Tre framtidsscenarier utpekade för sammanhållningspolitiken efter 2020

Den 14:e februari presenterade EU-kommissionen ett diskussionsunderlag för nästa fleråriga budgetram. I diskussionsunderlaget behandlas en rad olika scenarier för hur långtidsbudgeten kan komma att utformas samt vilka konsekvenser dessa scenarier skulle ha för fortsatta insatser kring jobbskapande, tillväxt samt för EU-samarbetet i sin helhet. För sammanhållningspolitikens del presenteras tre olika scenarier där bara en av tre scenarion innebär strukturfondsfinansiering till Sverige.

Nyligen presenterade kommissionen ett diskussionsunderlag innehållandes olika scenarier för hur de fleråriga budgetramarna kan komma att utformas efter att den innevarande långtidsbudgeten löper ut 2020. Scenarierna tar sin huvudsakliga utgångspunkt i att Storbritannien, ett nettobidragsbetalande land, lämnar Unionen. Men även de politiska fokusförskjutningar som skett de senaste åren, med ett allt större fokus på gränsbevakning, migration, säkerhet och försvar, räknas också in de möjliga scenarier som kommissionen presenterar i diskussionsunderlaget.
Frågan om vad som kan uppfattas bringa europeiska mervärden och vad medlemsstaterna bör och kan göra var för sig i enlighet med subsidiaritetsprincipen ser därför ut att bli avgörande för hur nästa långtidsbudget slutligen kommer utformas.

Scenarier för forskning och innovation
Vad gäller forskning och innovation uppfattas det nuvarande ramprogrammet, Horisont 2020, ha ett tydligt europeiskt mervärde vilket bidragit till fler jobb, tillväxt och nya innovativa lösningar. Här målar kommissionen upp tre scenarier som i två fall pekar på en kraftigt utökad budgetram. De framlagda scenarierna för nästa ramprogram för forskning och innovation (FP9) kan således sägas vara i linje med de yttranden som både europarlamentet, regionkommittén samt ett flertal medlemsstater lämnat om att ytterligare förstärka ramprogrammet.

Scenarier för sammanhållningspolitiken
För sammanhållningspolitikens del pekas också tre möjliga scenarier ut, varav två innehåller betydande nedskärningar. Det första scenariot är att sammanhållningspolitiken ligger kvar på dagens nivå av utgifter, men att man i större utsträckning riktar åtgärderna. I de två scenarier där nedskärningar i sammanhållningspolitiken genomförs skulle det innebära att Sverige, och därmed Central Swedens ägarregioner, kommer undantas finansiering från sammanhållningspolitiken. I dessa två scenarier skulle sammanhållningspolitiken endast komma EU:s mest eftersatta regioner till del.

Om nedskärningar i ESI-fonderna görs utan att dessa kompenseras med nationella anslag kan nedskärningarna få allvarliga konsekvenser för de fortsatta kapacitetsbyggande insatserna bland annat inom smart specialisering i Central Swedens ägarregioner, vilket vi skrivit om tidigare.

Vad händer nu?
Nästa steg är att det kommer att hållas ett informellt toppmöte den 23 februari där diskussionsunderlaget som presenterades den 14 februari kommer stå i fokus. I maj planeras sedan EU-kommissionen lämna förslag på en ny flerårig budgetram för den Europeiska Unionen. Rådet och europarlamentet ska sedan behandla förslaget innan det antas.

Den svenska regeringens position är att man inte vill öka sin medlemsavgift för att täcka det underskott som Brexit medför. Regeringen vill istället se omprioriteringar i budgeten till fördel för gemensamma åtgärder som säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning och klimatomställning. Detta ska ske genom väsentliga minskningar av utgiftsramarna för jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. Central Sweden kommer fortsätta att följa utvecklingen.

Mer information
Läs kommissionens pressmeddelande genom att klicka här.
Läs diskussionsunderlaget genom att klicka här.

2018-03-20T15:35:37+00:00 2018-02-21|