Bevakningsinformation

Ny giv ska göra EU:s industrier renare

Published On: 2025-03-12Last Updated: 2025-03-19

Lägre energipriser, statsstöd, återvinning och kritiska råmaterial – det är några av frågorna som omfattas av EU-kommissionens nya giv. Given ska ge EU bättre förutsättningar för innovation, investeringar och en mer motståndskraftig industri.

Bildkälla: EU-kommissionen

EU-kommissionens nya politiska vägledare, Kompassen för konkurrenskraft, presenterades i januari 2025. Kompassen har samma roll som Gröna given har haft under föregående mandatperiod. Detta innebär inte att målet om klimatneutralitet till år 2050 förvinner, men att EU-kommissionen numera ser det som ett mål för att stärka EU:s konkurrenskraft. Som en del i att genomföra kompassen släppte EU-kommissionen den 26 februari 2025 Given för ren industri (Clean Industrial Deal), som främst omfattar industrins omställning – och inte hela samhället som den föregående given. Given ska fungera som en flerårig plan med fokus på att fasa ut fossila bränslen inom industrin och främja investeringar. EU-kommissionen vill att given ska mobilisera 100 miljarder euro för att stödja ren tillverkning i EU.

Strategin pekar särskilt ut två huvudområden. Den ena är energiintensiva industrier (såsom stål- och metallindustrin) som EU-kommissionen anser är i stort behov av hjälp med omställningsarbetet inklusive fasa ut fossila bränslen. Den andra sektorn är cleantech-sektorn, det vill säga ren teknik som anses står i centrum för att stärka EU:s konkurrenskraft. Cirkularitet spelar även en central del. Given består av följande sex tematiska pelare:

Säkrad energitillförsel och lägre energipriser

Insatser ska bidra till att minska energikostnaderna för hushåll och företag och påskynda övergången till en koldioxidsnål ekonomi. EU-kommissionen vill bland annat bredda energiförsörjningen och satsa mer på rena energikällor (det vill säga förnybar energi och kärnkraft) och därmed även minska beroendet av importerade fossila bränslen. För att snabba på elektrifieringen ska ett arbete riktas till att förkorta tillståndsprocesser för industrier som vill elektrifiera sig och minska sina utsläpp. Som en del av detta tillkommer en handlingsplan för mer överkomliga energipriser.

Finansiering

Given innehåller flera förslag på hur offentlig finansiering ska användas för att stödja produktion av förnybar energi, utfasning av fossila bränslen och för produktion av vissa rena tekniker. Det sker både med ny finansiering genom omfördelning av EU-resurser däribland EU:s utsläppshandelssystem ETS, men också genom att befintliga program breddas mot detta område. Dessutom föreslås att luckra upp statsstödsreglerna för att göra det möjligt för medlemsstaterna att ge mer stöd till dylika satsningar, där bland annat batterisektorn särskilt nämns. En särskild ansökningsomgång inom Horisont Europa planeras för att stimulera forskning och innovation på dessa områden.

Återvinning och kritiska råmaterial

Fokus ligger på att minska EU:s beroende av importerade metaller och mineraler samt att öka återvinningen av råvaror. En del av arbetet är att i slutet av år 2026 presentera en rättsakt om cirkulär ekonomi för att påskynda den cirkulära omställningen och säkerställa att bristmaterial används och återanvänds på ett effektivt sätt. Målet är att 24 procent av materialen ska vara cirkulära senast år 2030.

Som en del i detta föreslår EU-kommissionen bland annat att så kallade Trans-Regional Circularity Hubs ska främja samarbetet mellan medlemsländerna och olika ekonomiska aktörer genom smart specialisering och uppskalning inom återvinning för att på så vis möjliggöra samordning av olika regionala materialflöden. Hubbarna ska bygga på erfarenheterna från de strategiska projekten inom ramen av förordningen om kritiska råvaror i kraft (Critical Raw Materials Act). De första strategiska projekten kommer att presenteras under första kvartalet 2025. Från Sverige har ett tiotal projektansökningar skickats in. Själva hubbarna förväntas att presenteras först fjärde kvartalet 2026.

