Studie om genomförandet av smart specialisering i Sverige

I en rapport om genomförandet av smart specialisering i Sverige, framtagen på uppdrag av EU-kommissionens generaldirektorat för stads- och regionalpolitik (DG REGIO), presenteras en översyn av hur förhandskravet om en regional strategi för smart specialisering har förverkligats i Sverige i nuvarande programperiod. Vidare undersöks även hur förutsättningarna för Sveriges regioner att leva upp till villkoret om god styrning av den regionala strategin för smart specialisering ser ut inför nästa programperiod. Att inleda en dialog om hur nationell-regional koordinering av S3 kan utvecklas samt att alla NUTS2-regioner bör initiera förstudier för att identifiera gemensamma S3- prioriteringar som bör utgöra grunden för de operativa programmen i kommande programperiod, är några exempel på de rekommendationer som presenteras i rapporten.

I mitten av oktober 2019 presenterades en rapport om genomförandet av smart specialisering i Sverige som David Paulsson, oberoende expert, har skrivit på uppdrag av EU-kommissionens generaldirektorat för stads- och regionalpolitik (DG REGIO). Rapporten ger en översyn av hur förhandskravet (ex-ante conditionalities) i den nuvarande programperioden (2014 – 2020) om att det ska finnas en nationell eller regional strategi för smart specialisering för att möjliggöra tillgång till den europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) har implementerats i Sverige. Rapporten ger också god insikt i förutsättningarna för Sveriges regioner att leva upp till de nya kraven för ERUF som kommissionen har föreslagit ska gälla i nästa programperiod (2021 – 2027), de så kallade nödvändiga villkoren (enabling conditions). Jämfört med förhandskraven är de nödvändiga villkoren färre och mer fokuserade och till skillnad från förhandskraven kommer de nödvändiga villkoren följas upp löpande under hela programperioden. För sammanhållningspolitiskens politiska mål ett, ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling, föreslås ett nödvändigt villkor; god styrning av den nationella eller regionala strategin för smart specialisering. Kopplat till detta villkor finns sju uppfyllningskriterier[1].

I arbetet med rapporten har samtliga 21 svenska regioner, Tillväxtverket, Näringsdepartementet, Vinnova samt ett antal regionala Brysselkontor intervjuats. I rapporten beskrivs sex övergripande utmaningar som framträtt i intervjuerna. Vidare presenteras en analys av Sveriges förutsättningar att leva upp till de sju uppfyllningskriterierna. Rapporten avslutas med ett antal rekommendationer.

Rapporten visar att det inte finns någon enhetlig modell för hur regionala innovationsstrategier för smart specialisering (RIS3) är utformade i Sverige men också att det finns flera tydliga likheter i regionernas strategier. Över hälften av Sveriges regioner har under programperioden antagit en uttalad RIS3, de flesta av de resterande regionerna är i processen att ta fram en RIS3. De återstående regionerna har vissa element av en RIS3 på plats, så som uttalade prioriteringar i olika strategier, i till exempel den regionala utvecklingsstrategin.

Vad gäller förutsättningarna för Sveriges regioner att uppfylla de sju uppfyllningskriterierna kopplat till det nödvändiga villkoret om god styrning av smart specialisering, visar rapporten att vissa kriterier som Sveriges regioner utan svårigheter kan uppfylla, såsom åtgärder för industriell omvandling samt effektivt fungerande entreprenörsprocess. Sedan finns det andra kriterier som bör vara relativt oproblematiska men där det finns vissa aspekter som bör adresseras. Detta gäller kriterierna om analys av flaskhalsar för innovationsspridning, åtgärder för att förbättra nationella eller regionala forsknings och innovationssystem, samt åtgärder för internationellt samarbete. En utmaning som rapporten pekar på gällande internationellt samarbete är att även om det finns kapacitet till deltagande i internationellt samarbete i regionerna och att flera regioner deltar redan idag aktivt i flera europeiska sammanhang baserat på arbetet med smart specialisering (så som Vanguardinitiativet och de tematiska S3-plattformarna), finns det stora regionala skillnader. I rapporten föreslås att flera regioner bör utveckla mer konkreta åtgärder och tydligare integrera arbetet med ökat internationellt samarbete som ett uttalat syfte i arbetet med smart specialisering.

Kopplat till de två kvarstående kriterierna; behöriga regionala/nationella institutioner eller organ som ansvarar för förvaltningen av strategin för smart specialisering samt verktyg för övervakning och utvärdering för att mäta resultaten i förhållande till strategins mål, belyser rapporten flera utmaningar som bör lösas för att kriterierna ska uppfyllas.

Några exempel på rekommendationer som presenteras i rapporten för att överbrygga de utmaningar i genomförandet av smart specialisering som har identifierats i rapporten är:

  • Regeringskansliet bör tydliggöra en position eller förväntningar på vilken nivå ansvaret för innovationsstrategierna för smart specialisering bör ligga.
  • Tillväxtverket skulle kunna fokusera det fortsatta S3-stödet på några av de utmaningar som presenteras i rapporten och bör överväga att rikta vissa insatser till vissa typer av regioner.
  • I något av de relevanta nationella forum, så som RND FoI-nätverket eller nätverket för smart specialisering, bör regioner, Näringsdepartementet, Tillväxtverket, och Vinnova inleda en djupgående dialog om hur nationell-regional koordinering av smart specialisering kan utvecklas.
  • Regeringen bör inkludera ett uppdrag i villkorsbeslutet för styrning av resurser till regioner att regionerna är ansvariga för integreringen av smart specialisering i den regionala forsknings- och innovationspolitiken.
  • Alla NUTS2-regioner bör initiera förstudier eller liknande kring gemensamma analyser, prioriteringar och styrning av smart specialisering på en NUTS2-nivå. Dessa förstudier bör utgöra grunden för de operativa programmen i kommande programperiod.
  • Säkerställa en harmonisering mellan övervakning och utvärdering av 1.1-medlen, ERUF och smart specialisering.

För mer information
Läs rapporten i sin helhet här 

[1] 1) Aktuell analys av flaskhalsar för innovationsspridning, bl.a. digitalisering, 2) Behöriga regionala/nationella institutioner eller organ som ansvarar för förvaltningen av strategin för smart specialisering, 3) Verktyg för övervakning och utvärdering för att mäta resultaten i förhållande till strategins mål, 4) Effektivt fungerande entreprenörsprocess, 5) Nödvändiga åtgärder för att förbättra nationella eller regionala forsknings och innovationssystem, 6) Åtgärder för att hantera industriell omvandling, 7) Åtgärder för internationellt samarbete

2019-11-11T09:39:59+01:00 2019-11-06|