Nya energimål i EU till 2030

Medlemsstaterna och Europaparlamentet har enats om nya högre energi- och klimatmål till 2030, från 27 % för både energieffektivisering och andelen förnybar energi, till 32,5 % respektive 32 %. Vidare har en överenskommelse också antagits angående styrningen av den gemensamma energi- och klimatpolitiken.

Under de senaste två veckorna har medlemsstaterna i rådet och Europaparlamentet enats om tre stora lagstiftningsakter på energi- och klimatområdet gällande åren 2021 – 2030: Direktivet för förnybar energi, energieffektiviseringsdirektivet samt direktivet för Energiunionens styrning. För de två förstnämnda handlar det om revideringar av existerande direktiv (de nuvarande direktiven gäller dock endast fram till år 2020). Tillsammans med direktivet för byggnaders energiprestanda, som de två lagstiftande organen träffade en uppgörelse om i vintras, utgör direktiven kommissionens lagstiftningspaket Ren energi för alla i Europa, också känt som Vinterpaketet, då det presenterades i november 2016. En konsekvens av de nya lagstiftningarna är en höjning av EU:s energimål till 2030, från 27 % för både energieffektivisering och andelen förnybar energi, till 32,5 % respektive 32 %.

All EU-politik går i cykler och under åren 2015 – 2018 har kommissionen haft ett tydligt fokus på energi- och klimatlagstiftning. Att överenskommelser nu också har nåtts gällande Vinterpaketet innebär att det under de kommande åren kommer vara lite mindre fokus på just lagstiftning inom energi och klimat och att EU nu kommer koncentrera insatserna på genomförande.

Direktivet för Energiunionens styrning

Lagförslaget fastställer nationella så kallade integrerade klimat- och energiplaner som ett viktigt inslag i styrningsprocessen av EU:s och medlemsstaternas energi- och klimatpolitik. Kortfattat är regelverket tänkt att fungera som en garant för att EU ska nå sina energi och klimatmål till 2030, då dessa inte är fördelade ner på medlemsstaterna, till skillnad från målen som är satta till år 2020.

Direktivet för främjande av förnybar energi

Förutom EU-målet på 32 % gällande förnybar energi till år 2030, omfattar även direktivet bestämmelser som berör biodrivmedel. Direktivet fastställer bland annat att andelen avancerade biodrivmedel (som framställs utifrån de råvaror som listas i direktivet) ska utgöra minst 3,5 % av den totala mängden drivmedel år 2030. Vidare sätts en begränsning på max 7 %, eller medlemsländernas respektive produktionsnivå år 2020, för tillgodoräkningen gällande uppfyllelse av EU:s klimatmål av grödobaserade biodrivmedel (också kallade första generations biodrivmedel). Det vill säga medlemsländerna ska inte få räkna in mer än 7% (alternativt produktionsnivån år 2020) av grödebaserade biodrivmedel i sin kvot gällande förnybar energi. Central Sweden vill här uppmärksamma att det således inte rör sig om ett förbud; grödebaserade biodrivmedel ska fortfarande få fortsätta att användas, men incitamenten att använda dem som en del i en klimatomställning för att uppnå klimatmålen kan anses minska. Direktivet fastslår också att andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 14 % i EU till år 2030 och att användningen av palmolja för att producera biobränslen ska fasas ut före 2030, ett arbete som sa inledas med att frysa importerad palmolja på befintliga nivåer. Därtill ska energi från skog klassas som förnybar och tallolja ska få räknas in som ett biobränsle, vilket är gynnsamt för den svenska skogsindustrin. Slutligen innehåller direktivet bestämmelser som främjar småskalig produktion av el för egen konsummation samt mål för förnybar energi i värmesektorn.

Energieffektiviseringsdirektivet

Energieffektiviseringsdirektivet fastställer bland annat ett energieffektivitetsmål för EU till 2030 på 32,5% med en uppräkningsklausul före 2023, som innebär att direktivet ska ses över senast 2023 för att säkerställa att det lever upp till Parisavtalet. Vidare kommer kraven på nationell energibesparing förlängas för perioden 2021–2030 och höjas till 0,8 procent per år.

Direktivet för byggnaders energiprestanda

Direktivet fastställer att medlemsländerna ska ta fram långsiktiga energirenoveringsstrategier med sikte på en utsläppsminskning i EU med 80 – 95% år 2050 från bebyggelse jämfört med 1990. Direktivet inför även minimikrav för laddinfrastruktur för elfordon på parkeringar med mer än tio parkeringsplatser. I nya lokalbyggnader och lokaler som genomgår större renoveringar kommer krav ställas på minst en laddstolpe och förberedelser för laddinfrastruktur för minst var femte. Vidare fastslås även att byggnader ska utrustas med automatiska kontrollsystem senast 2025, dock endast när detta anses tekniskt och ekonomiskt genomförbart. För Sveriges del innebär detta enligt information från SKL att värme får fortsätta att ingå i bostadshyran och att individuell mätning och debitering bara kommer när det är kostnadseffektivt och proportionellt i relation till besparingarna. Däremot kommer det att krävas individuell mätning och debitering av varmvatten vid ny- och ombyggnad.

För mer information om aktuell lagstiftning inom energi och klimat, vänligen kontakta Central Sweden för att ta del av rapporten På gång inom energi och klimat.

2018-06-22T17:35:21+00:00 2018-06-22|