Minskat gap mellan huvudstadsregioner och resten av landet

Den 7 oktober publicerades den fjärde upplagan av Regional Competitiveness Index (RCI). Indexet mäter EU:s regioners konkurrenskraft baserat på elva indikatorer uppdelade i tre underkategorier: Grundläggande institutioner, effektivitet och innovation. Resultatet av den fjärde upplagan visar på att de flesta huvudstadsregionerna i EU är mycket mer konkurrenskraftiga än de övriga regionerna i landet, men också på att det finns tecken som visar på att den skillnaden tycks minska i vissa länder, bland annat i Sverige.

Den 7 oktober 2019 presenterade EU-kommissionen den fjärde upplagan av Regional competitiveness index (RCI). Indexet utgår ifrån EU:s NUTS2-regioner och mäter regioners konkurrenskraft i form av elva indikatorer, som är uppdelade i tre underkategorier: Grundläggande institutioner, effektivitet och innovation. Regionerna får poäng baserat på hur väl de presterar i de elva indikatorerna och får slutligen ett index som är jämförbart med andra regioner. Baserat på hur väl en region presterar i de olika indikatorerna får regionen ett utlåtande om huruvida den presterar sämre, jämbördigt, eller bättre än de jämförbara regionerna.

Ett av de mönster som går att se generellt i detta index är att många huvudstadsregioner i EU är mer konkurrenskraftiga och visar på en avsevärt högre placering än de regioner som rankas på andra plats. I rapporten lyfts även att det finns tecken på att gapet mellan huvudstadsregionen och resten av landet har börjat att minska. Ett av de exempel som redovisas i rapporten är Sverige och där det går att se att Stockholmsregionen har nästan dubbelt så hög konkurrenskraft som resten av Sveriges regioner men att NUTS2-regionen Östra Mellansverige visar tecken på att skillnaden mellan huvudstaden och resten av landet har börjat att minska. Stockholm bedöms fortfarande var den regionen i EU med högst konkurrenskraft.

Östra Mellansverige, där Region Örebro län ingår, presterar enligt rapporten minst lika bra i de olika indikatorerna, och till och med bättre inom hälsa, grundläggande utbildning, högre utbildning och livslångt lärande, och innovation, som jämförbara regioner. Indikatorn innovation baseras bland annat på hur mycket som spenderas på forskning och innovation, hur många anställda som finns inom teknologiska och kunskapsintensiva yrken och andelen export inom högteknologisk tillverkning.

Vad gäller Norra Mellansverige, där Gävleborg och Dalarna ingår, visar rapporten att det finns några indikatorer där regionen presterar sämre än andra jämförbara regioner, bland annat inom områdena marknadens storlek och näringsliv. Indikatorn näringsliv bedöms bland annat genom att man tittar på hur många små- och medelstora företag som samarbetar inom innovation och hur många av de små och medelstora företagen som introducerar marknadsförande eller organisatoriska innovationer.

Även om RCI inte mäter BNP per capita är indexet ett viktigt verktyg för utformningen av sammanhållningspolitiken eftersom indikatorerna som indexet mäter ger en fingervisning av vilka områden som bidrar till att höja eller sänka en regions konkurrenskraft och indexet kan på det sättet användas för att ge en bra bild av inom vilka områden som EU:s medel ska investeras för att bidra till ökad konkurrenskraft.

För mer information
Klicka här för att läsa rapporten om den fjärde upplagan av Regional Competitiveness Index
Klicka här för att läsa kommissionens nyhet om Regional Competitiveness Index

2019-10-23T17:36:22+01:00 2019-10-23|