Sveriges landrapport 2019: Transport, Energi och Miljö

Landrapporten för Sverige 2019 innehåller bland annat rapporter inom områdena transport, energi och miljö. Inom de här områdena beskrivs Sveriges investeringar inom transport-, energi- och miljösektorn. Den beskriver även Sveriges energimarknad och de klimatmål som finns för landet.

Landrapport Sverige 2019 är en rapport av EU-kommissionen som granskar makroekonomiska obalanser. Rapporten publicerades 27 februari och tar upp flera olika sektorer, bland annat transport, energi och miljö och hur Sverige investerar inom dessa områden.

Transport

Inom transportinfrastrukturområdet kommer Sverige investera betydande under de närmsta 10 åren. Den nationella infrastrukturplanen 2018–2029 anslår 700 miljarder kronor under programperioden, vilket är 100 miljarder mer än den förra perioden. Sverige har samtidigt investerat över EU genomsnittet för transportinfrastruktur under de senaste 10 åren. Särskilt fokus ligger på utvecklingen av Sveriges järnvägssystem för att öka kapaciteten men också investeringar i farleder och slussar. Detta för att främja omställningen från vägtransporter till järnvägs- och sjötransporter.

Den svenska transportinfrastrukturen ligger på 13:e plats av EU:s medlemmar enligt Global Competitiveness Report. På järnvägssidan ligger Sverige på 25:e plats, därav att Sverige nu investerar mycket i att förbättra järnvägssystemen tillsammans med de andra transportsätten, väg och farled. Investeringarna ska främja ökade sammankopplingarna mellan olika regioner och minskad miljöpåverkan. Sverige har också i sin infrastrukturplan planerat att bygga tre olika sträckor för höghastighetståg mellan städerna Göteborg, Stockholm och Malmö.

Energi

Den svenska elmarknaden är sedan 1996 avreglerad vilket har gjort den mer dynamisk och konkurrenskraftig. Sverige gynnas av en dynamisk elmarknad och det har exempelvis lett till förbättrade anslutningsmöjligheter till både våra nordiska grannar samt andra europeiska länder vilket är gynnsamt för Sverige. Leverantörernas makt vid prissättning är låg med tanke på den låga bytesgraden mellan leverantörerna samt dess starka konkurrenskraft. Sveriges energianvändning kommer från stor del av förnybar energi. Andelen förnybar energi ligger på 54,5% vilket är över Sveriges landspecifika EU 2020-mål på 49%. Framförallt är det en väl utvecklad vattenkraft som gör att Sverige klarar målet.

I juni 2018 presenterades ett utkast för en nationell energi- och klimatplan i Sverige. Planen ska se över de investeringsbehov som finns i Sverige inom energi- och klimatsektorn. Planen ska vara antagen innan årsslutet i enlighet med den senaste förordningen om styrningen av EU:s energiunion.

Miljö

Sverige har en ambitiös klimatpolitik som drastiskt minskat Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sverige är på väg att klara av 2020-målen och har en nationell klimatplan som är mer ambitiös än EU:s klimatmål. Sverige har också som mål att redan år 2045 ha nettonollutsläpp, vilket är mer ambitiöst än EU-kommissionens långsiktiga klimatstrategi till 2050. Sedan 2018 har Sverige också en klimatlag vilket slår fast hur Sveriges arbete med klimatet ska fortskrida.

Sveriges arbete med klimatmålen riktar in sig särskilt på transportsektorn där incitament för gröna fordon har skapats tillsammans med högre miljöstandarder för tunga fordon. Lågutsläppszoner är ytterligare en strategi för att öka antalet gröna fordon på vägarna.

Miljöskatterna är, i jämförelse med BNP, relativt låga i Sverige vilket beror på att de har ändrat beteendet bland befolkningen när de var högre. Skattesänkningar och rabatter på icke förnybara energikällor fasas samtidigt ut.

Mer information

Sveriges Landrapport 2019

2019-03-27T11:00:11+01:00 2019-03-13|