Så vill kommissionen stärka bilindustrin

Published On: 2025-04-02Last Updated: 2025-04-16

Investeringar i innovativ teknik, mer batteriproduktion i Europa och en snabbare övergång till nollutsläppsfordon. Det är några av förslagen i EU:s nya handlingsplan för att stärka den europeiska bilindustrins konkurrenskraft. 
 dialogue future automotive industry - European Commission
Bildkälla: EU-kommissionen

Den 5 mars 2025 presenterade EU-kommissionen en ny handlingsplan för EU:s bilindustri. Den har tagits fram utifrån strategiska dialoger mellan EU-kommissionen och intressenter från bilindustrin. Planen visar på ett skifte i EU:s politik, från fokus på strikta utsläppsregler till ett ökat erkännande av behovet av ekonomiskt stöd. Syftet är att stärka den europeiska bilindustrins konkurrenskraft under omställningen. Bland utmaningarna finns bristande laddinfrastruktur, höga produktionskostnader och konkurrens från kinesiska tillverkare som backas upp av statliga subventioner. Eftersom EU:s regelverk hittills har begränsat möjligheten att ge liknande stöd, ska handlingsplanen bidra till att bygga upp ett mer självförsörjande europeisk bilindustri som ska kunna möta den ökade konkurrensen från länder som Kina och USA 

Fem fokusområden i planen
Sammantaget innehåller handlingsplanen förslag på lagändringar, riktade investeringar och nya stödprogram för att underlätta omställningen till eldrivna och digitaliserade fordon. Insatser ska ske inom fem fokusområden: 

Riktade insatser som ska stärka EU:s position inom utvecklingen av självkörande fordon. Bland annat lanseras initiativet “European Connected and Autonomous Vehicle Alliance” som ska bidra till att koppla samman biltillverkare, teknikföretag och olika forskningsaktörer. Målet är att ta fram gemensamma lösningar för användningen av ny teknik.

Vidare ska reglerna för självkörande fordon harmoniseras mellan medlemsländerna. Under 2026–2027 planeras även etablering av testanläggningar där fordon kan prövas i verkliga trafiksituationer.

CO₂-målen för personbilar och lätta lastbilar föreslås justeras tillfälligt. Under perioden 2025–2027 ska målen bedömas som ett genomsnitt. Om ett företag överskrider ett år, kan det vägas upp av lägre utsläpp ett annat år. Detta ska ge tillverkarna en mer ökad flexibilitet utan att sänka det övergripande målet.

EU-kommissionen konstaterar även att efterfrågan på elbilar behöver öka. EU-kommissionen kommer exempelvis stötta medlemsländerna i att införa sociala leasingprogram som ska göra det möjligt låginkomsttagare och andra grupper att hyra elbilar till subventionerade priser. Ett lagförslag som EU-kommissionen planerar att presentera i slutat av året ska även öka elektrifieringen av företagsflottor i EU, som i dag står för omkring 60 procent av alla nyregistrerade bilar. Fokus ligger alltså både på att göra det lättare för producenter att ställa om, och på att fler konsumenter faktiskt ska ha möjlighet att välja eldrivna fordon.

För att minska beroendet av importerade batterier och stärka Europas självförsörjning satsar EU på att bygga upp en komplett och konkurrenskraftig batterikedja inom unionen. EU lanserar därför ett ”Battery Booster”-paket på 3 miljarder euro för att stärka Europas batteriproduktion. Målet är att minst 50 procent av värdekedjan ska finnas inom EU till 2030.

Kommissionen lyfter även behovet av bättre tillgång till råmaterial som litium och kobolt. Nya handelsavtal och samarbeten, bland annat med Kanada och Chile, föreslås. Återvinning och reparation pekas också ut som en viktig del i att minska importberoendet.

EU-kommissionen menar att det behövs skapa förutsättningar för att stötta arbetstagare och företag i övergången till elfordon och digitalisering. EU-kommissionen lyfter här fram redan existerande verktyg såsom EU:s socialfond (ESF+) och Erasmus+. Vidare kommer även EU-kommissionen föreslå förändringar i globaliseringsfonden (EGF) för att kunna stötta arbetstagare tidigare i en varselprocess.

Utbyggnaden av laddinfrastruktur beskrivs som en central i handlingsplanen. EU-kommissionen vill här arbeta tillsammans med medlemsländerna i det nya initiativet “European Clean Transport Corridor”. Syftet är att påskynda utbyggandet av laddningsstationer för tunga fordon längs motorvägar och logistikpunkter  i TEN-T-nätet. Fokus kommer att ligga på att påskynda tillståndsprocesser och att EU-medel ska kunna fungera som katalysator för privat finansiering.