Arbetskraft och kompetens

Given ska bemöta de krav på förändring inom arbetskraften och behovet av ny kompetens men samtidigt sätta arbetarna och lokala samhällen i centrum av den industriella omställningen. Det här ska bland annat ske genom:

Finansiering av yrkesutbildningar och tekniska högskolor inom batteriteknik, vätgas och grön kemi.
Enklare visum – och arbetstillståndsregler för att attrahera ingenjörer och tekniker från tredjeland.
Krav på industriella lärlingsprogram – företag som söker EU-stöd för gröna investeringar måste erbjuda utbildningsplatser och samarbeta med universitet och yrkeshögskolor.

Ledande marknader

EU-kommissionen ska undersöka åtgärder för att öka efterfrågan på fossilfria varor, bland annat genom kvotkrav. Ett exempel är att en viss andel klimatvänliga material ska ingå i offentliga upphandlingskontrakt.

Ytterligare förslag är ett EU-standardiseringspaket för klimatvänliga material med specifika krav för produkter som stål, cement och batterier för att underlätta marknadsintroduktion av innovativa lösningar. EU-kommissionen ska även införa en snabbspårsprocess för att godkänna ny klimatteknik på inre marknaden genom en förenklad CE-märkning för hållbara teknologier.

Globala marknader och internationella partnerskap

EU ska säkerställa stabila värdekedjor och tillgång till råmaterial genom handel och internationella samarbeten. Det innebär också att införa strikta miljö- och produktionsstandarder för att påverka både inhemsk och internationell handel. Dessutom ska EU investera utomlands och öppna marknader för utländska investerare, med krav som speglar EU:s standarder.

Några reaktioner på given
Svenskt Näringsliv är överlag positiv till given och tycker den är ett steg i rätt riktning.

– [D]et faktum att fokus nu ligger på hur industrins konkurrenskraft påverkas av olika lagförslag, och vilka behov som industrin har för att kunna vara konkurrenskraftig och hävda sig på den globala spelplanen är helt nödvändigt, säger Stefan Sagebro, expert på industripolitik, konkurrens och statsstöd på Svenskt Näringsliv.

Däremot ser Sagebro en problematik i att given introducerar ytterligare finansieringsinitiativ till en redan snårig flora av olika finansiella stöd och att ytterligare uppluckring av statsstödsregler kan snedvrida konkurrensen än mer än vad som redan sker idag. Den starka andan av ”EU first” som präglar given, alltså att styra marknaden mot att premiera varor skapade i EU, ses också på med oro, då det anses hämma konkurrenskraften och skapa högre priser för konsumenterna.

Jakop Dalunde, generalsekreterare för Hagainitiativet säger i en intervju med Aktuell Hållbarhet att:

– Det här är ett steg i rätt riktning. En europeisk motsvarighet har saknats till USA:s Inflations Reduction Act … Kommissionen vill styra mer mot hållbarhet och resiliens i värdekedjor så att vi blir mindre sårbara geopolitiskt och stimulerar lokal europeisk produktion.

Vad händer nu?
Given är inte bindande i sig utan är en strategi i vilken lagstiftningsförslag pekas ut. I given finns däremot en tidsplan på när de olika lagstiftningsförslagen kommer att presenteras. Däribland:

En delegerad rättsakt om koldioxidsnål vätgas – Q1 2025
En ny ram för statligt stöd enligt given för en ren industri – Q2 2025
Rättsakt om påskyndad utfasning av fossila bränslen i industrin – Q4 2025
Förstärkning och utvidgning av mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) Q3 2025 och Q1 2026
Översynen av direktivet om offentlig upphandling – Q4 2026
Rättsakt om den cirkulära ekonomin – Q4 2026
Trans-Regional Circularity Hubs – Q4 2026

Mer information
EU-kommissionen: Given för en ren industri: En gemensam färdplan för konkurrenskraft och utfasning av fossila bränslen
EU-kommissionens faktablad på svenska om given för en ren industri
EU-kommissionens frågor & svar om Given för ren industri
Lyssna på Euractivs intervju med Kommissionär Roswall om given för en ren industri (2025-02-25)