Europeiska rådets förhandlingar om den kommande långtidsbudgeten för 2021–2027 misslyckades att utmynna i något avtal till följd av stor oenighet om budgetens nivåer. Fördröjandet av budgetavtalet kan leda till förseningar av programlanseringar under 2021. 

Mellan den 20–21 februari höll Europeiska rådet (EU-medlemsstaternas respektive stats- och regeringschefer) förhandlingar om den kommande långtidsbudgeten för åren 2021–2027. Förhandlingarna misslyckades att resultera i något avtal då det finns en stor oenighet i frågan om nivåerna på den förslagna budgeten. Med Storbritanniens sorti från EU saknas 75 miljarder euro från budgeten inför kommande 7-årsperiod. Frågan om hur tomrummet av pengar ska fyllas har varit spänd och en central skiljelinje har uppstått mellan medlemsstater som är nettobidragare (de länder som betalar mer än vad de får ut av budgeten) och nettomottagare. Skiljelinjen ses i att flera av nettobidragarna (Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike) vill minska budgetens totala storlek för att undvika ökade utgifter till EU, medan många av nettomottagarna vill skydda finansieringen av sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken.  

Statsminister Stefan Löfven i samtal med Europeiska rådets ordförande Charles Michel 

De fyra nettobidragande staterna vägrar acceptera en budget som överstiger 1 procent av bruttonationalinkomsten och har därför krävt EU-rådets ordförande Charles Michel att föreslå en ny mer restriktiv budget. Nettomottagande stater, vilka är mindre utvecklade och mer beroende av stöd, motsätter sig i sin tur en mer restriktiv budget, då det skulle innebära nedskärningar i den gemensamma jordbruks- och sammanhållningspolitiken. Detta resulterade i att förhandlingarna om kommande långtidsbudget låste sig.  

Att de fyra budgetrestriktiva länderna vill göra nedskärningar i budgeten samtidigt som von der Leyen-kommissionen presenterat ambitiösa mål för EU:s framtid uppfattas av vissa som problematiskt. TCO:s (Tjänstemännens centralorganisation) ordförande Therese Svanström menar att globalisering, digitalisering och rådande klimatkris är utmaningar som EU:s medlemsstater måste lösa tillsammans, och därför borde inte budgetdiskussionen fixeras vid siffror utan istället på vad EU-budgeten faktiskt ska användas till – att tackla ovanstående utmaningar. Vidare rapporterar Europaportalen att flera EU-ledare uttryckt frustration över de fyras kompromisslöshet. ”Jag är besviken. Jag är övertygad om att vi måste ha ambition för EU. När alla kommer hit med en miniräknare och beräknar vad man ger och får, då har vi ett problem”, sade Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel.  

Nästa ordinarie toppmöte sker i slutet på mars, men extrainsatta möten lär hållas för att försöka nå ett avtal inför budgetcykeln som ska påbörjas 1 januari 2021. Till följd av förhandlingarnas fördröjande tyder dock mycket på att flertalet EU-program kommer få en försenad start under året 2021. Detta baserat på erfarenheterna från år 2013, när Europeiska rådet nådde ett avtal om långtidsbudgeten 2014–2020 i februari. Det efterföljande parlamentariska och tekniska arbetet för att få budgeten accepterad tog till december att slutföra. Därför pekar mycket på att även om Europeiska rådet skulle nå en överenskommelse under kommande månader, ligger arbetet för att införa budgeten efter i tiden.  

Tankesmedjan EPC (European Policy Centre) har listat tre olika scenarion som budgetförhandlingarna kan komma att sluta i och de graderas efter bästa till sämsta fall: 

  1. I bästa fall nås en kompromiss under våren som begränsar förseningar av programlanseringar under 2021.
  2. I detta fall nås en överenskommelse under de sista månaderna år 2020 för att undvika att förhandlingar fortsätter år 2021. Programförseningar till år 2021 blir fler än i första scenariot.
  3. I sämsta fall nås inget avtal före den 31 december 2020, vilket skulle innebära att taken för 2020-budgeten automatiskt även gäller år 2021 (artikel 312.4 i EUF-fördraget). Konsekvenser blir att de nya programmen (de som inte existerar än) inte kommer gälla, däribland Fonden för rättvis omställning.  

För mer information
Läs mer om 
andra EU-ledares kritik i Europaportalens rapportering här
För att läsa mer om EPC:s analys av budgetförhandlingarna, klicka här.