Bättre tillgänglighetsanpassning av produkter och tjänster på EU:s inre marknad
Produkter och tjänster på EU:s inre marknad mer tillgänglighetsanpassade för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Direktivet omfattar både fysiska samt digitala produkter och tjänster inom både offentlig och privat sektor.
Bildkälla: EU-kommissionen
Vad är tillgänglighetsdirektivet?
Direktivet om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster syftar till att göra produkter och tjänster på EU:s inre marknad mer tillgänglighetsanpassade för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Direktivet antogs redan 2019 men kraven trädde i kraft först den 28 juni 2025. Under 2023 lade Sveriges regering fram lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (LPTT) som verkställer EU-direktivet, samt den kompletterande förordningen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet som beskriver vilka myndigheter som har ansvar för marknadskontroll. Dessa två nationella lagstiftningar trädde i kraft samma dag som kraven i tillgänglighetsdirektivet.
Det kan dock komma fler förändringar framöver gällande tillgänglighetsanpassningar då EU-kommissionen planerar att föreslå flertalet förenklingar av existerande lagstiftning. Detta för att underlätta för företag som producerar eller levererar de produkter respektive tjänster som berörs av lagen. Det finns i dagsläget ingen tidsplan på när förenklingarna kommer genomföras.
Varför behövs tillgänglighetsdirektivet?
Det huvudsakliga syftet är att bredda utbudet av tillgänglighetsanpassade produkter och tjänster till förmånliga priser för äldre och personer med funktionsnedsättningar, samt skapa fler arbetstillfällen där deras spetskompetenser behövs. EU anser även att de nationella lagstiftningarna för produkter och tjänster är för olika i de 27 medlemsländerna och att europeiska företag hade gynnats av harmoniserade regler. Förhoppningen är att enklare lagstiftning ska leda till sänkta kostnader och fler handelsmöjligheter.
Vem berörs av tillgänglighetsdirektivet?
Både privata och offentliga ekonomiska aktörer berörs av direktivet. Exempel på sådana aktörer är tillverkare, importörer, distributörer och tjänsteleverantörer. Tillverkare ska säkerställa att produkter som lanseras på den inre marknaden lever upp till tillgänglighetskraven. Produkter ska till exempel förses med CE-märkningar och inkludera en teknisk dokumentation i bilagor som beskriver hur den är tillgänglighetsanpassad. Dessa CE-märkningar visar att produkten uppnår EU:s riktlinjer för säkerhet, hälsa och miljöskydd. CE-märkningarna ska importörer och distributörer kontrollera innan de tillåter produkterna på inre marknaden. Tjänsteleverantörer ska också förklara hur de tjänster som de erbjuder är tillgänglighetsanpassade i en bilaga.
Vilka produkter och tjänster omfattar tillgänglighetsdirektivet?
Tillgänglighetsdirektivet omfattar digitala produkter såsom datorer, mobiltelefoner, tv-apparater, läsplattor, kortläsare och självbetjäningsautomater (t.ex. biljetter och incheckning). Direktivet berör även tjänster såsom digital kommunikation (t.ex. e-post, SMS-tjänster och webbplatser), e-handelstjänster, banktjänster, e-böcker, medietjänster (t.ex. streamingtjänster) och en del resetjänster.
Det finns dock undantag där tillgänglighetsdirektivet inte gäller. Exempelvis om direktivet kräver att tillverkaren behöver ändra produkten eller tjänstens centrala egenskaper eller om det orsakar för mycket besvär för aktörerna, exempelvis ekonomisk börda. Direktivet ger även mikroföretag, det vill säga företag med mindre än tio anställda med en omsättning på mindre än 2 miljoner euro, ett undantag från tillgänglighetskraven.
Vilka är tillgänglighetskraven?
EU:s krav för produkter och tjänster följer riktlinjerna enligt EN 301 459 som är den europeiska standarden för tillgänglighet och inkluderande design. Den globala tillgänglighetsstandarden för webbinnehåll som heter WCAG 2.1, som står för Web Content Accessibility Guidelines, ingår i EN 301 459 och därmed behöver aktörerna även följa riktlinjerna i denna standard. Exempelvis finns det krav på tydliga gränssnitt, alt-texter (text som ersätter och beskriver en bild eller ett foto för de som inte ser), skärmläsare samt riktlinjer för stödtjänster såsom kundsupport.
Vad händer om man inte följer tillgänglighetsdirektivet?
Om de ekonomiska aktörerna inte följer tillgänglighetsdirektivet kan böter utfärdas. Detta gäller även för offentliga organisationer inom Europa. I Sverige är det följande statliga myndigheterna som ansvar för att se till att ekonomiska aktörer följer direktivet:
- Mediemyndigheten har tillsynsansvar för medietjänster
- Konsumentverket har tillsynsansvar för passagerartransporttjänster, som exempelvis webbplatser, appar och e-biljetter
- Transportstyrelsen har tillsynsansvar för passagerartransporttjänster, som exempelvis självbetalningsterminaler
- Myndigheten för tillgängliga medier har tillsynsansvar för e-böcker
- Post- och Telestyrelsen (PTS) ansvarar för marknadskontroll över alla produkter och tjänster, samt har även samordningsansvar för övriga tillsynsmyndigheter
Vill du veta mer om tillgänglighetsdirektivet? Titta på PTS videor:
Tillgänglighetsdirektivet – tillverkares skyldigheter
Tillgänglighetsdirektivet – importörers och distributörers skyldigheter
Tillgänglighetsdirektivet – tjänsteleverantörers skyldigheter
Tillgänglighetsdirektivets krav för elektronisk kommunikation
Tillgänglighetsdirektivets krav för e-handel
Tillgänglighetsdirektivets krav för banktjänster
Till skillnad från tidigare tillgänglighetslagar så är det mer än bara offentlig sektor som omfattas av tillgänglighetsdirektivet. Direktivet verkar dock som komplement till lagen om tillgänglighet för digital offentlig service (DOS-lagen), som reglerar offentliga aktörers appar och webbplatser som Myndigheten för digital förvaltning har ansvar att se över.
Mer information
Tillgänglighetsdirektivet – EU-kommissionen
Regeringskansliet – Genomförande av tillgänglighetsdirektivet
AccessibleEU – riktlinjer för tillgänglighet inom EU
Tillgänglighetsdirektivet – Svensk Handel
Frågor och svar om tillgänglighetslagen – Post- och Telestyrelsen
European Accessibility Act (EAA) compliance checklist
