Vad vi vet om EU-kommissionens förslag på ny EU-budget efter 2027

Nästa långtidsbudget kommer med största sannolikhet ha en annan struktur och ett tydligare fokus på försvar och konkurrenskraft. Denna förändring kommer även omfatta sammanhållningspolitiken utformning. Sveriges regioner bör föra dialog med Sveriges regering om detta, då det ser ut som att nationell nivå kommer få stort inflytande på hur framtida EU-medel till regional utveckling ska prioriteras. EU-kommissionens förslag på ny långtidsbudget för 2028 och framåt förväntas att presenteras den 16 juli.

EU-kommissionen har identifierat behovet av en ny strategi för långtidsbudgeten, med hänsyn till det förändrade geopolitiska och ekonomiska landskapet. Den framtida budgeten måste spegla den aktuella verkligheten och kräver därför en mer ambitiös och anpassningsbar struktur.

Förenklad budgetstruktur
EU-kommissionen vill också se en förenklad budgetstruktur med tre pelare: nationella planer, en konkurrenskraftsfond och åtgärder för utvidgning och bistånd. Stöd till uppbyggnad av Ukraina föreslås finansieras utanför budgeten.

Regionala och nationella investeringsplaner
EU-kommissionen har ändrat sin inställning till nationella planer för EU-medel. Enligt de rykten som florerade under hösten och vintern övervägde EU-kommissionen att under nästa budgetperiod (med start 2028) ge varje EU-land en klumpsumma för de medel som varje land får från sammanhållningspolitik, jordbruk, fiske och inrikesfrågor. Detta utifrån en investeringsplan som också skulle omfatta motprestationer i form av reformer, exempelvis för att stärka rättsstatens principer, främja grön och digital omställning eller för att förbättra tillgången till den inre marknaden.

Under de senaste veckorna har dock både EU-kommissionären för budget, polacken Piotr Serafin och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tydligt lyft fram att regional och lokal nivå har en central roll i dessa planer och att sammanhållningspolitiken även i fortsättningen ska utgå från partnerskapsprincipen.

EU-kommissionens avsikt med detta är att skapa effektivare användning av EU-medel med ökad flexibilitet. EU-länderna och deras regioner ska enligt kommissionen kunna utforma sina planer enligt sina specifika behov. Detta genom att varje medlemsland ska kunna välja regionala och/eller nationella delar för vissa eller alla områden, beroende på varje lands förvaltningssystem. EU-kommissionen menar att detta skulle innebära samma valmöjlighet som EU-länderna har idag för att utarbeta nationella eller regionala program inom sammanhållningspolitiken. En fungerande dialog mellan Sveriges regioner och Sveriges regering kommer således att vara avgörande för att ta fram och genomföra en effektiv och ändamålsenlig plan för Sveriges räkning.

EU-kommissionen verkar också fortsatt vilja föreslå att medlen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, som idag till stora delar går som direktstöd till EU:s jordbrukare, ska omfattas av investeringsplanerna. Här kan den svenska nationella utredningen om regionalpolitik och landsbygdsutveckling (Svesam) komma att bli intressant då det ser ut som att EU kan ge en öppning till att tydligare sammanlänka finansieringen till de båda politikområdena. Flera av de stora jordbruksländerna vill dock inte ändra den gemensamma jordbrukspolitiken i nästa programperiod, så återstår att se vad resultatet blir i förhandlingarna.

Resultatbaserad utbetalningsmodell
Det är tydligt att vi rör oss mot en investeringspolitik på EU-nivå som bygger på kopplingen mellan reformer och prestationer – strukturen för sammanhållningspolitiken kommer därför troligen att förändras ganska dramatiskt. En resultatbaserad utbetalningsmodell föreslås, där utbetalningar av EU-medel ska ske mot uppfyllandet av investerings- och reformmilstolpar. Denna modell har tidigare använts under pandemin med återhämtningsplanen. Sveriges regering är positiva till att större fokus läggs på resultat.

