Bevakningsinformation

Kompetensunionen: vilka kompetenser behövs i Europa?

Published On: 2025-06-03Last Updated: 2025-06-25

EU-kommissionen har presenterat kompetensunionen för att Europa ska kunna stärka sin konkurrenskraft. Syftet med initiativet är att stötta EU-länderna i arbetet med att öka arbetstagares färdigheter och hjälpa arbetsgivare att hitta rätt kompetens. Målet är att EU ska bli mer attraktivt att studera och arbeta i.

Bildkälla: EU-kommissionen

Kompetensunionen: Ett mer kompetent Europa?
Den 5 mars presenterade EU-kommissionen kompetensunionen, som syftar till att göra det lättare för människor att utbilda sig och hitta arbete, samt för arbetsgivare att rekrytera personer med rätt kompetens. Den snabba tekniska utvecklingen har gjort att delar av arbetskraften inte har kunnat hålla jämna steg. Enligt EU-kommissionen har nästan fyra av fem små- och medelstora företag i EU svårt att hitta den kompetens de behöver. Det finns därför ett tydligt behov av bättre matchning mellan tillgång och efterfrågan på kompetens. Målet med kompetensunionen är att stärka EU:s konkurrenskraft och samtidigt göra unionen mer inkluderande. Kompetensunionen utgör därför också en viktig del i förverkligandet av konkurrenskraftskompassen. Kompetensunionen har arbetats fram av den rumänska EU-kommissionären och vice ordförande Roxana Mînzatu, som ansvarar för portföljen för sociala rättigheter, färdigheter, kvalitetsjobb och beredskap.

Varför behövs kompetensunionen?
EU-kommissionen konstaterar att det finns det ett kompetensgap i Europa, vilket EU-kommissionen ser många förklaringar till. Däribland att samhällsförändringar ställer krav på andra färdigheter i yrkeslivet, färre arbetstagare i arbetsför ålder och inflexibla utbildningssystem. EU-kommissionen anser att bristen på efterfrågade kompetenser, såsom digitala färdigheter, försämrar EU:s konkurrenskraft. Samtidigt påverkas människor som inte har dessa färdigheter negativt, då de inte ses som attraktiva att anställa på arbetsmarknaden. EU-kommissionens förhoppning är således att Komptensunionen ska bidra till Europas kompetensförsörjning med särskild hänsyn till behoven hos arbetstagare samt små- och medelstora företag, scaleup- och startupföretag då dessa har det svårast att hitta rätt kompetens.

Vad omfattar kompetensunionen?
Kompetensunionen syftar till att öka grundläggande färdigheter, eftersom utbildning och arbete är avgörande för människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden och skapar en god livskvalitet i unionen. EU-kommissionen kommer därför att satsa särskilt på att höja läs- och skrivförmåga, matematikkunskaper och digitala kompetens genom ett särskilt stödprogram. Även yrkessutbildningar är en viktig del av satsningen och kommer att prioriteras i arbetet med att öka kompetensnivån i hela unionen.

Fortbildning och omskolning
EU-kommissionen vill skapa fler möjligheter för vuxna att vidareutbilda sig och ställa om i takt med förändringar på arbetsmarknaden. I takt med att ekonomier förändras behöver människor vara beredda på att kunna ställa om genom att förvärva nya färdigheter för att utvecklas i sitt yrkesliv. Företag ska även kunna få stöd i att fortbilda eller omskola arbetatagare genom så kallade EU-kompetensakademier, som ska underlätta anpassningen till den digitala och gröna omställningen. Dessutom uppdateras denr edan existerande K ompetenspakten för att möta behoven inom strategiskt viktiga sektorer såsom vård, IT och bygg.

Fri rörlighet för kompetens
Inom Europa ska kunskap och innovation kunna röra sig fritt över gränserna, precis som varor och tjänster på den inre marknaden. För att underlätta detta föreslår EU-kommissionen ett initiativ som ska förbättra kompetensportabiliteten. Syftet med initiativiet är att göra det enklare för både arbetstagare och företag att erkänna färdigheter som till exempel yrkeskvalifikationer, oavsett var i EU de har förvärvats. Initiativet ska underlätta för företag att rekrytera kompetens från hela Europa.

EU vill bli en talangmagnet
EU-kommissionen ser det som avgörande att både attrahera kompetenta personer från andra medlemsländer och från resten av världen – men också att behålla talang inom unionen. Parallellt pågår förhandlingar, så kallade triloger mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet för att inrätta en EU-talangreserv, med målet att öka rekryteringen av kvalificerad arbetskraft från länder utanför EU. Utöver det kommer EU-kommissionen att lägga fram en visumsstrategi för att attrahera studenter, arbetstagare och forskare till Europa. I syfte att stärka utbildning och forskning arbetar kommissionen även för att införa en europeisk examen samt för att utveckla universitets- och skolallianser för utbyte och samarbete över gränserna

