Sammanhållningspolitikens framtid adresserades av EU:s budgetkommissionär

Vid ett anförande under ett arrangemang anordnat av tankesmedjan European Policy Center presenterade EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger att Brexit och nya prioriteringar inför utformandet av EU:s nästa långtidsbudget skulle kunna innebära att omkring 5–10 % av nuvarande medel kan komma att försvinna från sammanhållningspolitiken. Oettinger menade samtidigt att kommissionen ser att sammanhållningspolitiken har haft mycket goda effekter i både policy- och kapacitetsbyggande syften genom bland annat smart specialisering, något som enligt Oettinger har bidragit till att regionerna har skalat upp sitt tillväxt- och innovationsarbete på en europeisk nivå.

Vid en policydialog om sammanhållningspolitikens framtid och förutsättningar efter 2020, anordnad av den Brysselbaserade tankesmedjan European Policy Centre (EPC) den 14 mars, höll EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger ett anförande. Oettinger presenterade bland annat att Brexit och nya prioriteringar som medlemsländerna uttalat inför utformandet av EU:s nästa långtidsbudget skulle kunna innebära att anslagen till sammanhållningspolitiken minskas med omkring 5–10 %.

Under sitt anförande uppehöll sig Oettinger vid att han anser att det är fel att se budgeten som ett sorts nollsummespel mellan nettobetalare och nettomottagare. Oettingers utgångspunkt är att alla tjänar på EU:s budget och i arbetet med framtagandet av nästa långtidsbudget har diskussioner inom kommissionen främst centrerats kring att prioritera de frågor som skapar mervärden i samtliga EU:s medlemsländer. Oettinger menade att rikare länder visserligen betalar mer till budgeten, men att de också tjänar mer på samarbetet genom att vara en del av EU:s inre marknad.

Vidare presenterade Oettinger att kommissionens arbete med nästa långtidsbudget kretsat kring fyra vägledande principer:

  •  Stärkt ekonomi och konkurrenskraft
  •  Solidaritet mellan medlemsländerna
  •  Klimat- och hållbar utveckling
  • Extern och intern säkerhet

Oettinger beskrev även de goda effekter som sammanhållningspolitiken haft i både policy- och kapacitetsbyggande syften genom bland annat smart specialisering, något han menade inte bara låtit regioner utarbeta fokuserade regionala tillväxt- och innovationsstrategier utan som även bidragit till att regioner har skalat upp sitt tillväxt- och innovationsarbete på europeisk nivå. Detta bland annat genom de tematiska S3-plattformarna samt interregional klustersamverkan. I sitt anförande lovordade han även EU:s nuvarande ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, och utlovade större satsningar i det kommande ramprogrammet. I det framtida ramprogrammet, FP9, vill han både se tydligare regelförenklingar samt större synergiskapande mellan det nya forskningsprogrammet och EU:s övriga program och fonder.

Vad händer nu?
I början av maj lägger kommissionen fram sitt förslag till ny långtidsbudget. Efter detta inleder Europaparlamentet och rådet (medlemsländerna) förhandlingar om den slutliga utformningen av långtidsbudgeten. Historiskt sett har parlamentet anfört att man vill se större anslag, emedan rådet – som fattar det slutliga beslutet efter att ha fått parlamentets medgivande – haft en mer restriktiv linje. Det slutgiltiga beslutet om EU:s nästa långtidsbudget väntas fattas under våren 2019, dock finns en överhängande risk för förseningar i detta arbete, på grund av de komplexa förhandlingarna som väntar.

Central Sweden kommer fortsatt nära bevaka utvecklingen kring EU:s nästa långtidsbudget.

För mer information
Läs vår tidigare artikel om sammanhållningspolitikens tre framtidsscenarier genom att klicka här.

EU:s budgetkommissionär, Gunther Oettinger.

2018-03-27T17:57:51+02:00 2018-03-21|