Detta tycker Sveriges regering om EU:s nästa långtidsbudget

Published On: 2025-03-25Last Updated: 2025-04-07

Sverige anser att EU:s framtida budget bör hållas nere genom omprioriteringar. Frågan är om Sverige kan få med sig de andra EU-länderna på sin budgetrestriktiva linje?

Statsminister Ulf Kristersson på väg in till Europeiska rådets möte i Bryssel. Foto: Europeiska unionen (Bildkälla: Sverige i EU – Regeringen.se)

På tisdagen den 18 mars redogjorde Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) i EU-nämnden för den linje som Sverige kommer att driva i förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget. En skriftlig fördjupning av positionen finns även att läsa i det fakta-PM som regeringskansliet tagit fram till riksdagen angående EU-kommissionens färdplan: Vägen till nästa fleråriga budgetram från i februari. Detta är huvudpunkter i den svenska linjen om EU:s nästa långtidsbudget:

Sveriges medlemsavgift ska hållas nere
Den svenska budgetrestriktiva linjen ligger fast. Utgångspunkten är att EU-budgeten inte ska utökas och att den svenska avgiften ska hållas nere, också genom Sveriges rabatt på EU-avgiften. Den totala svenska medlemsavgiften för år 2024 låg på cirka 40 miljarder SEK efter att den årliga rabatten på knappt 8 miljarder SEK dragits av.

Just rabatten kan bli en nyckel i de kommande förhandlingarna. Den allmänna uppfattningen är att Sverige under förhandlingarna inför den nuvarande budgetperioden fick igenom rabatten i gengäld mot att gå med på den gemensamma upplåningen av ”coronamedel” (NextGenerationEU). Frågan är om historien kommer att upprepa sig denna gång?

Ingen gemensam upplåning för bidrag
Angående upplåning är Sveriges regering emot EU-gemensam sådan för att ge bidrag till medlemsländer. Formuleringen är troligen vald med omsorg då det betyder att Sverige alltså inte är emot all sorts gemensam upplåning, exempelvis SAFE-instrumentet som rör försvarsinvesteringar (i form av lån, inte bidrag).

Inga nya inkomstkällor till EU-budgeten
Regeringen ser inte heller att EU-budget ska finanseras genom ytterligare så kallade egna medel. Kristersson menar att dessa medel i praktiken är EU-skatter, det vill säga att Sverige är emot utökade egna medel av principskäl. EU-kommissionen kopplar dock ihop återbetalningen på uppskattningsvis 20-25 miljarder euro per år av NextGenerationEU (”coronamedlen”) med frågan om utökade egna medel, så det finns risk att Sverige är kommer att få backa.

Regeringen vill se en långtidsbudget som bättre speglar EU:s nuvarande utmaningar och prioriteringar. Här ser då gärna Sverige att EU:s prioriteringar ska följa de svenska (de så kallade ”fyra K:a”): Kriget i Ukraina, konkurrenskraft, klimatet och kriminaliteten. Just kopplat till Ukraina fastställer även regeringen att: ”Medel till Ukraina bör vara en självklar del av nästa fleråriga budgetram.” Troligen har denna linje starkt stöd av flera av medlemsländerna, men det kan bli svårt att få med alla 27 länder (det vill säga inklusive Ungern) på denna linje. En mycket möjlig lösning på detta är att de andra 26 länderna hittar en gemensam lösning utanför EU-budgeten.

Satsningar på försvar eller andra nya prioriterade områden bör enligt regeringen ske genom neddragningar på andra områden. Tidigare regeringar oavsett politisk färg brukar ha en liknande ingång till budgetförhandlingarna. Sveriges förra regering ville exempelvis minska är jordbruksstöd och sammanhållningspolitik under förhandlingarna 2019-2020 av den nuvarande EU-budgeten. Den nuvarande regeringen pekade däremot ut forskning, utbildnings- och ungdomsprogrammet Erasmus och utrikespolitiken under förhandlingarna 2023 om den utökning av EU-budgeten. Den nuvarande regeringen ser dock ut att ha ändrat inställning angående just forskning och utveckling och innovation, då dessa områden lyfts fram, tillsammans med regelförenklingar och en fördjupad inre marknad, som nycklar till EU:s långsiktiga konkurrenskraft i fakta-PM:et.

