskridande infrastruktur och militär mobilitet. Det andra är Erasmus+, som ska bidra till EU:s fortsatta satsning på kompetensutveckling och inkludering. Båda programmen föreslås få en utökad budget. Rubrik 2 innehåller även förslag på att inrätta ett nytt EU-program, Agora EU för kultur, media och civilsamhälle.
Denna rubrik omfattar framför allt fonden ett globalt Europa som bland annat ska omfatta humanitärt bistånd och stöd till reformer och investeringar i länder som ansöker om medlemskap i EU.
EU-instruktionernas kostnader
En första analys från oss på Central Sweden:
Sammantaget ett mycket centraliserat förslag som mycket troligen kommer förändras mycket under förhandlingarna mellan EU-länderna. Nedan följer ett antal intressanta aspekter.
För det första har förslaget tagits fram under ledning av von der Leyen i en mycket liten krets medarbetare. Det är inte bara Europaparlamentet och Regionkommittén som är starkt kritiska, även flera av EU-kommissionärerna är öppet missnöjda.
För det andra ses försöket att koppla medel till specifika reformer av många som ett sätt att centralisera makten till Bryssel – att styra med plånboken helt enkelt. Denna kritik framförs till och med av medlemmar av von der Leyens egen politiska familj inom Europeiska folkpartiet EPP (där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår). Budgeten innehåller också mycket mer flexibilitet för att EU ska ha utrymme att kunna agera vid oförutsedda kriser. Hur och när medlen ska användas kommer då troligen ligga i framför allt kommissionens händer.
Det är dock inte bara EU-kommissionens inflytande som stärks, även EU-ländernas regeringar kommer få större möjlighet att styra över medlen genom landsspecifika partnerskapsplanerna. Troligt är att denna maktförskjutning kommer ske på bekostnad av både Europaparlamentet och Europas regioner.
De regionala och nationella planerna innebär en drastisk nedskärning av båda politikområdena. Sammantaget står den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken för ungefär en tredjedel vardera av den nuvarande fleråriga budgetramen. I det nya förslaget utgör de gemensamt mindre än hälften av den fleråriga budgetramen. Reaktionerna på detta har inte låtit vänta på sig, de europeiska jordbruksorganisationerna är mycket missnöjda och har stöd av de stora jordbruksländerna, med Frankrike i spetsen. Europeiska regionkommitténs ordförande har också gått ut hårt mot förslaget.
De nya planerna liknar alltså återhämtningsplanerna under NextGenerationEU, förutom att det inte kommer att finansieras genom EU-lån och att regionerna kommer att vara mer delaktiga – det är i alla fall vad kommissionen hävdar. Detta här är den viktigaste delen för oss regionala aktörer. Vi kommer parallellt behöva att:
- På EU-nivå: Säkerhetsställa att den slutgiltiga lagstiftningen innehåller bindande skrivningar om att regional nivås deltagande i utformandet av de nationella planerna.
- På nationell nivå: En konstruktiv och kontinuerlig dialog med svensk nationell nivå om utformningen av Sveriges partnerskapsplan.
EU-kommissionens förslag på budget för åren 2028-2034 är större än den nuvarande långtidsbudgeten, både i termer av EU-ländernas samlade ekonomier (mätt i nationell bruttoinkomst, BNI) och i reala termer (dvs. inflationsjusterade priser), även om hänsyn tas till att budgeten för år 2028 och framåt också måste täcka in återbetalningarna av NextGenerationEU (coronamedlen).
EU-kommissionens budgetförslag brukar alltid vara högre än vad EU-länderna sedan enas om. Därför verkar de flesta i Bryssel vara överens om att budgetens storlek med största sannolikhet kommer att förhandlas ned under de kommande två åren – också på grund av EU-ländernas dåliga ekonomier. Det återstår dock att se vad vi faktiskt kommer att ha att förhålla oss till efter år 2027.
Men med det sagt, många av ledamöterna i Europaparlamentet vill se en större budget. De sitter dock inte med i förhandlingarna, men parlamentet ska godkänna EU-ländernas uppgörelse, vilket betyder att Europaparlamentets synpunkter ändå måste tas med i beräkningen
Bildkälla: EU Budget 2028-2034 — Overview of the Commission’s proposal, European Parliament Research
Budgeten ska som tidigare budgetar främst finansieras genom medlemsavgifter för EU-länderna. I kommissionens förslag finns dock flera sätt att få in mer pengar direkt, så kallade utökade egna medel på EU-jargong. Bland annat nya EU-skatter på tobak, icke-återvunnet elektronikavfall och på företag som gör affärer i Europa och som har en årlig nettoomsättning på över 100 miljoner euro i ett EU-land. Till detta finns även äldre förslag på att EU ska kunna få delar av inkomsterna från handeln med utsläppsrätter EUETS samt koldioxidtullar. Sverige är starkt emot förslag på alla EU-skatter och får medhåll från bland annat Tyskland om förslaget om företagsskatt.
Sverige är kritiskt till EU-kommissionens förslag. Som nettobidragare vill Sverige, hittills oavsett regeringsfärg, se en stramare och mer kostnadseffektiv budget. Regeringen är skeptisk till ökade utgifter, särskilt inom jordbruk och sammanhållning, och efterfrågar tydliga resultat. Sverige förespråkar omprioriteringar istället för budgetökning och att EU-medel villkoras med rättsstatens principer. Vidare vill Sverige gärna behålla sin rabatt på medlemsavgiften.
