Rekommendationer om prioriterade områden för investeringar inom sammanhållningspolitiken 2021 – 2027

Den 27 februari publicerades EU-kommissionen Vinterpaketet inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Sverige lyfts åter fram som ett land med ekonomiska obalanser, främst på grund av bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning. Nytt för i år är införandet av rekommendationer kring investeringsriktlinjer för de sammanhållningspolitiska medlen 2021 – 2027. Dessa rekommendationer kommer att utgöra grunden för en dialog mellan Sverige och kommissionens avdelningar inför programplaneringen av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden+ (ESF+) i nästa programperiod.

Den 27 februari 2019 presenterade EU-kommissionen de årliga landrapporterna, som en del av det ekonomiska vinterpaketet inom den europeiska planeringsterminen, som beskriver den sociala och ekonomiska situationen i varje enskilt EU-land. Precis som tidigare år lyfts Sverige fram i rapporterna som ett av 13 länder med ekonomiska obalanser, främst på grund av bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning.

I årets landrapport introducerades en ny del som syftar till att ge rekommendationer gällande förutsättning för ett effektivt genomförande av sammanhållningspolitiken 2021 – 2027. Denna del kallas Investeringsriktlinjer för sammanhållningspolitiska medel 2021–2027 och presenteras i bilaga D i landrapporten. Prioriteringarna baseras på en analys av regionala skillnader och flaskhalsar i fråga om investeringar och kommer att utgöra grunden för en dialog mellan Sverige och kommissionens avdelningar inför programplaneringen av den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden+ (ESF+).

De områden som EU-kommissionens pekar ut som föreslagna prioriteringar för Sverige som förutsättningar för ett effektivt genomförande av sammanhållningspolitiken är:

  • Politiskt mål 1: Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling
  • Politiskt mål 4: Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

I det första politiska målet uppmärksammas att en förutsättning för att Sverige ska nå det ambitiösa nationella målet om FoU-utgifter på 4 % av BNP är att fortsätta investera betydande medel i forskning och utveckling, målmedvetet arbeta med att bredda innovationsbasen samt medvetet arbeta för att minska de tydliga regionala skillnader som finns i Sverige i fråga om innovationsresultat och konkurrenskraft. I detta sammanhang uppmärksammas att särskilt fokus bör riktas till de tre medelinkomstregionerna i Sverige; Norra Mellansverige, Mellersta Norrland samt Småland med öarna. Medelinkomstregioner är regioner i EU-medlemsstater som har stabil ekonomisk tillväxt och är för välmående för att ta del av kapacitetshöjande EU medel. Samtidigt karaktäriseras de av brist på lämplig kompetensbas; höga arbetskraftskostnader, avindustrialisering; svårigheter att locka till sig investeringar; svaghet i förmåga att tillägna sig konkurrensutsatt finansiering; samt lägre andel finansiering än mindre utvecklade regioner inom ramen för sammanhållningspolitiken. Dessa aspekter bidrar till att dessa regioner hamnar i en så kallad ”middle income trap”.

Utöver att uppmärksamma att medelinkomstregionerna bör ges särskilt fokus beskriver EU-kommissionen bland annat att Sverige bör uppmuntra utveckling och genomförande av skräddarsydda system för smart specialisering såväl regionalt som nationellt, främja samordning av innovationsstrategierna för smart specialisering och nationella partnerskapsprogram för innovation, samt utveckla färdigheter för smart specialisering, strukturomvandling och entreprenörskap i samverkan med åtgärder för livslångt lärande inom politiskt mål 4.

EU-kommissionen sammanfattar rekommendationerna kring förutsättningar för ett effektivt genomförande av sammanhållningspolitiken i Sverige i följande fyra punkter:

  • Administrativ kapacitet hos myndigheterna att stödja och genomföra strategier för smart specialisering.
  • Mer omfattande användning av finansiella instrument och/eller bidrag till Sveriges del av InvestEU-programmet för verksamhet som ger avkastning och sparar kostnader.
  • Bygga vidare på erfarenheterna i samband med genomförandet av kommissionens pilotprojekt förindustriell strukturomvandling i Norra Mellansverige, särskilt när det gäller effekterna av ny teknik,utfasning av fossila bränslen och främjande avinkluderande tillväxt.
  • Dialog mellan arbetsmarknadens parter och dessa parters kapacitet.

För mer information
Läs landrapporten i sin helhet här

Bakgrund den europeiska planeringsterminen
Den europeiska planeringsterminen är en cykel för samordning av den ekonomiska politiken inom EU som består av fyra faser: en förberedande fas följt av den första, andra och tredje fasen. I den förberedande fasen, vilken sker under november och december månad, offentliggör kommissionen en årlig översiktsrapport gällande den europeiska tillväxten för det gångna året. I översiktsrapporten ger även kommissionen sin syn på EU:s politiska prioriteringar för det kommande året. Kommissionen lägger även i samband med detta fram ett utkast till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet.

I den första fasen diskuterar det Europeiska rådet den årliga tillväxtöversikten vilken offentliggjordes av kommissionen i den förberedande fasen samt det rekommendationsutkast som last fram. Därtill fastställer Rådet övergripande politiska riktlinjer, varpå Kommissionen senare offentliggör landrapporter vilken utgör en granskning av respektive medlemslands eventuella makroekonomiska obalanser och rekommendationer på möjliga åtgärder.

I den andra fasen lämnar medlemsländer in handlingsprogram där de redogör för sin budgetpolitik på medellång sikt samt deras strukturella reformplaner, varpå medlemsstaterna redogör för sina hur de planerar att främja sysselsättning och tillväxt.

I den tredje fasen, från juni till och med slutet av året, tar medlemsländerna hänsyn till rekommendationerna när de utarbetar de nationella budgetarna för det kommande året.

Cykeln börjar om igen mot slutet av året när kommissionen ger en översikt över det ekonomiska läget i sin årliga tillväxtöversikt för det kommande året. Kommissionen börjar se över de framsteg som enskilda länder har gjort när det gäller genomförandet av rekommendationerna.

2019-03-06T16:44:48+02:00 2019-03-06|