InvestAI: Kommissionens storsatsning som ska göra EU ledande inom artificiell intelligens
EU-kommissionen mobiliserar 200 miljarder euro med initiativet InvestAI som ska öka antalet investeringar i artificiell intelligens under kommande år. Högst upp på agendan är att bygga fler AI-gigafabriker för att främja EU:s konkurrenskraft, forskning och innovation samt offentlig-privata partnerskap. Går EU mot ett skifte i sin AI-politik – från att betona riskerna till att se innovationsmöjligheter?
Vad är InvestAI?
EU-kommissionens nya initiativ InvestAI omfattar 200 miljarder euro för att öka europeiska investeringar i artificiell intelligens (AI) de kommande fem åren. Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, presenterade InvestAI under tvådagarseventet AI Action Summit i Paris den 11 februari 2025. På toppmötet närvarade världsledare från 80 länder, men även flera höga näringslivschefer och representanter från civilsamhället. På plats var även två av kommissionens vice ordföranden; finskan Henna Virkunnen, som är techkommissionär, och fransmannen Stéphane Séjourné, industrikommissionären. Till skillnad från tidigare AI Summits markerar den tredje upplagan ett tydligt skifte i synen på AI, då möjligheterna betonades mer än riskerna med den nya medieteknologin.
Titta på hela von der Leyens tal nedan:
Vad omfattar InvestAI?
Initiativet inkluderar en ny fond på 20 miljarder euro som ska användas för att bygga fyra AI-gigafabriker och expandera infrastrukturen i EU. Fonden består av aktier med olika risk- och avkastningsgrader för att locka fler investerare.
EU-kommissionen menar att gigafabrikerna kommer att vara mer avancerade än de existerande AI-fabrikerna och att de exempelvis kommer använda 100 000 av senaste generationens AI-chip. Det är fyra gånger mer än vad AI-fabrikerna använder i dagsläget. Gigafabrikerna kommer på så sätt att kunna förbättra AI-modellerna genom mer träning.
I december 2024 gick kommissionen ut med att Sverige är ett av sju länder i EU som ska få en egen AI-gigafabrik. Fabriken Mimer kommer att finnas på Linköpings universitet, som ingår i ett partnerskap med forskningsinstitutet RISE. Det innebär att AI-gigafabrikerna kommer att förses med en superdator, en mycket avancerad dator som kan hantera stora mängder data och arbeta med AI. Dessa sju gigafabriker ska fungera som centrala AI-noder i EU för att driva forskning och innovation.
Bildkälla: EU-kommissionen
Enligt kommissionen är InvestAI ett av världens största offentlig-privata partnerskap, som kommer att föra universitet, näringsliv och finansiella aktörer närmare. Kommissionen har tagit inspiration efter CERN:s arbetsmodell, som är den Europeiska organisationen för kärnforskning i Schweiz, och hoppas att det ska leda till mer samverkan mellan sektorerna.
Med utgångspunkt i von der Leyens politiska riktlinjer och den nya konkurrenskraftskompassen är målet att Europa ska bli en “AI-kontinent”. Detta genom att stärka EU:s konkurrenskraft, forskning och innovation samt kritiska sektorer som energi, hälsa och sjukvård. Eftersom EU numera laggar efter både Kina och USA. Det amerikanska företaget OpenAI, som äger ChatGPT, lanserade i januari ett fyraårigt investeringsprojekt på 500 miljarder dollar tillsammans med president Trump och andra stora teknikföretag. EU befinner sig därmed i en kapplöppning om vem som har mest utvecklade AI-modeller.
Hur finansieras InvestAI?
Totalt kommer EU att mobilisera 50 miljarder euro. Kommissionen menar att finansieringen delvis kommer att komma från programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa och InvestEU. Utöver det kan EU-länderna även att stå för en del av finansieringen genom deras sammanhållningspot. Det är dock inte helt enkelt att hur som helst flytta medel ur fonderna inom sammanhållningspolitiken, vilket om någon kommissionen borde veta. Central Sweden ställer sig således tveksam till att just denna del av de utlovade medlen faktiskt kommer att realiseras.
Övriga 150 miljarder euro står privat sektor för genom EU AI Champions initiativet som också lanserades den 11 februari på AI Action Summit. Bland de 60 företag som stödjer initiativet finns svenska företagen SAAB och Spotify med.
Tillsammans kommer dessa 200 miljarder euro att möjliggöra ett av pilotfallen av strategisk teknologi som kommissionen har inkluderat i konkurrenskraftskompassen. Pelare ett i kompassen för konkurrenskraft understryker just forskning och innovation för att minska gapet till Kina och USA.
Vilka är reaktionerna på AI-initiativet?
Reaktionerna på InvestAI har varit blandade. Initiativet har i viss mån tagits emot väl då det bedöms kunna hjälpa EU att ligga i framkant i AI-utvecklingen. Kritiker menar dock att EU står för en för liten del av finansieringen och har för mycket reglering, såsom AI-akten och dataskyddsförordningen, som gör att investerare i förlängningen väljer bort EU. På AI Action Summit visade framförallt USA och Storbritannien sitt missnöje genom att inte skriva på deklarationen för inkluderande och hållbar AI. Den amerikanske vicepresidenten JD Vance kritiserade också starkt EU:s regleringar.
Vad händer nu?
Kommissionen kommer senare under året att presentera ytterligare ett initiativ som heter Apply AI. Det initiativet kommer att fokusera på samhällsbärande sektorer. Kommissionen kommer även att informera om ytterligare fem AI-gigafabriker som ska byggas i närtid. Totalt förväntas alltså tolv AI-gigafabriker att etableras för att hjälpa EU leverera hållbar och trovärdig AI.