Inga nya medel
När det gäller finansiering för att genomföra åtgärderna som beskrivs i handlingsplanen lyfter EU-kommissionen fram flera program och initiativ. Men även om det framstår som nya medel, handlar det framför allt om redan existerande finansieringsmöjligheter. För aktörer i Central Sweden är det initiativ som kan vara av störst intresse Alternative Fuels Infrastructure Fund (AFIF), som ligger under Connecting Europa Facility (CEF). Sista ansökningsdag till Trafikverket för den tredje ansökningsomgången har passerat, men om det finns medel kvar kan det bli en sista omgång i mars 2026. Mer information finns här.  

Dessutom kommer EU-kommissionen föreslå förändringar i ramverket för statsstöd för att kunna stötta så kallade rena industrier (Clean Industrial State Aid Framework). Det ska underlätta ekonomiskt stöd till industrier som batteri- eller elbilstillverkning inom EU. Förslaget ingår också i den nya given för ren industri. Ett samråd om hur dessa regler bör ändras är öppet fram tills den 25 april 2025. 

Reaktioner på planen
Den nya handlingsplanen har mött kritik från flera håll. Jim Rowan, tidigare vd för Volvo Cars, ett av få företag som redan klarat de skärpta klimatmål som EU satte år 2019, uttryckte i en intervju i Dagens Nyheter den 6 mars i år besvikelse över att EU nu backar från tidigare krav. Enligt Rowan riskerar förändringarna att straffa de aktörer som gått före i omställningen. Samtidigt konstaterar Dagens Industri att även om beslutet är problematiskt ur klimatsynpunkt, kan det ses som nödvändigt:

”Att ge biltillverkare dispens från att nå de klimatmål som beslutats är inte bra, men att tvinga igenom regler som underminerar Europas konkurrenskraft är sämre. I valet mellan två dåliga alternativ är det klokt – men väcker frågor om tilltron till att EU-krav framöver kommer att hålla.” 

Medan andra aktörer har uttryckt uppskattning för kommissionens mer flexibla linje. Oliver Blume, vd för Volkswagen kallade det ett ”pragmatiskt tillvägagångssätt som inte påverkar CO₂-utsläppen men ger branschen större möjlighet att möta efterfrågan med mer överkomliga elbilsmodeller. Renault är inne på liknade spår men menar att kommissionens strategi skapar bättre förutsättningar för europeiska tillverkare att minska utsläppen och samtidigt förbli konkurrenskraftiga i takt med hur elbilsmarkanden växer.  

Planen har också mött mycket politisk kritik – från flera håll. Europaparlamentariker Beatrice Timgren (SD) anser att planen inte går tillräckligt långt och att problematiken med för mycket EU-regleringar kvarstår. Jonas Sjöstedt (V), Europaparlamentariker för Vänsterpartiet menar däremot att handlingsplanen inte är den gröna industriella strategi som behövs för att säkra upp arbetstillfällen av hög kvalitet.  

Från grönt håll uttrycker Per Holmgren (MP) EU-parlamentariker en stark oro.

Vi befinner oss mitt i en extremt allvarlig klimatkris. Det här är verkligen inte rätt tillfälle att minska kraven på bilindustrin och bestraffa de som redan investerat i omställning. Lyssna på klimatlarmen – inte på de mest konservativa delarna av politiken.” 

Vad händer nu?
Europaparlamentet och ministerrådet ska ta ställning till EU-kommissionens förslag om att förändra den lagstiftning som styr utsläppsmålen. Det vill säga, förslaget om att ge biltillverkare 2025–2027 på sig att nå utsläppsmålet för nya personbilar och lätta nyttofordon på 15 procent mindre utsläpp jämfört med 2021. 

Under året väntas också flera initiativ kopplade till bland annat företagsflottor och batteriåtervinning att presenteras.  

Mer information
Action Plan for the European Automotive Sector
How the EU Commission wants to drive the car sector out of crisis – Euractiv
President von der Leyen at the Strategic Dialogue on the Future of the European Automotive Industry – YouTube

Kontaktperson på Central Sweden
Madeleine Weller
Informationsansvarig

+32 496 30 69 55

Kontaktperson på Central Sweden
Philip Eriksson
EU-strateg inom Energi och klimat samt Transport och infrastruktur

+32 497 54 06 53