Europaparlamentet ställer sig bakom EU-kommissionens ändringsförslag om en ökad kolsänka på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter i lagstiftningen för växthusgasutsläpp från markanvändning och skogsbruk (LULUCF). Däremot vill Europaparlamentet inte slå samman växthusgasutsläppen från skogsbruk med jordbrukssektorn, till skillnad från kommissionens ursprungsförslag. Inom rådet kommer troligen medlemsstaterna nå en överenskommelse inom kort.  

Läget i Europaparlamentet
Onsdagen den 8 juni 2022 antog Europaparlamentet sin ståndpunkt om lagförslaget för att minska utsläppen av växthusgaser och stärka naturliga kolsänkor i sektorerna för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). Parlamentet stöder kommissionens förslag att EU:s mål för 2030 för nettoutsläppen av växthusgaser i LULUCF bör vara minst 310 miljoner ton koldioxidutsläpp, vilket är högre än de 225 miljoner ton koldioxidutsläpp som fastställs i EU:s klimatlag. Målet är bindande och fördelas mellan medlemsländerna. Kommissionen föreslog en kolsänka på cirka 47 miljoner koldioxidekvivalenter för Sverige, något som nu Europaparlamentet också ställt sig bakom. Ledamöterna föreslår också mer flexibilitet för åren 2026 till 2030 för medlemsländer som inte nått sina årliga mål på grund av så kallade ”naturliga störningar”, t.ex. skogsbränder. Slutligen fastställer även parlamentet att naturliga kolsänkor, i motsats till kommissionens förslag, inte bör slås samman med utsläpp från jordbrukssektorn.

Läget i rådet
Se nedan Jorid Hammersland, miljöråd vid Sveriges ständiga representation vid EU redogöra för förhandlingsläget i rådet, Sveriges position och trolig tidsplan för trilogerna. OBS! Inspelat 2 juni 2022.

Vad händer nu?
Sedan hösten 2021 pågår parallella förhandlingar inom rådet (medlemsstaterna) och i Europaparlamentet med utgångspunkt i kommissionens ändringsförslag. Efter att ha antagit sin gemensamma position om LULUCF inväntar nu Europaparlamentet rådets interna överenskommelse, som de väntas kunna nå inom kort. Efter att de respektive positioner antagits kommer så kallade triloger att inledas. Triloger är förhandlingar mellan de både lagstiftande institutionerna (rådet och parlamentet), möten som även kommissionen deltar på, därav namnet. För att ny lagstiftning ska antas måste rådet och parlamentet komma fram till en överenskommelse. I detta fall sias det om att detta ska kunna ske under slutet av 2022 – första halvan av 2023.

Bakgrund om revideringen av LULUCF-förordningen
I juli förra sommaren presenterade EU-kommissionen ett så kallat lagstiftningspaket, omfattandes flertalet ändringsförlag av nuvarande energi- och klimatlagstiftning, däribland förordningen för mark-, jord- och skogsbruks koldioxidutsläpp, LULUCF, samt en del nya förslag på lagstiftning och finansiering. Syftet med ändringsförslagen är att skärpa klimatlagstiftningen ytterligare för att kunna nå målsättningen i klimatlagen om 55 procents minskade växthusgasutsläpp till 2030 och ett klimatneutralt EU innan 2050, dvs målsättningen för den europeiska gröna given.

Kommissionen konstaterar att EU:s totala kolsänka måste öka om målet om 55 procents minskade växthusgasutsläpp ska kunna nås till 2030. Förändringsförslaget om förändrad LULUCF-förordning syftar till att stärka jord- och skogsbruks bidrag till 2030-målet. Förslaget rör bland annat hur skogs- och markareal kan räknas in som så kallade kolsänkor samt ett specifikt EU-mål för nettoupptag av växthusgaser på minst 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter för 2030 som sedan fördelas mellan medlemsländerna som bindande mål.

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt transport och infrastruktur

+32 495 79 13 92