Konkurrenskraftsfonden

En av de viktiga prioriteringarna för kommande långtidsbudget är konkurrenskraftsfonden, vilken ska bidra till att uppnå målsättningarna i kompassen för konkurrenskraft, framför allt kopplat till innovation. Syftet är att konkurrenskraftsfonden ska skapa en enda ingång och enklare regler för de som ansöker om EU-medel. Det som kommissionen sagt hittills om fonden är att den ska riktas mot strategiska sektorer såsom artificiell intelligens, rymdteknik, rena teknologier, bioteknik och försvar.

Kommissionen vill att fonden ska fungera som en hävstång för både privata och offentliga investeringar och ha starkt fokus på att få ut innovationer på marknaden. Det gällerforskning, start-up-faser, scale-up och global tillverkning. EU-kommissionen menar att EU är bra på att forska, men sämre på att kommersialisera resultaten från forskningen. Här pratar man ibland om Europas ”death valleys” – alltså de kritiska luckor i innovationskedjan där många idéer dör på vägen mellan forskning, uppskalning och industriell tillämpning.

Konkurrenskraftsfonden ska omfatta flera program inom den nuvarande budgetperioden såsom Digitala Europa, Innovationsfonden och programmet för den inre marknad. Även digitaliseringsdelarna under Fonden för ett sammanlänkat Europa ser ut att inkluderas.

Fristående program
Trots den nya strukturen kommer vissa program även föreslås att fortsätta som fristående, såsom utbildnings- och ungdomsprogrammet Erasmus+, kultur- och mediaprogrammet Kreativa Europa, infrastrukturprogrammet Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility, CEF) och forsknings- och innovationsprogrammet Horisont. Det är dock troligt att Erasmus+ kommer att ha ett större fokus på kompetensförsörjning, att Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer styras mot gränsöverskridande länkar för energinät och transportinfrastruktur samt militär mobilitet och att innovationsdelarna av dagens Horisont Europa flyttas över till Konkurrenskraftsfonden. Vidare kommer troligen Interreg-programmen finnas kvar i någon form, då dessa program anses fungera väl och uppskattas av EU-länderna.

Vad händer nu?
Kommissionen kommer att presentera förslaget till nästa långtidsbudget (förmodligen 2028-2034) den 16 juli. Den kommer inte bara att spegla unionens prioriteringar – från klimat och säkerhet till digitalisering och sammanhållning – utan också sätta tonen för hur medlemsländerna vill forma Europas framtid. Vi har från regional nivå arbetat med att påverka den framtida sammanhållningspolitiken och långtidsbudgeten under en längre tid men i och med att förslaget presenteras inleds en påverkansfas där regionernas röster behöver höras tydligt – både på nationell och europeisk nivå.

Denna artikel har skrivits gemensamt av Central Sweden European Office och Region Värmlands EU-kontor.

Mer information
EU-kommissionens interna arbetsdokument för diskussion med alla EU-kommissionärer daterat 2025-05-11
Tal av von der Leyen under den årliga EU Budget Conference 2025 (2025-05-20)
Central Swedens Studio Bryssel podcast avsnitt 1 om En plan per land (2024-11-13)
Central Swedens Studio Bryssel podcast avsnitt 4 del 1 om hur EU:s långtidsbudget (MFF) fungerar (2025-04-02)
Central Swedens Studio Bryssel podcast avsnitt 4 del 2 om Sveriges preliminära ståndpunkt om EU:s nästa långtidsbudget (2025-04-28)
Euractiv: Brussels to Europe: Make reforms or lose access to next EU budget (2025-05-20)
Jordbruksorganisationen European Coordination Via Campesina: Multiannual Financial Framework: A death sentence for the CAP (2025-05-20)
EU:s budgetkommissionär Piotr Serafin under debatt om den framtida europeiska långtidsbudgeten i Europaparlamentet (2025-05-06)
Politico: Hungary stands to lose more EU funds under possible budget rule changes – POLITICO (2025-05-14)