Vad blir prioriteringarna för smart specialisering efter 2020?

Den 27 – 28 november 2018 anordnade EU-kommissionen en stor konferens för samtliga partnerskap inom de tre tematiska S3-plattformarna (S3P) i Bilbao, Spanien. Huvuddelen av konferensen var styrgruppsmöten för de tematiska plattformarna samt en stor gemensam träff för samtliga partnerskap inom de tre S3P; industriell modernisering, agri-food samt energi. Över 250 personer deltog på konferensen. I samband med konferensen anordnade Vanguardinitiativet ett seminarium specifikt om det nya instrumentet interregionala innovationsinvesteringar (komponent fem) inom Interreg, samt att flera av partnerskapen hade enskilda möten för att diskutera utvecklingen och framtiden för arbetet inom partnerskapen.

Under S3P-konferensen i Bilbao 27 – 28 november deltog EU-kommissionen med en stor delegation från flera generaldirektorat, vilket visar att smart specialisering sträcker sig över många olika policyområden. Under den inledande delen av konferensen deltog direktörer och enhetschefer från inte mindre än fem av kommissionens generaldirektorat; REGIO, GROW, AGRI, ENER samt RTD. Diskussionerna kretsade mycket kring styrning och uppföljning av arbetet med smart specialisering, samt det ökade fokuset på smart specialisering i nästa programperiod.

Smart specialisering 2021 – 2027
I EU-kommissionens förslag om ny långtidsbudget för åren 2021 – 2027 är smart specialisering ett högprioriterat område. Detta är främst tydligt i förslaget om sammanhållningspolitiken, men det finns även tydliga kopplingar i förslaget om nästa ramprogram för forskning och innovation, Horizon Europe, samt i sektorsprogrammen Digital Europe och Single Market Programme.

Tematisk koncentration
I förslaget om sammanhållningspolitiken föreslås antalet tematiska mål minskas från dagens elva till fem övergripande politiska prioriteringar. Ett steg i att modernisera sammanhållningspolitiken är ambitionen om att en större andel av medlen ska investeras i forskning och innovation. Kommissionen föreslår därför att EU:s medlemsländer ska satsa merparten av medlen från ERUF på de två första prioriteringarna i nästa programperiod. För Sveriges del innebär detta att 85 % av medlen inom ERUF ska koncentreras till de två första politiska prioriteringarna Ett smartare Europa samt Ett grönare, koldioxidfritt Europa. Den första prioriteringen Ett smartare Europa omfattar arbetet med smart specialisering.

Från förhandsvillkor till nödvändiga villkor
EU-kommissionen föreslår även att ersätta det som i nuvarande programperiod kallas förhandskrav (förhandsvillkor/ex-ante conditionalities) med så kallade nödvändiga villkor (enabling conditions). Ett av förhandskraven inför nuvarande programperiod var att alla medlemsländer och regioner skulle ha utvecklat strategier för smart specialisering för att tillges stöd från ESI-fonderna för forsknings- och innovationsinsatser. De nödvändiga villkoren som föreslås introduceras i nästa programperiod kommer att vara färre och mer fokuserade än vad förhandskraven är, samt att de föreslås löpande följas upp och utvärderas under hela programperioden. Medlemsstater ska inte kunna få finansiering kopplat till specifika målsättningar utbetald om inte de nödvändiga villkoren för denna målsättning är uppfyllda. Detta för att säkerställa att insatserna överensstämmer med EU:s politiska ramverk och strategier.

God styrning av den nationella eller regionala strategin för smart specialisering är det enda nödvändiga villkoret för den första politiska prioriteringen Ett smartare Europa.  För att bedöma huruvida nationell och regional nivå lever upp till detta villkor finns sju uppfyllningskriterier: verktyg för övervakning och utvärdering för att mäta resultaten i förhållande till strategins mål samt åtgärder för internationellt samarbete är två av dessa.

Under konferens belyste EU-kommissionen vikten av att nationell och regional nivå aktivt arbetar med att förbereda sig inför dessa förändrade förutsättningar och uppdaterar sina regionala innovationsstrategier för smart specialisering (RIS3) för att leva upp till kraven.

Samordna satsningarna från olika europeiska finansieringsinstrument, samt bättre samordning av satsningar från europeisk, nationell och regional nivå

En strategisk komponent i smart specialisering är att bättre samordna satsningarna från olika europeiska finansieringsinstrument men även i förlängningen att bättre samordna satsningarna från europeisk, nationell och regional nivå. Det är mot denna bakgrund som en RIS3 är ett förhandskrav för tillgång till de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESIF) i nuvarande programperiod. För att möjliggöra investeringar i interregionala innovationsprojekt räcker inte den finansiering som finns på EU-nivå. Nationell och regional nivå behöver bidra till att skapa kombinerad finansiering för att nå en av de väntade effekterna med smart specialisering, det vill säga ökad effektivitet i offentliga investeringar och mer synergier mellan olika finansieringsverktyg, exempelvis mellan ESIF och sektorsprogrammen. Under styrgruppsmötet för den tematiska S3-plattformen för industriell modernisering fick fem av plattformens 18 partnerskap möjlighet att presentera nya investeringsprojekt som har uppkommit på grund av deltagandet i partnerskapen.

Johanna Bond, Central Sweden, presenterar Örebroregionens samarbete med Emilia Romagna 

Ett sådant investeringsprojekt som har fått mycket uppmärksamhet både inom Vanguardinitiativet och EU-kommissionen är projektet som Örebroregionen driver tillsammans med den italienska regionen Emilia Romagna. Det som uppmärksammas är att Region Örebro län i projektet använder egen regional finansiering för att finansiera aktiviteter i en annan europeisk region. Under konferensen var det väldigt tydligt att det är denna typ av politiskt engagemang från regional och nationell nivå som EU-kommissionen vill se i arbetet med smart specialisering för att skapa synergier mellan olika finansieringsverktyg och skapa bättre förutsättningar för interregional samverkan.

Tydliggöra länken mellan det övergripande RIS3-arbetet och deltagandet i partnerskapen
Ytterligare en fråga som återkommande diskuterades under konferensen var vikten av att regionernas engagemang i de tematiska S3-plattformarna måste ha en tydlig länk till det övergripande arbetet med smart specialisering i regionen. Deltagandet i partnerskapen ska vara en effekt av de arbete som görs inom ramen för smart specialisering, och resurser och finansiering ska redan finnas tillgängligt i regionen och på nationell nivå inom de områden som man väljer att engagera sig i inom partnerskapen. Partnerskapen ska vara en möjlighet för regionala aktörer att skala upp det arbete som redan görs i regionen.

För mer information
Läs Central Swedens artikel om prioriteringarna för sammanhållningspolitiken här 
Läs Central Swedens artikel om förslaget om ERUF här
Läs mer om S3P-konferensen här

2018-12-12T18:53:07+00:00 2018-12-12|