Ny styrning
För att säkerställa att målen med Kompetensunionen uppnås vill EU-kommissionen inrätta ett europeiskt observatorium för kompetensinventering. Ambitionen är att det ska kunna identifiera och följa upp kompetensbrister inom samhällsviktiga sektorer. Som en del av detta arbete planeras också en stärkt dialog mellan företag, arbetstagare och andra aktörer på arbetsmarknaden. Genom Kompetensunionen vill EU-kommissionen bidra till en mer inkluderande arbetsmarknad, med särskilt fokus på unga, äldre, kvinnor och studenter – grupper som riskerar att hamna utanför i takt med att Europas arbetsföra befolkning minskar. Initiativet ska även främja livslångt lärande och skapa bättre förutsättningar för människor att utveckla sina färdigheter under hela yrkeslivet.

Vilken omställning av kompetenser krävs för att möta framtidens behov?
Vad kräver den gröna och digitala omställningen egentligen för kompetenser? Parallellt med lanseringen av Kompetensunionen har EU-kommissionen presenterat två kompletterande initiativ: en handlingsplan för grundläggande färdigheter och en strategisk plan för STEM-utbildning (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik). Syftet är att rusta samhället för övergången till digitala lösningar och ren teknik. Bakgrunden är att företag i allt högre grad efterfrågar teknisk kompetens – särskilt inom områden som artificiell intelligens (AI), kvantberäkning och halvledarteknik.

Enligt The World Employment Conferedation-Europe är kompetenser inom AI högt efterfrågat bland arbetsgivare. Att fler arbetstagare har kunskaper inom AI ses som en prioritet eftersom det är avgörande för att stärka EU:s konkurrenskraft i förhållande till USA och Kina, som idag leder AI-utvecklingen. Samtidigt betonar WEC-Europe, där svenska Kompetensföretagen ingår, att samarbetet mellan privata och offentliga aktörer måste förbättras. För att Kompetensunionens mål ska kunna förverkligas krävs en starkare samverkan mellan exempelvis arbetsförmedlingar, yrkesutbildningsanordnare, företag och fackliga organisationer.

Vad händer nu?
EU-kommissionen lyfter fram att det finns 150 miljarder euro till utbildning och färdigheter genom fonder via program såsom ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden), ESF+ (Europeiska socialfonden), RRF (Faciliteten för återhämtning och resiliens), Erasmus+ och InvestEU i den nuvarande långtidsbudgeten för 2021-2027. Dessa medel är dock delvis redan utbetalda, delvis redan öronmärkta för andra åtgärder. Under juli 2025 ska EU-kommissionen presentera den nya långtidsbudgeten, därmed blir det intressant att se hur mycket som tilldelas till utbildning och kompetensförsörjning. För att ta del av det vi redan nu vet om den nya långtidsbudgeten kan ni titta på vår senaste Studio Bryssel webbsändning, som inom kort kommer att finnas tillgänglig här.

EU-kommissionen ska under den kommande europeiska planeringsterminen också ge en ny rekommendation om utbildning och kompetens till de 27 medlemsstaterna.

EU:s befogenheter inom sysselsättningspolitik

EU har en viktig samordnande roll inom sysselsättningspolitiken, men EU-länderna har fortfarande huvudansvaret för att utforma och genomföra sina egna arbetsmarknadspolitiska åtgärder. EU:s inflytande sker främst genom koordinering, riktlinjer och finansiering.

EU:s påverkan på sysselsättningspolitiken:

Europeiska sysselsättningsstrategin: Sedan 1997 har EU haft en strategi för att samordna medlemsstaternas sysselsättningspolitik och främja en kvalificerad och anpassningsbar arbetskraft.
Europeiska socialfonden (ESF): Inrättad 1957, ESF är ett av EU:s viktigaste verktyg för att bekämpa arbetslöshet och stödja utbildning och kompetensutveckling.
Riktlinjer för sysselsättningspolitik: EU fastställer årliga riktlinjer som ger vägledning till medlemsstaterna om hur de kan förbättra sysselsättningen och arbetsmarknadens funktion.
Europeiska pelaren för sociala rättigheter: EU har satt upp ambitiösa mål för att skapa en rättvis och jämlik arbetsmarknad, där sysselsättningsfrågor är en central del.
Europeiska planeringsterminen: EU övervakar och bedömer medlemsstaternas sysselsättningspolitik inom ramen för denna ekonomiska samordningsprocess.

EU kan alltså påverka sysselsättningspolitiken genom att sätta mål, ge vägledning och erbjuda finansiering, men den faktiska genomförandet ligger hos medlemsstaterna.

Källa: Sysselsättningspolitiken | Faktablad om Europeiska unionen | Europaparlamentet

Mer information
Läs hela kommunikationen om kompetensunionen (2025-03-05)
Läs pressmeddelandet om kompetensunionen
Läs faktabladet om kompetensunionen
Läs frågor och svar om kompetensunionen

Läs Regeringskansliets Fakta-PM om kompetensunionen (2025-04-23)