Rapport: nya förutsättningar för regional utveckling

I en rapport sammanställd av forsknings- och innovationsnätverket för de svenska stads- och regionkontoren i Bryssel presenteras ett antal områden i EU-kommissionens förslag om långtidsbudget för åren 2021 – 2027 som är särskilt intressanta ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. FoI-nätverkets gemensamma bedömning är att smart specialisering och det regionala perspektivet har fått en ökad betydelse i förslaget i jämförelse med innevarande programperiod. I rapporten presenteras bland annat en analys av vad förskjutningen från förhandsvillkor till nödvändiga villkor innebär för tillgången till strukturfondsmedlen i nästa programperiod, varför smart specialisering och regionalt innovationsarbete är viktiga principer i Horisont Europa samt en beskrivning av de ökade möjligheterna för samordnade insatser på regional, nationell och europeisk nivå i nästa programperiod.

Hösten 2017 bildades de svenska stads- och regionkontorens Brysselnätverk för forsknings- och innovationsfrågor (SveRegs FoI-nätverk). . Nätverket består av strateger med ansvar för bevakning av forsknings- och innovationsfrågorna på de svenska regionernas Brysselkontor. Nätverket syftar till att dela information och diskutera gemensamma frågeställningar kopplat till Brysselkontorens bevakning av FoI-området. Under hösten 2018 har FoI-nätverket gemensamt analyserat EU-kommissionens förslag om ny långtidsbudget för åren 2021 – 2017. Arbetet har skett i olika tematiska arbetsgrupper, och resultatet av detta är rapporten Nya förutsättningar för regional utveckling – exempel på hur det regionala utvecklingsarbetet kan växlas upp med EU-medel i nästa programperiod, 2021 – 2017.

Rapporten belyser ett antal områden i förslaget om nästa långtidsbudget som FoI-nätverket anser särskilt intressanta ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. Den sammantagna bedömningen av förslagen är att smart specialisering och det regionala perspektivet har fått en ökad betydelse i jämförelse med innevarande programperiod (2014 – 2020). Exempel på detta är bland annat instrumentet Europeiska innovationsekosystem i Horisont Europa som syftar till att stärka regionala innovationsekosystem, Interregionala innovationsinvesteringar (även kallat komponent fem) inom Interreg som syftar till att stötta regioner till interregional samverkan baserad på smart specialisering, samt Digitala innovationsknytpunkter (DIH) inom programmet Digitala Europa, med tydlig koppling till smart specialisering, som är ett centralt initiativ i genomförandet av programmet.

I förslaget om den framtida sammanhållningspolitiken har interregional samverkan samt investeringar i forskning och innovation fått stort genomslag. Interregional samverkan är en av två horisontella prioriteringar för samanhållningspolitiken och krav på att en större andel av fonderna ska investeras i forskning och innovation manifesteras genom förslaget från EU-kommissionen att merparten av medlen från regionala utvecklingsfonden (ERUF) ska investeras i de två första (av totalt fem) övergripande politiska prioriteringarna. För Sveriges del innebär detta att 85 % av medlen inom ERUF ska koncentreras till mål 1: ett smartare Europa och mål 2: ett grönare, koldioxidfritt Europa.

Ytterligare ett exempel på ett ökat fokus på interregional samverkan och investeringar i forskning och innovation är förslaget om det nödvändiga villkoret om god styrning av den nationella eller regionala strategin för smart specialisering och de sju uppföljningskriterier som ska avgöra om nationell eller regional nivå lever upp till detta krav, som i sin tur avgör tillgången till ERUF-medel. Nödvändiga åtgärder för att förbättra nationella eller regionala forsknings- och innovationssystem, åtgärder för att hantera industriell omvandling samt åtgärder för internationellt samarbete är exempel på tre av de sju utvärderingskriterierna som EU-kommissionen kommer att använda för att bedöma huruvida regioner kan anses ha en god styrning av den regionala strategin för smart specialisering, vilket i sin tur ska villkora tilldelningen av ERUF-medel.

I rapporten presenteras en djupare analys av alla ovan nämnda förändringar som FoI-nätverkets arbetsgrupper har arbetat med under hösten 2018. Rapporten är indelad i sex olika kapitel som tar upp:

  • En växande betydelse för smart specialisering i nästa programperiod
  • Från förhandsvillkor till nödvändiga villkor
  • Interregionala innovationsinvesteringar
  • Horisont Europa
  • Stöd till små och medelstora företag samt kluster i nästa programperiod
  • Samordna satsningar från europeisk, nationell och regional nivå

För mer information
Läs rapporten i sin helhet här
Läs Central Swedens artikel om Horisont Europa här
Läs Central Swedens artikel om Interreg här
Läs Central Swedens artikel om Digitala Europa här
Läs Central Swedens artikel om de nödvändiga villkoren här

2019-02-28T07:50:57+02:00 2019-02-27|