Tips: Lyssna på Studio Bryssel avsnitt 4 del 2 om Sveriges initiala inställning till EU:s långtidsbudget
Konkurrensfonden kommer bli intressant för våra industrier och företag samt lärosäten. De fyra prioriterade områdena i fonden är:
- Ren omställning och utfasning av fossila bränslen
- Hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi
- Digitalt ledarskap
- Säkerhet, försvar och rymd.
Kanske att delar av våra regionala ekosystem också har tillräckliga resurser för att söka ur den, men troligt att det inte kommer bli den främsta finansieringskällan för de mindre aktörerna.
I budgetförslaget förväntas Horisont, EU:s program för forskning och innovation, få en fördubbling av anslaget på 175 miljarder euro. Trots frågetecken huruvida Horisont skulle bli en del av konkurrenskraftsfonden, behåller Horisont till stora delar samma struktur som den har nu. Det är dock en del av programmet, pelare två, som kommer att finansieras av konkurrenskraftsfonden och som därmed har samma prioriteringsområden som denna.
Smart specialisering nämns vagt i förslaget, där frågan är om strategierna och metodiken snarare blir en del av de nationella och regionala planerna.
EU-kommissionen menar att klimatrelaterade satsningar prioriteras genom att 35 procent av den totala budgeten ska öronmärkas till området. Miljörörelsen är dock mycket skeptiskt till den tolkningen. Särskilt kritiska är de till införlivandet av det nuvarande programmet för klimat och biologisk mångfald, LIFE, i de nationella planerna. Kommissionens förslag avsätter medel för klimat framför allt i de regionala och nationella planerna (gissningsvis liknande insatser som görs inom ERUF och LIFE idag) och i konkurrensfonden (riktat till industrins omställning).
Försvar föreslås inte få ett eget finansieringsprogram, utan finansieras i stället genom flera olika program, bland annat genom de regionala och nationella planerna, Konkurrenskraftsfonden (innovation) och CEF (militär mobilitet). Dessutom kommer EU-länderna också kunna använda EU-lån genom SAFE och Catalysator Europe till försvarsrelaterade investeringar.
Connecting Europe Facility, CEF föreslås få en stärkt budget. Fonden ska omfatta investeringar i utbyggd infrastruktur för energi, transport och militär mobilitet. När det gäller militär mobilitet kommer ett stort fokus vara att genomföra CEF-projekt som omfattar olika typer av infrastruktur och på olika nätverksnivåer i så kallade militära korridorer. Gränsöverskridande projekt såsom Oslo-Stockholm och Botniska korridoren och hamnar kommer också att vara prioriterat i fonden. EU-kommissionens förslag på ny CEF verkar dock främst fokusera på att färdigställa de i förordningen för transeuropeiska transportnätet (TEN-T) utpekade stomnätet senast år 2030 och det utökade stomnätet senast år 2040. Det övergripande nätet som ska färdigställas till senast år 2050 nämns inte i alls förslaget.
Vad händer nu?
Förslaget som EU-kommissionen lagt fram kommer nu att diskuteras av EU:s medlemsländer i rådet. Antagandet av EU:s nästa långtidsbudget kräver enhällighet i rådet, efter att även Europaparlamentet har godkänt förslaget. Förhandlingar om EU:s långtidsbudget är ökända för att vara långdragna, så troligt att de kommer pågå under de två kommande åren.
Bakgrundsinformation de nationella återhämtningsplanerna under Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF)
Det finns starka drag av de under pandemin framtagna återhämtningsplanerna för Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) och förslaget om de nya partnerskapsplanerna. Fokus låg på grön omställning, digitalisering, sysselsättning och utbildning. Länder fick bidrag och lån enligt uppnådda mål och reformer. Fördelningen styrdes av ekonomiska behov, befolkning och pandemins påverkan. Det var Sveriges regering, genom Finansdepartementet, som tog fram Sveriges återhämtningsplan inom ramen för EU:s återhämtningspaket NextGenerationEU. Planen byggde på reformer och investeringar som redan var förankrade i den svenska budgetprocessen, såsom Industri- och klimatklivet. När regeringen skickade in den svenska planen till EU-kommissionen i maj 2021, skedde det utan föregående dialog med regional nivå, trots att EU-kommissionen uttryckligen uppmanade medlemsländerna att involvera regioner i planernas utformning.
Mer information
Sveriges Radio Europapodden Bryssels smutsigaste fajt börjar nu (2025-08-27)
EU-minister Jessica Rosencrantz kritiserar EU-budgeten: ”På tok för mycket pengar” – DN.se
Alla lagstiftningsförslag: EU budget 2028-2034
EU-kommissionens pressmeddelande: EU budget 2028-2034 for a stronger Europe – European Commission
EU budget: The winners and losers – POLITICO
Von der Leyen röjer nya vägar för EU-pengarna – Om Europa – av Brors & Elvis
Nedan, talk-showen Brussels, My Love från Euronews om EU-kommissionens budgetförslag (2025.07.26)
Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef
+32 495 79 13 92
Kontaktperson på Central Sweden
Elinor Jakobsson
EU-strateg inom innovation för grön omställning, industripolitik och digitalisering
+32 496 30 69 42
