Bevakningsinformation

Förenklad eller urvattnad hållbarhetsrapportering med omnibus?

Published On: 2025-04-23Last Updated: 2025-05-04

En stor andel europeiska företag föreslås slippa flera krav kopplad till hållbarhetsrapportering i EU-kommissionens så kallade omnisbus-paket. Förenklingsförslaget innehåller betydande förändringar av hållbarhetslagarna CSRD, CSDDD, EU-taxonomin och CBAM – som alla har företag som målgrupp.

Bildkälla: EU-kommissionen

Enligt EU-kommissionen är syftet med omnibus-paketet (omfattar initiativen omnibus 1 och omnibus 2) att förenkla hållbarhetslagarna och minska den administrativa bördan för europeiska företag. Förslaget presenterades den 26 februari 2025 och förväntas vara det första av flera omnibus-paket för att förenkla befintlig lagstiftning inom flera olika områden. EU-kommissionen har som mål att minska den administrativa bördan i EU med minst 25 procent under mandatperioden 2024–2029. För små och medelstora företag (SME) är målet 35 procent.

Detta innebär förslaget
Sammantaget innebär EU-kommissionens omnibusförslag omfattande förändringar av de fyra förordningarna såsom höjda gränsvärden för både CSRD och taxonomin, förenklade ESRS-standarder och begränsningar av CSDDD (CS3D). Några av de viktigaste förslagen är:

  • Endast företag med minst 1000 anställda och antingen 50 miljoner euro i omsättning eller 25 miljoner euro i balansräkning ska omfattas av CSRD. Förslaget skulle innebära att antalet företag som behöver rapportera enligt CSRD minskar med 80 procent.
  • Senarelägga genomförandet av för de företag som omfattas av CSRD till år 2028. Förslaget skulle omfatta stora företag som inte än börjat följa CSRD och för noterade små och medelstora företag (våg 2 och 3).
  • Företag som inte längre omfattas av CSRD kan välja att rapportera frivilligt enligt en förenklad standard (VSME).

  • Senarelägga genomförandet med ett år för de största företagen, vilket innebär att de börjar gälla den 26 juli 2028. Riktlinjerna för hur företagen ska uppfylla de nya kraven publiceras i juli 2026.
  • Minska antalet kontroller av leveranskedjan från en gång om året till en gång vart femte år.
  • Företagens due diligence-arbete begränsas till direkta affärspartners istället för hela leverantörskedjan. Icke-direkt affärspartners ska undersökas om det finns rimliga skäl att anta att negativa effekter har uppstått eller kan uppstå där.

  • Endast företag med över 1000 anställda och 450 miljoner euro i omsättning ska ha obligatoriskt rapporteringskrav i enlighet med EU-taxonomin. Frivillig rapportering för alla andra företag.

Mindre regelbörda eller urvattning av hållbarhetsarbetet?
Det är unikt att EU-kommissionen föreslår såpass omfattande förändringar av nyligen antagen lagstiftning. Det är även intressant att lagstiftningen föreslogs under ledning av von der Leyeyen – samma kommissionsordförande som nu driver på förändringar av samma lagstiftning. Hur detta förklaras beror delvis på vilka politiska glasögon en har, men en bidragande orsak är mycket tydligt de stora förändringarna av omvärldsläget. EU efter pandemi, Ukrainakrig och Trump 2.0 är inte längre detsamma som när exempelvis EU-taxonomin föreslogs.

Den svenska regeringen är sammantaget positiv till EU-kommissionens initiativ. Enligt EU-ministern Jessica Rosencrantz (M) innebär förenklade regler inte en sänkt ambitionsnivå för klimat- och hållbarhetsarbetet.

Bland miljö- och civilrättsorganisationer är flera skeptiska till omnibusförslaget. Miljöorganisationen Världsnaturfonden (WWF) menar att förslaget utgör ett potentiellt bakslag för transparens, ansvarsskyldighet och hållbar finansiering kopplad till hållbarhetsarbetet  Intresseorganisationen European Coalition for Corporate Justice (ECCJ), som samlar 170 civilsamhällesorganisationer, skriver i ett öppet brev att Omnibus hotar att försvaga skyddet av miljön och mänskliga rättigheter och belönar företag som inte har anpassat sig till regelverket.