Regeringen går här helt på EU-kommissionens linje och välkomnar ambitionerna på enklare struktur på långtidsbudgeten med större handlingsutrymme, som också skulle innebära en mer flexibel EU:s budget som kan hantera akuta kriser. Angående flexibilitet ryktas det också om att EU-kommissionen kommer att föreslå en femårig budget denna gång. EU:s budget har under de senaste omgångarna varit sjuårig, för att skapa långsiktighet och stabilitet, men fördraget om EU:s funktionssätt fastställer att minimiperioden är fem år.

Regeringen vill även likt EU-kommissionen ha starkare koppling mellan rättsstatens principer och utbetalningar från EU:s budget. Detta ska gälla både medlemsstater och kandidatländer till EU och bör omfatta hela EU:s budget. Detta kommer dock vara svårt att genomföra i praktiken då EU:s budget måste antas enhälligt av alla EU-länder, inklusive Ungern.

EU-korrespondenten och den erkänt vassa pennan Ylva Elvis Nilsson påpekar att Sveriges hållning på inga sätt alls möjliggör för EU att få in mer pengar till att hantera världsläget. Central Sweden gör tolkningen att Nilssons bedömning är korrekt, just för att Sveriges regering inte ser att EU bör ha mer medel för att hantera världsläget, utan att EU istället bör använda budgeten annorlunda. EU-kommissionens lösning ser dock ut att föreslå en kombination av ovanstående; en större budget som används på ett nytt sätt.

Så tycker andra EU-länder
Vad de andra EU-länderna tycker om EU-budgeten, framför allt de stora som Spanien, Italien, Polen, Frankrike och Tyskland kommer ha stor betydelse på var den slutgiltiga överenskommelsen omfattar. Tysklands nya regering har dock troligen inte ännu någon (offentlig) position om EU-budgeten och de andra har i dagsläget inte presenterat en samlad bild av sina synpunkter. Den 25 mars 2025 återrapporterade statsminister Ulf Kristersson från Europeiska rådets möte den 20 mars till Sveriges riksdag och då framhålls Nederländerna och Tyskland som länder som fortsatt tycker som Sverige när det kommer till budgetrestriktivitet.

När det kommer till Frankrike så läcktes (möjligen frivilligt) i början av mars landets ståndpunkter inför budgetförhandlingarna till det franska medieföretaget Contexte. Sverige och Frankrike har samsyn med kommissionen gällande vikten av satsningar på innovation och en mer flexibel EU-budget. Till skillnad från Sverige, stödjer Frankrike även helhjärtat kommissionens förslag om nya inkomstkällor, då Frankrike ser detta som grundläggande för att kunna hantera återbetalningen av NextGenerationEU.

Vad händer nu?
Den fleråriga budgetramen kommer att fortsättas att diskuteras – både formellt och informellt – EU-länderna emellan under våren. Andra EU-länders ställningstaganden kommer också bli kända inför att EU-kommissionens förslag ska presenteras i juli 2025.

Mer information:
Återrapportering från Europeiska rådets möte (Information från regeringen 25 mars 2025) | Sveriges riksdag
Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) medverkar vid EU-nämndens öppna möte den 18 mars 2025 (redogörelsen för Sveriges ståndpunkt om EU:s långtidsbudget börjar vid 00:30:50)
Faktapromemoria gällande meddelande från kommissionen: Vägen till nästa fleråriga budgetram – Regeringen.se
Så vill Sverige se EU:s kommande långtidsbudget : EU – Altinget | Nyheter, analyser och debatt om svensk politik (2025-03-20)
Sveriges EU-politik förblir sig lik, kris eller ej – Brors & Elvis om Europa (2025-03-19)
Samråd och lägesrapport: Den framtida EU-budgeten  – Central Sweden (2025-02-19)

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef

+32 495 79 13 92