Årets landrapport från EU-kommissionen till Sverige genomsyras av ett hållbarhetstänk och pekar på trender och utmaningar inom flera områden. Sverige får gott betyg inom energi, uppmanas att satsa ytterligare på järnväg gällande transport och att fortsätta investera i forskning och innovation. Gällande sammanhållningspolitik rekommenderar kommissionen att medlen inom den nya fonden för en rättvis omställning, riktas till Norrbottens och Västerbottens län.

Central Sweden rapporterar nedan om delarna i årets landrapport som berör kontorets bevakningsområden: Energi, transport, forskning och innovation samt sammanhållningspolitik. Som brukligt presenterade EU-kommissionen i slutet av februari årets landrapporter, med analyser av medlemsländernas ekonomi och samhällsutveckling. För Sveriges del framgår ambitiösa klimatmål inom flera sektorer, men varierad framgång i åtgärder från tidigare års rekommendationer satta efter noterade risker och ekonomiska obalanser. Nytt för i år är att länderna granskas utifrån FN:s mål för hållbar utveckling; mot dessa visar Sverige goda resultat.

Energi
Sverige uppmanas att stödja utfasningen av fossila bränslen genom politiska åtgärder som främjar innovation och konkurrenskraft. Hög tillväxt i kombination med minskade utsläpp av växthusgaser gör att energisektorn får ett gott betyg i hållbarhet. Från 2005 till 2018 ökade andelen förnybara energikällor från 41% till 55% och därmed är Sverige det enda EU-landet där mer än hälften av energin kommer från förnybara källor och ett av de länder med lägst utsläpp av växthusgaser per capita. Kommissionen anser det sannolikt kommer EU-åtagandena om hållbarhet och klimatneutralitet kommer uppfyllas men anser att ytterligare åtgärder krävs för att nå de nationella svenska målen.

De svenska företagsinvesteringarna i energieffektivitet ligger över EU-genomsnittet och landrapporten pekar på att elgrossistmarknaden är dynamisk och konkurrenskraftig. Den nationella energi- och klimatplanen beskriver behovet av investeringar inom elproduktion samt elförsörjning och regeringen lägger ytterligare stöd till förnybar energi i glesbygden.

Transport
Ökade investeringar i infrastruktur samt bibehållna investeringar i transporter gör att kommissionen bedömer att Sverige gjort vissa framsteg i rekommendationen från förra årets landrapport.[1] Gällande infrastruktur, anser kommissionen att satsningarna på den nationella transportinfrastrukturplanen och investeringar i till exempel i underhåll av järnvägsspår samt utvecklingen av nya järnvägar varit framgångsrika.

Den svenska transportinfrastrukturen ligger idag på 13:e plats i Global Competitiveness Report medan järnvägsinfrastrukturen hamnar på plats 25. Landrapporten lyfter vikten av att förbättra och göra dessa infrastrukturer klimatvänliga.

Regeringen tillsätter 700 miljarder kronor under de kommande tolv åren för arbetet med uppgraderad och hållbar infrastruktur. Järnvägen planeras få tre gånger mer av investeringarna än vägarna och kommissionen tycker sig här se ett skifte inom den svenska transportsektorn. Regeringen har även utsett en kommission som under tre års tid ska undersöka möjligheten till elektrifiering av de mest trafikerade vägarna. Kommissionen uppmärksammar även att det just nu pågår en utredning om kollektivtrafiken inom och mellan svenska regioner för att undersöka möjligheten till införandet av ett nationellt biljettsystem som ska förenkla resande över länsgränserna.

För Sverige är transportsektorn huvudmålet för att minska utsläpp av växthusgaser. 2017 utgjorde denna sektor 60% av Sveriges totala utsläpp. Kommissionen ser också att fortsatta politiska åtgärder såsom höga utsläppspriser, elektrifiering och eventuell övergång till miljöskatt krävs för att uppnå de satta målen om klimatneutralitet. Sveriges ambition är att minska utsläppen av inrikestransporter (exklusive flyg) med 70% från 2010 års nivåer till 2030. Sjöfartsnäringen satsar på att vara fossilfritt senast 2045.

Forskning och innovation
Investeringarna gällande forskning och innovation har upprätthållits sen tidigare år och därmed konstaterar kommissionen vissa framsteg gällande tidigare rekommendation[2]. Årets landrapport pekar på behovet av satsningar på små och medelstora företag (SMF), och föreslår att dessa ska stöttas i att ta till sig teknik. Strategin för smart industri stödjer den digitala omställningen och regeringen har avsatt 1,46 miljoner euro för utvecklandet av digital kompetens hos SMF, vilket välkomnas av kommissionen. Även satsningarna på koldioxidsnål innovation har utökats inom industriklivet och 300 miljoner kronor ska årligen läggas på programmet i en treårsperiod med särskild inriktning mot stålindustrin.

Satsningarna på forskning och utbildning gör Sverige till en av de mest innovativa ekonomierna i EU, men brist på högkvalificerad personal ser kommissionen som en riskfaktor som kan påverka resultaten. Lärdomar från tidigare år har även konstaterat behovet av att stöd från EU-, nationell- och regional nivå ska komplettera varandra bättre. InvestEU som nytt program väntas göra detta.

Sammanhållningspolitik
Det regionala välståndet i Sverige ligger över eller på EU-genomsnittet. 2017 var BNP per capita över EU-snittet i alla regioner förutom Norra Mellansverige (NMS). Detta noterades även i förra årets landrapport, där NMS pekades ut som regionen med lägst innovationsresultat och i behov av satsningar på smart specialisering och industriell strukturomvandling. I årets rapport är NMS tillsammans med Östra Mellansverige, Övre Norrland och Mellersta Norrland de regioner som visar låg eller till och med negativ tillväxt. Den ekonomiska tillväxten och produktivitetsökningen kan främst ses i storstadsområdena. Kommissionen uppmanar till även till samverkan mellan regionala utvecklingsstrategier som omfattar innovation eller smart specialisering med nationella
eller internationella strategier och åtgärder. Slutligen understryker kommissionen även att en regional smart specialiseringsstrategi är ett krav för att ta del av regionalfonden under nästa programperiod (2021 – 2027).

Kommissionen rekommenderar att fonden för rättvis omställning (FRO) riktas till Norrbottens och Västerbottens län i region Övre Norrland. Dessa län är beroende av industrier som använder fossila bränslen i processer där växthusgasintensiteten avsevärt överstiger EU-snittet.

Mer information
För att komma till årets landrapport, klicka här.
För att läsa Europaportalens analys av rapporten, klicka här.

[1] Landspecifik rekommendation 2019: Inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på utbildning och färdighetsutveckling och fortsätta att investera i hållbara transporter för att upprusta de olika trafikslagen, i synnerhet järnvägen, samt i forskning och innovation, med beaktande av regionala skillnader, källa

[2] Landspecifik rekommendation 2019: Inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på utbildning och färdighetsutveckling och fortsätta att investera i hållbara transporter för att upprusta de olika trafikslagen, i synnerhet järnvägen, samt i forskning och innovation, med beaktande av regionala skillnader, källa