Reaktionerna om omnibusförslaget hos det svenska näringslivet är blandat. David Frydlinger, advokat och delägare på Cirio advokatbyrå, tror det är för tidigt att bedöma utfallet av förslaget då det är brist på data och historisk erfarenhet. Johanna Lundgren Gestlöf som är hållbarhetschef på försäkringsbolaget SPP Pension & Försäkring är skeptisk till att 80 procent av företagen ska undantas kraven i CSRD. Däremot är hon positiv till att bland annat principen om dubbel väsentlighet verkar bibehållas.

Begreppet ”Omnibus” kommer från latin och betyder ”för alla”. Det svenska ordet buss har sitt ursprung från begreppet. I detta sammanhang handlar det om att EU-kommissionen vill skapa en enhetlig ram för befintliga regler som har gemensamt syfte inom ett fokusområde. Förutom hållbarhetslagar har EU-kommissionen tidigare lagt fram omnibusförslag för bland annat konsumentlagar.

  • CSRD – direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Det syftar till att ge insyn i företagens sociala och miljömässiga påverkan.
  • CSDDD – den så kallade ”due diligence-lagen” syftar till att stora företag ska ta ansvar för miljöpåverkan, klimat och mänskliga rättigheter i sina verksamheter och leverantörskedjor.
  • EU-taxonomi – ett klassificeringssystem för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som kan beskrivas som miljömässigt hållbara.
  • CBAM – gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, även kallad EU:s klimattullar. Genom en tull på importerade produkter från länder med mindre sträng klimatpolitik ska den förhindra att energiintensiva industrier i Europa blir utkonkurrerade.

Vad händer nu?
Då omnibus-paketet endast är ett förslag från EU-kommissionen gäller fortfarande dagens lagstiftning tills något annat har beslutats.

Nästa steg är att EU-parlamentet och rådet (medlemsländerna) ska ta ställning till omnibuspaketen. Därefter väntar förhandlingar om förslaget institutionerna emellan. VId dessa förhandlingar deltar även EU-kommissionen, vilket gör att de kallas “triloger”. Den svenska europaparlamentarikern Jörgen Warborn (M) har blivit utsedd till Europaparlamentets huvudförhandlare för de delar av förslaget som rör CSDR och CSDDD.

EU-kommissionen har uppmanat EU-parlamentet och EU-rådet att hanteringen av omnibuspaket ska prioriteras. Det gäller särskilt förslagen om att skjuta fram genomförandetiden för CSRD och CSDDD. EU-kommissionen har föreslagit ett så kallat ”snabbspår” som ska leda till att beslut kan tas före sommaren 2025. Det återstår dock att se om EU-länderna och parlamentet kommer att följa EU-kommissionens föreslagna tidsplan.

Uppdatering 2025-04-23

Både Europaparlamentet och EU-länderna (via rådet) har tagit fram varsin ståndpunkt gällande EU-kommissionens förslag i Omnibus-paketet, som rör en senareläggning av CSRD med två år för de företag som omfattas av våg 2 och våg 3, samt en ettårig senareläggning av due diligence-lagen (CSDDD eller CS3D). Båda parterna har sagt ja till EU-kommissionens förslag.

Nästa steg är att EU-kommissionen, EU-parlamentet och rådet ska förhandla fram ett slutresultat.

Mer information

Fördjupad information
Mikael Scheja och Isabelle Hammarström på revision- och rådgivningsföretaget PwC diskuterar omnibusförslaget.

Kontaktperson på Central Sweden
Philip Eriksson
EU-strateg inom Energi och klimat samt Transport och infrastruktur

philip.eriksson@centralsweden.be

+32 497 54 06 53

Besök Philips profil på LinkedIn