EU-kommissionens omarbetade förslag om långtidsbudget 2021 – 2027 väntas presenteras den 29 april. Nätverket CPMR anser att budgetförslaget måste vara mer ambitiös än det ursprungliga förslaget och att andelen sammanhållningspolitiska medel bör öka med syftet att kunna öka stödet till de regioner som är särskilt drabbade av Coronakrisen. CPMR har även publicerat en analys med tre möjliga scenarion för förhandlingarna om långtidsbudgeten och förespråkar att regelverket för de europeiska struktur- och investeringsfonderna i nuvarande programperiod bör förlängas minst ett år för att undvika allt för stora avbrott i verksamhet som finansieras av EU:s budget.

Som Central Sweden tidigare har rapporterat har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelat att kommissionen arbetar på ett omarbetat förslag om EU:s långtidsbudget 2021 – 2027. Ändringsförslagen ska, enligt von der Leyen, göra långtidsbudgeten bättre anpassad för att hantera de utmaningar EU nu står inför med Coronakrisen och kommer att omfatta ett stimulanspaket som ska säkerställa sammanhållningen inom unionen genom solidaritet och ansvarstagande. I ett tal i Europaparlamentet den 16 april beskrev von der Leyen att EU-budgeten måste vara ”moderskeppet” i denna återhämtning efter Coronakrisen.

Ambitionen är att använda EU:s långtidsbudget för att initiera stora offentliga och privata investeringar för att snabbstarta medlemsstaternas ekonomier till en återhämtning som bygger ett mer motståndskraftigt, grönt och digitalt Europa. EU-kommissionen i Sverige rapporterar att ”ett kraftigt omarbetat EU-budgetförslag från EU-kommissionen” är att vänta inom kort. Flera europeiska medier och nätverk rapporterar nu att det omarbetade förslaget kan komma att presenteras den 29 april.

Vad det omarbetade förslaget skulle innebära för förhandlingarna om långtidsbudgeten är för tidigt att säga. Nätverket CPMR förespråkar ett ambitiösare omarbetat budgetförslaget än det ursprungliga förslag om EU:s långtidsbudget 2021 – 2027 från i maj 2018 och att de sammanhållningspolitiska medel bör öka för att kunna stärka stödet till de regioner som är särskilt drabbade av Coronakrisen.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Europaparlamentet © Upphovsrätt Europeiska kommissionen 2020

CPMR har även tagit fram en analys av hur den försening vi nu ser i förhandlingarna om långtidsbudgeten påverkar sammanhållningspolitiken. CPMR menar att det är hög tid att få på plats åtgärder som säkerställer en effektiv övergång mellan programperioderna för att undvika allt för stora avbrott i verksamhet som finansieras av EU:s budget. CPMR menar att kommissionen hittills har varit motvillig till idén om en ”beredskapsplan” om att förlänga nuvarande programperiod. Allt fler röster har dock höjts för att en förlängning av nuvarande programperiod bör ske, bland annat från flera medlemsstater, ordföranden i Europaparlamentets utskott för regional utveckling (REGI) samt flera europeiska tankesmedjor (däribland EPC). CPMR rapporterar att detta har resulterat i att kommissionens generaldirektorat för stads- och regionalpolitik (DG REGIO) nu de facto undersöker möjligheterna till en ett- eller tvåårig förlängning av regelverket för de europeiska struktur- och investeringsfonderna i nuvarande programperiod.

I CPMR:s analys presenterar de tre möjliga scenarion:

  1. Nya långtidsbudgeten godkänns i slutet av 2020 utan förlängning av nuvarande struktur- och investeringsfonder
    Detta scenario förutsätter att medlemsstaterna kommer till en överenskommelse om långtidsbudgeten innan slutet av juli och att Europaparlamentet tonar ned sin position om en höjd långtidsbudget och att parlamentet bekräftar rådets överenskommelse i november/början av december. Därefter skulle de gemensamma bestämmelserna för sammanhållningspolitiken (CPR) kunna godkännas i början av 2021 vilket skulle innebära att de flesta fonder skulle kunna vara klara och beslutade under hösten 2021 och kan börja implementeras först i början av 2022. Detta skulle vara samma scenario som vi de facto stod inför i början av denna programperiod, dock med undantaget att vi i nuvarande situation är mitt upp i en hälsokris med mycket stora ekonomiska konsekvenser där de sammanhållningspolitiska medlen är mycket avgörande för att möta effekterna av Corona.
  1. Den nya långtidsbudgeten godkänns i slutet av 2020 men regelverket för nuvarande struktur- och investeringsfonder förlängs till 2021
    I detta scenario skulle långtidsbudgeten antas i slutet av 2020 samtidigt som en tillfällig lagstiftning skulle antas som möjliggör en förlängning av regelverket för nuvarande struktur- och investeringsfonder (2014 – 2020) under tiden som arbetet med att färdigställa lagstiftningen för kommande programperiod slutförs. Medlemsstater skulle med denna lösning kunna ansöka om att förlänga arbetet inom struktur- och investeringsfonderna inom ramen för 2014 – 2020 års lagstiftning med ett år (kanske till och med två år). Finansieringen skulle baseras på allokeringen för 2021 i långtidsbudgeten (oberoende av vilken långtidsbudget som finns på plats, en förlängd 2014 – 2020 budget eller 2021 – 2027 budget).
  1. Nuvarande långtidsbudget och samtliga program och fonder förlängs (minst) ett år
    Detta scenario blir automatiskt verklighet om det inte finns någon överenskommelse om långtidsbudgeten 2021 – 2027 innan utgången av 2020, vad gäller långtidsbudgeten. I detta scenario skulle, enligt bland andra CPMR och tankesmedjan EPC, det krävas att rådet och Europaparlamentet enas om att förlänga regelverket för bland annat struktur- och investeringsfonderna på samma sätt som i scenario 2 för att undvika allt för stora avbrott i verksamhet som finansieras av EU:s budget. Likaså är Brexit en avgörande komponent i detta scenario. Om Storbritannien inte ansöker om en förlängning av övergångsperioden (vilket de måste göra innan utgången av juni) innebär Brexit ett stort finansieringsgap som gör att budgettaken behöver justeras (eller nationella bidrag ökas). Förhandlingarna om dessa aspekter mellan medlemsländerna kan förväntas bli väldigt tuffa. Detta scenario skulle dock innebära att medlemsstaterna och Europaparlamentet får mer tid att förhandla kommissionens omarbetade förslag om ny långtidsbudget (som väntas presenteras den 29 april) och nästa långtidsbudget kan vara bättre anpassad att möta effekterna av Coronakrisen, än vad den eventuellt skulle vara i de två första scenarion.

För mer information
Ladda ner CPMR:s analys av de försenade förhandlingarna om långtidsbudgetens påverkan på sammanhållningspolitiken och de tre scenarierna här
Läs Central Swedens artikel om Ursula von der Leyens uttalande om omarbetat förslag om långtidsbudget 2021 – 2027 här
Läs Ursula von der Leyens tal i Europaparlamentet den 16 april i sin helhet här
Läs Central Swedens artikel om Coronakrisens påverkan på förhandlingarna om långtidsbudgeten här